Syftet med denna studie var att få kunskap om hur elever beskriver bildämnet ur ett genusperspektiv men också vad dessa elever ser som motiverande inom bildämnet, främst med fokus på digitalt skapande. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sju elever från gymnasiet deltog. Den data som sedan analyserats har gjorts genom en genusvetenskaplig grund med en fenomenografisk ansats. Enligt Skolverket ska skolan motverka all form av diskriminering bland annat på grund av kön, samtidigt som andra skolverkstexter och utvärderingar redogör för en tydlig skillnad mellan tjejers och killars intresse för bildämnet samt att differensen där mellan tjejers och killars betyg är som störst. Studien visar att motivation inom bildämnet och digitalt skapande främst är knutet till egna intressen men är i hög grad beroende av lärarens kompetens inom området. Det framgår att elever efterfrågar mer digitalt arbete inom bildämnet, vilket talar emot det mer vanliga traditionella arbetet. Om bildämnet skulle vara ett ämne för tjejer, för killar eller ett ämne för alla beskrivs på tre sätt. 1) Ett ämne som är för alla som inte har med kön att göra, 2) ett ämne som inte borde ha med kön att göra men som är något mer för tjejer. 3) Att bildämnet är tjejigt, men att detta är något som måste motarbetas.

In the early 1960's century, gender equality became a political concept in Sweden, but nearly 60 years later, women and men still do not have the same opportunity and power to form the society and their lives. In 2017 the #metoo movement became viral all over the world and since then the requirement for a gender equal society has increased. According to previous research, this may encourage organizations to examine themselves. Organizations with gender equality leads to increased development and profitability, however, many professions are still gender-marked and stereotypical for men. This is, according to previous research, partly due to the fact that gender notions and stereotypes are produced and reproduced by people within organizations, which makes it important to understand these individuals. Thus, the purpose of this study is to generate knowledge about employees’ view of gender equality in larger organizations, and more specifically in the heavy engineering industry. By comparing the employees’ perceptions and experiences of gender equality, within different departments and levels, the study reflects on how gender equality is perceived and managed in larger organizations. The study applies a qualitative research design and the empirical material is based on a questionnaire, involving 261 respondents. A conclusion is that the recruitment process is significant for the view of gender equality. Men urge for recruitment of more women, whilst they consider gender quotas to occur, and accuse it for being discriminative. These arguments results in a paradox, that contributes to previous research with another aspect of gender equality within organizations. The result also suggests, that there is a generational shift in the heavy engineering industry, where younger women are entering. This points to favourable development for the industry, as younger individuals generally have a more positive approach to gender equality, and since it leads to gender balance. Another conclusion is that the production area confirms the stereotypical performances that exist about them. Similarly, employees in higher positions tend to respond in accordance with what is expected of them. In conclusion, these factors prevent the gender equality work in organizations', that requires the problem to be visualized and problematized. / Under början av 1960-talet blev jämställdhet ett politiskt begrepp, men närmare 60 år senare har kvinnor och män fortfarande inte samma möjlighet och makt att forma samhället och sina liv. 2017 blev #metoo-rörelsen viral världen över och kravet på ett jämställt samhälle har sedan dess ökat, vilket tidigare forskning visar kan leda till att organisationer börjar rannsaka sig själva. Det är ingen nyhet att jämställda organisationer leder till ökad utveckling och lönsamhet - ändå är flertalet yrkesområden könsmärkta och stereotypa för män. Forskning visar att detta delvis beror på att föreställningar om kön och genus produceras och reproduceras av människor inom organisationer, vilket gör det viktigt att förstå individerna. Syftet med denna studie är därför att skapa mer kunskap om synen på jämställdhet i större organisationer och mer specifikt inom tung verkstadsindustri. Genom en kvalitativ metod kartlägger och jämför studien anställdas uppfattning och upplevelse av jämställdhet inom olika avdelningar och nivåer, för att spegla hur jämställdhet upplevs och hanteras i större organisationer. Insamling av empiri utfördes med en enkätundersökning där 261 respondenter deltog.  En slutsats som studien genererat är att rekryteringsprocessen är betydande för synen på jämställdhet. Män uppmanar till ökad rekrytering av kvinnor, samtidigt som de anser att diskriminerande könskvotering förekommer. Dessa argument resulterar i en paradox som gör att studien bidrar till tidigare forskning med ytterligare en aspekt av jämställdhet inom organisationer. Av resultatet framgår det att tung verkstadsindustri befinner sig i ett generationsskifte där yngre kvinnor är på väg in. Detta pekar på en gynnsam utveckling för branschen då yngre individer generellt sett har ett mer positivt förhållningssätt till jämställdhet, samt att det leder till en mer jämn könsfördelning. Studien visar även att yrkesområdet produktion bekräftar de stereotypa föreställningar som finns om dem. Likartat tenderar anställda med ansvarsbefattningar att svara i enlighet med vad som förväntas av dem. Avslutningsvis hämmar nämnda faktorer organisationers jämställdhetsarbete som kräver att problemet synliggörs och problematiseras.

Syftet med studien var att undersöka hur de fem dimensionerna i employer attractiveness scale (EmpAt) värderades hos en potentiell arbetsgivare bland högskolestuderande studenter vid en högskola i mellersta Sverige utifrån kön, ålder och förvärvsarbete hos de studerande. En enkätundersökning med ett strategiskt urval gjordes med totalt 121 studenter som deltagare. Resultatet analyserades med hjälp av en multivariat variansanalys (MANOVA) och visade att det förelåg en signifikant skillnad i fråga om kön. Kvinnor värderade dimensionerna social, tillämpning och utvecklinghögre än män. Resultatet visade ingen skillnad i ålder (unga vs. äldre) eller förvärvsarbete (ja vs. nej).

I föreliggande studie undersöks kvinnor och kvinnlighet samt män och manlighet under medeltiden utifrån en textanalys i sex historieläroböcker som utgavs mellan 1970-2012. Tidigare forskning har visat att kvinnor inte benämns i samma utsträckning som män i både historieläroböcker men även i andra ämnen som exempelvis svenska, vilket är det som avgör källäget eftersom genus började användas efter 1970-talet.Nästan inga forskare har berört området medeltiden och därför har intentionen med föreliggande studie varit att undersöka hur kvinnor och män framställs i den epoken. Studien har en kvalitativ ansats med ett komparativt anslag där resultatet visar att inte många kvinnor berördes i läroböckerna från 1970, dock något mer under 1990-talet och ännu mer efter 2011. Detta har att göra med att läroplanerna har förändrats tre gånger: en gång 1970, sedan 1994 och sist den ändrades var 2011. I läroplanen 2011 instiftades det att genus skulle vara en del av historieundervisningen, vilket det tidigare inte har benämnts på samma sätt. Samtliga böcker visar att det som var typiskt manligt var att männen hade mycket makt och var överordnade kvinnan. De skulle ut och krigasamt vara ute på handelsfärder. Egenskaperna de skulle ha var att vara kunniga, starka och pålitliga. Kvinnorna däremot skulle vara hemma och föda många barn, ta hand om dem och ta hand om hemmet när männen var ute i fält. Det fanns dock kvinnor som vågade bryta normen, så som Jeanne d’Arc och vågade arbeta med så kallade ”manssysslor” och klä sig i manskläder, vilket var tabubelagt under medeltiden.

This paper studies ministerial turnover in Scandinavia, focusing on group level differences of outcome for men and women in ministerial positions and attempting to explain why these might occur. It also attempts to test the applicability and validity of earlier works on the Scandinavian setting, more specifically that of portfolio salience and its presumed interaction with turnover depending on government type. The paper draws on databases compiled of governments and their ministers, primarily analysing them through a multinomial logit model. It reports no significant differences that may be observed regarding the survival rates or duration for Scandinavian ministers, albeit women in ministerial positions seem to outperform their male peers slightly – in contrary to theory expectations. The results of the paper also partly support earlier studies which conclude that portfolio salience protects important ministers from being fired or quitting in disgrace, at least so in countries where governments consist predominantly of coalitions, and suggests an alternative reading of earlier theories that could explain why portfolio salience seemingly does not also protect important ministers from switching posts or being reshuffled.

Sverige är ett heterogent land med många olika kulturella influenser från andra länder, vilket medför krav på förståelse för andra traditioner, värderingar och normer. Det övergripande syftet med studien är att undersöka och belysa olika hedersnormer, vilka som berörs och hur socialförvaltningen, polisen och skolan i Stockholms län arbetar med de här frågorna idag. I den här studien används en kvalitativ ansats för att belysa uppsatsens problemområde. Intervjuer har gjorts med berörda verksamheter och den teoretiska referensramen har främst utgått ifrån kunskap om hedersbegreppets olika beståndsdelar. Resultatet av studien visar att metoder och arbetssätt kring hedersrelaterat våld och förtryck förutsätter att finna indikationer på våld, samtalsstöd och placering vid akutfall enligt det intervjumaterial som tagits del av i studien. Resultatet av studien visar även att könsrelaterade förväntningar om hedersrelaterat våld och förtryck, handlar främst om kvinnans sociala ställning i familjen där patriarkala strukturer är framträdande. Definitionen av hedersbegreppet ser olika ut och tankar kring tydligare lagstiftning av hedersrelaterade brott påverkas av definitionens stigmatiserande effekter. Kunskap om hedersproblematik ökar i samhället men konkreta förebyggande metoder och arbetssätt saknas fortfarande.

Bakgrund I inledningen förklaras centrala begrepp och vi tar upp barnlitteratur ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Vi synliggör läroplanen för förskolan ur ett genusperspektiv, vi lyfter även forskning om genusarbete och genusarbete med fokus på barnlitteratur. Forskarna i vår uppsats är eniga om att det vi visar barnen påverkar deras självbild och tar upp olika strategier att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur förskollärare resonerar kring ett genusmedvetet arbete utifrån barnlitteratur. Hur beskriver genusmedvetna förskollärare ett genusmedvetet arbete? Hur beskriver genusmedvetna förskollärare att de arbetar med genus med fokus på barnlitteratur? Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer med förskollärare. Urvalsgruppen består av fem yrkesverksamma förskollärare. Resultat Alla förskollärarna i studien förklarar att genus till stor del handlar om bemötande och förhållningssätt. I resultatet framgår det också att förskollärarna berättar om en del problem som finns med barnlitteraturen, till exempel att många äldre böcker har starka stereotypakönsroller och att det finns en brist på kvinnliga huvudroller.

Smärta är en subjektiv upplevelse som måste bedömas utifrån den enskilda individen men trots det bedöms smärta inte alltid individuellt. Det finns olika omotiverade skillnader mellan den vård som män och kvinnor erhåller. Syftet med studien är att undersöka hur genus- och könstillhörighet påverkar upplevelsen av smärta och dess konsekvenser. En litteraturöversikt har genomförts för att besvara detta. I resultatet har två huvudkategorier identifierats; upplevelsen av att göra och upplevelsen av att vara. Upplevelsen av att göra visar att män och kvinnor har olika saker som de förväntas utföra trots smärta. Männen förväntas kunna arbeta trots svår smärta och kvinnor förväntas kunna utföra hushållsarbete. Upplevelsen att vara visar att både män och kvinnor har svårt att leva upp till den maskulina respektive feminina normen i samband med smärta. Män upplever att de förväntas kunna vara starka och ha kontroll över sina känslouttryck. Kvinnor upplever en rädsla över att vara till besvär och har svårt att prioritera sin egen hälsosituation. Både män och kvinnor har en negativ syn på smärtlindrande läkemedel, där män tenderar att vara mer rädda för att utveckla ett beroende och kvinnor är mer rädda för biverkningar. Kvinnor skattar oftare sin smärta som måttlig eller svår jämfört med män och upplever avfärdande av sin smärta i högre grad än vad män gör. Grunden till alla dessa skillnader kan till stor del vara socialt konstruerade. Resultatet kan användas till att förbättra mötet med den enskilda patienten, där manliga patienter kan behöva mer stöd i form av bekräftelse av känslouttryck och kvinnor kan behöva bekräftelse i form av acceptans i att prioritera sig själv.

Patientsäkerhetskultur inom den prehospitala verksamheten är ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Patientsäkerhetskultur är värderingar och synsätt som påverkar patientsäkerheten som råder inom en organisation. Att mäta patientsäkerhetskulturen är en viktig del i arbetet för en förbättrad patientsäkerhet och minimera risker för vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samt beskriva patientsäkerhetskulturen inom en ambulansorganisation i en större svensk stad. Påverkar ambulanspersonalens kön, ålder, erfarenhet och utbildningsnivå synen på patientsäkerhet? Metoden som använts i studien är kvantitativ. Data samlades in med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga tillsvidareanställda inom en ambulansorganisation vilket innebär en totalundersökning. Svarsfrekvensen blev 45% efter tre påminnelser via mail samt ytterligare en i organisationens veckobrev som går ut till samtliga medarbetare i organisationen. Resultatet visar att områden som skattades högst av personalen som mest positiva för patientsäkerheten är det som berör samarbete och kommunikation både inom den egna enheten men även mellan olika vårdenheter. De områden som däremot skattades lägre var de som rörde rapportering, bemanning samt ledningens påverkan på patientsäkerhetskulturen. Enkäten som använts i studien bygger på Sveriges kommuner och landstings handbok i att mäta patientsäkerhetskulturen och är således validerad. Detta är en styrka.  En svaghet i studien är den låga svarsfrekvensen samt att enkäten inte är anpassad till prehospital vård utan är generell för all vård. Den här studien visar på att det finns en korrelation mellan hur länge man har arbetat i vården, den anställdes ålder och en positiv syn på patientsäkerhet. I studien ses även att medarbetarna inte uppfattat att de har ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete.

Föreliggande uppsats handlar om varför det finns betydligt färre kvinnor än män som spelar trummor. I en intervjustudie har jag försökt att få svar på vad som driver fyra professionella kvinnliga trumslagare till att fortsätta musicera. Vad har drivit dem och vad anser de vara väsentligt för att fler tjejer ska satsa på att spela trummor? Respondenternas svar på vad som har drivit dem och vad de anser vara väsentligt för att fler tjejer ska börja spela har blivit i stort sätt detsamma. I resultatdelen har jag presenterat det jag har fått fram och delat in resultatet i olika teman som varit särskilt framstående. Förebilder är ett av dem teman som framkommer i resultatdelen. Förebilder har varit varit viktigt både för respondenternas egna driv till att fortsätta och som en möjlig orsak till den skeva fördelningen mellan kvinnor och män bakom trummorna. Informanterna har talat om hur ett inre driv är helt avgörande för om du ska kunna ta ditt musicerande vidare. De har också talat om hur de upplever att det fortfarande finns en manlig norm och en betydande del av intervjuerna har handlat om vad som behövs för att förändra normen. Den här uppsatsen kan möjligen bidra med en knuff i rätt riktning till att såväl tjejer som killar upplever att trumsetet är ett instrument som är tillgängligt för dem.