Syftet med denna uppsats är att undersöka hur högstadielärares förhållningssätt till sex och samlevnad i skolan formar deras undervisning samt hur normer för kön och sexualitet reproduceras eller utmanas i, eller i talet om, undervisningen. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett socialkonstruktivistiskt, queerteoretiskt, genusteoretiskt och ett normkritiskt perspektiv. Metod för studien är  kvalitativa intervjuer och tematisk analys. Resultaten visar på att det bedrivs förändringsstrategier i form av en toleranspedagogik och en normkritisk pedagogik för att främja acceptans och jämlikhet samt motverka diskriminering och kränkningar i undervisningen. Här såg lärarna också mer eller mindre på sina elever som passiva lärande objekt eller aktiva lärande subjekt. Många av lärarna är till stor del normmedvetna, problematiserar normer och kopplar sex och samlevnad till värdegrundsarbetet. Några av lärarna tillämpar även ett genusperspektiv på sin undervisning. Normer i undervisningen utmanas genom lärarens språkanvändning, val av material och framförandet av alternativa narrativ. Existerande normer för kön och sexualitet förstärktes och reproduceras dock också i och med lärares språkanvändning där tal om det naturliga och normala är svårt att komma ifrån och där kategoriseringar och skillnadsskapande praktiker såsom att dela upp klassen efter kön förekommer. Resultatet tyder således på att lärares egna målsättning med undervisningen, syn på vad som är viktigt att ta upp och förståelsen av vad sex och samlevnad innefattar påverkar undervisningens utformning. Lärarnas strategier och tillämpning av pedagogiska praktiker samt synen på sina elever inverkar i stor grad på hur ett värdegrundsarbete och arbete med att utmana normer för kön och sexualitet fördes i undervisningen. Även lärarnas egna perspektiv på genus och sexualitet samt lärares normmedvetenhet hade betydelse för huruvida köns-och sexualitetsnormer förstärktes och reproduceras i undervisningen, eller i talet om denna. Den undervisning och kunskap eleverna i slutändan får ta del av är i huvudsak beroende av lärarnas kunskap, pedagogiska strategier samt synen på eleverna och sex och samlevnad som kunskapsområde.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur genus kan se ut i några av de populäraste barnböckerna för åldrarna 6-9 år idag. Vi har i denna studie läst sex populära barnböcker och gjort karaktärsanalyser ur ett genusperspektiv av några av de karaktärer som skildras i böckerna. Genom att analysera olika egenskaper, beteende och utseende hos karaktärerna diskuterar vi om de faller in i en så kallad stereotyp bild eller om de kan uppfattas som normbrytande. Det diskuteras också om vilken skildring av karaktären som finns med i boken, vi kom fram till att de flesta karaktärerna i dessa sex barnböcker i första hand är platta och statiska samt att de till stor del följer de normer som finns i samhället. Vi konstaterar genom denna studie att majoriteten av karaktärerna i de valda böckerna kan klassas under kategorin genusstereotyper och att det inte är mycket i dem som kan anses vara normbrytande.

Inledning Könsnormer är ett debatterat samtalsämne i dagens samhälle. Hos många väcker ämnet tankar och emotionella åsikter. Ofta handlar detta om rådande könsnormer, könsöverskridande beteenden och de traditionella könsrollerna som till viss del fortfarande lever kvar. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn i 4-5 års ålder i förskolan uppfattarkönsnormer och könsöverskridande beteenden i barnlitteratur samt i sin egen vardag på förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt av barnintervjuer. Den har genomförts på två olika förskolor i form av boksamtal. I grupper om två och två, med totalt tio barn. Boken som används som underlag för barnintervjuerna har en handling som grundar sig på könsnormer och könsöverskridande beteenden för barn i förskoleåldern. Resultat Resultatet av undersökningen visar på att barn i förskoleåldern uppmärksammar könsnormer och är väl medvetna om att dessa existerar. Resultatet visar också att barn i 4-5 års ålder lägger märke till könsöverskridande beteenden i barnböcker, där detta förekommer. Efter avslutad studie kan vi fastställa att barn redan i förskoleåldern påverkas av omgivningens bemötanden och förhållningsätt till könsnormer och könsöverskridande beteende.

No description available.

Denna studie syftar till att jämföra texter som pojkar och flickor skrivit under årskurs 3 utifrån den beskrivande genrestrukturen. Tidigare forskning visar på en skillnad i skolprestationer baserat på elevers könstillhörighet vilket även framgår i både internationella och nationella undersökningar. Området undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av elevtexter som är skrivna inom den beskrivande genren utifrån den analytiska ingången genrestruktur. Studiens material består av texter hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel - Elevers textskapande i tidiga skolår som bedrevs vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. För att avgränsa studien fokuseras elevernas bemästrande av att inkludera den beskrivande genrestrukturens olika aspekter i texterna. Detta föranledde utformandet av ett unikt analysverktyg som respektive elevtext analyserades utifrån. Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv och har två teoretiska utgångspunkter. Genrepedagogik ämnar stödja elevers språkutveckling och feministisk poststrukturalistisk subjektivitetsteori menar att individen formar sitt kön utifrån sammanhanget vilket därmed kan påverka elevers prestationer och förväntningarna på dem. Resultaten redovisas i diagram som sammantaget behandlar studiens forskningsfrågor och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Studien resulterar i att flickor följer genrestrukturen i högre grad jämfört med pojkar men på individnivå finns undantag som visar att pojkar också kan skriva texter enligt den beskrivande genrestrukturen.

Ett av skolans uppdrag är att aktivt motverka traditionella könsmönster, där varje lärare är ansvarig för sin undervisning och att den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Till sin hjälp använder sig lärare ofta av olika typer av läromedel, vilket ställer höga krav på att dessa inte reproducerar traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt. Därmed behövs en kartläggning av läromedlens framställning av män och kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka i hur stor utsträckning män och kvinnor representeras på bild, samt i vilka sammanhang som de representeras. Detta gjordes genom en kvalitativ samt polariserande bildanalys. Undersökningen utgick från ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval av sex stycken svenska läromedel i psykologi för gymnasienivå. Resultaten visade att det finns stora skillnader i manlig och kvinnlig representation inom, samt mellan läromedel, men att kvinnor generellt sett representeras lite mer än män i de undersökta läromedlen. Däremot framställs ofta män och kvinnor utifrån sina könskodade attribut, även om det är vanligare att kvinnor framställs i enlighet med de manliga attributen – än tvärtom. Dock var skillnaderna i många fall, små.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön. Bakgrund I bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse. Metod Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit. Resultat Resultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.

Denna studie belyser hur kön samt hur heteronormativitet kommer till uttryck i två läroböcker, Samspråk 1 och Samspråk 2. Båda böckerna är avsedda för att användas i undervisning på sfi. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i de ovan nämnda läroböckerna, samt att analysera förekomsten av heteronormativitet och hur den i så fall kommer till uttryck. Undersökningen genomfördes genom närläsning av de valda texterna i böckerna, vilka sedan var i fokus för analysen. Förutom i två av de texter som analyserades kontrasterades kvinnor och män mot varandra, genom att de i olika beskrivningar eller påståenden fick stå som varandras motsatser. Kvinnor och män tillskrevs också mer eller mindre explicit karaktärsdrag som kunde kopplas till deras kön. Resultatet visade även att det i samtliga texter som redovisas i studien fanns en heteronorm som genomsyrade värderingar, ställningstaganden samt faktapåståenden. Denna heteronorm kom bland annat till uttryck genom bilden av kärnfamiljen som det önskvärda levnadssättet. Heteronormativiteten uttrycktes även genom att olika typer av levnadssätt kontrasterades mot den normerande, heterosexuella livsstilen.

”Hedern i flerdimensionellt perspektiv” - En kvalitativ studie om hur sex unga kvinnor och män med ursprung i Turkiet resonerar om heder, jämställdhet och integration. Syftet med studien är att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män med ursprung i Turkiet. Den semistrukturerade intervjumetoden har valts för den kvalitativa studien där sex unga vuxna kvinnor och män i åldern mellan 18 – 25 har deltagit.  Målet för studien är att få svar på hur kultur och migration påverkar integrationen för unga vuxna kvinnor och män med bakgrund från Turkiet, hur kulturen påverkar informanternas identitet och hur informanterna upplever hederskulturen i relation till genus. Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorier som anses vara passande för syftet. Teorier som studien utgick från var radikalfeminism, socialkonstruktivism, kulturbegreppet, samt genus.    Resultat och analys indelades i tre övergripande teman. Temat familj och integration ska belysa familjens integrationsnivå och dess konsekvenser. Det nästa tema, kultur, handlar om hur informanterna uppfattar den svenska kulturen kontra den turkiska/kurdiska. Det tredje temat, heder och jämställdhet, tar upp hur hederskulturen uppfattas, beskrivs och upplevs.  Resultatet visade en nära koppling till tidigare forskning. Informanterna är högutbildade, har levt hela sitt liv i Sverige och uppfattar sig som välintegrerade i det svenska samhället. Trots detta visade det sig att hederskulturen existerar och att familjerna lever ett patriarkalt liv där hederskulturen lever i bästa välbefinnande.