No description available.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus. Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls.

The aim of this study is to describe preschool children’s view of gender to find out how this affects their choice of activities. To examine this I have implement group interviews and observations of children in the age of 3-5 years.The result show that children don’t describe gender as something in particular and that they don’t feel constrained by their gender in any way, but under free play they still choose activities that can connect with their sex. / Syftet med denna studie är att beskriva förskolebarns syn på genus för att ta reda på hur det påverkar dem i deras val av aktivitet. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer och observation av barn i åldern 3-5år.Resultatet visar att barn inte beskriver genus som något speciellt och att de inte känner sig hindrade av sitt kön på något sätt, men att de i den fria leken ändå väljer aktiviteter som kan kopplas till deras kön.

Denna studies syfte är att undersöka hur barn konstruerar kön utifrån normbrytande barnböcker. Därmed vill vi skapa förståelse för hur barn kan tänka och resonera kring könskonstruerande. Studiens upplägg är inspirerat av Davies (2003) forskning och den teoretiska utgångspunkten är den feministiska poststrukturalismen. För att söka svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilken har integrerat en kombination av boksamtal och barnintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av åtta 5-6 åringar, varav det var lika många barn av respektive ålder och kön. Genomförandet ägde sedan rum vid två olika tillfällen, det ena med 5-åringarna och det andra med 6-åringarna. Böckerna vi utgick ifrån var Kenta och barbisarna och Så gör prinsessor, utifrån dessa hade vi sedan formulerat intervjufrågor som diskuterades under boksamtalen. Därefter analyserades materialet i förhållande till den feministiska poststrukturalismen. Resultatet har stora likheter med Davies (2003) slutsatser, detta trots att hennes undersökning genomfördes på 1980-talet. Vi kan konstatera att det inte skett någon större förändring gällande barns syn på könskonstruktion. Majoriteten av barnen i vår undersökning intog så kallat traditionella diskurser gällande hur en flicka respektive pojke ska vara. Dock upplevde vi att de under diskussionernas gång kunde ändra sitt förhållningssätt och acceptansen för normöverskridandet ökade.

Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen. Resultatet visar också att förskolan i denna undersökning är mer öppen för genusöverskridande byten av subjektspositioner än för utmaningar av den vuxnas auktoritet. Barnens motivval och handlingar överensstämmer inte riktigt med de mönster som presenteras under rubriken tidigare forskning, vilket i sig är ett av de intressanta resultat som detta arbete presenterar.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken. Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor. Kända och namngivna personer som inte är forskare finns i de nutida böckerna, till skillnad från den äldre boken, och kvinnor förekommer bland dessa. Könsfördelningen har blivit ganska jämn bland fiktiva personer, men mansdominansen är fortfarande mycket stark bland namngivna forskare (utan att detta problematiseras eller förklaras) och ganska stark bland övriga kända personer. Vad gäller etnicitet noterar man en signifikant ökning av andelen utlänningar bland fiktiva personer vid övergång från 1990-talet till nutiden. Namngivna och kända svenskar förekommer oftare i nutida böckerna, och oftast är de inte forskare. I två av de nutida böckerna finner man enstaka exempel på funktionsnedsatta personer, annars är närvaron av denna kategori obefintlig. Två av de parförhållanden som antyds i de nutida böckerna (och ingen i den äldre boken) kan tolkas som homosexuella, annars tycks de personer som finns i böckerna aldrig bryta mot heteronormen.

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida. I vårt resultat beskriver vi två diskurser som barnen positioneras och positionerar sig i relation till. Vi har, i vårt material, kunnat se stereotypa förväntningar på flickor och pojkar, vilket även tidigare forskning skrivit fram. Vi vill därför uppmärksamma stereotypa förväntningar på flickor och pojkar och på så sätt bidra till ett mer jämställt förhållningssätt under bildskapande-aktiviteter och även till ett reflekterande förhållningssätt kring bemötande av flickor och pojkar på förskolan.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten.   FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen.   Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken. Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll. Enligt Burr är diskurser meningsskapande och ett sätt att representera oss själva och i en social praktik, det är något som konstrueras genom vad vi säger, känner, önskar och vad vi faktiskt gör.   Vad gäller jämställdhet på organisationsnivå (Kanter, 1993), exempelvis mellan olika grupper och på interaktionsnivå (West och Zimmerman, 1987) d.v.s. i det mellanmänskliga samspelet, så kan vi med vår studie samtidigt hävda att genusperspektiv i den svenska Försvarsmakten släpar efter. Vi har funnit att de anställda, särskilt kvinnor i Försvarsmakten, utvecklar olika strategier för att överleva eller för att accepteras i den faktiska genusregimen (Acker, 2006, Connell, 2009). Denna praktik kan vara problematisk för både män och kvinnor. Att anmäla missförhållanden relaterat till genus kan vara problematiskt eller t.o.m. försummas.   Datainsamlingen är baserad på både skriftliga policytexter som uttrycks av Försvarsmakten, men även på intervjuer utförda med både kvinnor och män, militärer och civila. Intervjuerna och texterna har dekonstruerats och analyserats diskursivt. Mot bakgrund av vår studie argumenterar vi att olika diskurser kan påverka hur genus uttrycks i samspelet mellan människor och för hur genus konstrueras i de dagliga praktikerna. Denna studie är kritisk, men även positiv till Försvarsmakten relaterat till myndighetens arbete för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden.  Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan.