Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor. För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat. Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända. Den bivariata analysen pekar på en högre medellön för de individer som genomgått personalutbildning. De tre multivariata analyserna visar resultat i samma riktning. Vidare konstateras könsskillnader i offentlig sektor, till mäns fördel, avseende avkastningen från personalutbildning. Inga signifikanta könsskillnader i avkastning från personalutbildning hittas i privat sektor.

The purpose of this thesis is to examine how teachers work and reflects on gender education in preschools. We also want to take part of how teacher’s thoughts are reflected in the physical indoor environment and how the environment is designed by reviewing the rooms furnishing and the selected materials. We will do this by visiting a number of preschools located in Stockholm and New York. We have chosen three questions to get the answers on our purpose. How teachers reflect around gender pedagogy are, and how the thoughts are expressed in the practical work. How the teachers communicate with their co-workers about gender pedagogy. How the teachers own thoughts and reflections on gender pedagogy have been expressed in the physical indoor environment where the children stay during the day.  We have used interviews and observations as a method to gather the information that we needed to answer our questions of the thesis. We have used the sociocultural perspective, variation theory and queer theory as a ground to analyze our gathered information. As a conclusion we have found that the teachers have different ways of reflecting about gender pedagogy but they still don´t want to focus their work on it. They would rather focus their pedagogy on working with equality, which for them means more than just gender. We have reached that to find a way you work sustainable with gender pedagogy you have to have an open minded attitude towards the children, have critical standards, and an environment where children can grow and learn without focusing on gender.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrån pedagogernas synvinkel, pedagogernas sätt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och på vilket sätt det påverkar barnen utifrån ett genusperspektiv. Studien uppmärksammar även på vilket sätt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemål de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som används för studien är intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit. Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer än hur man förhåller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd även innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgår istället från individens intressen och erfarenheter. Dock kan detta variera vid olika aktiviteter och situationer i förskolans vardag. Majoriteten av de tillfrågade pedagogerna har en tanke för hur de väljer att forma lokalerna utifrån ett genusperspektiv. Pedagogerna anser att det finns genusifierat material men att detta inte behöver ha någon betydelse för vilka som väljer det. Det handlar om på vilket sätt pedagogerna presenterar det och samtalar om det med barnen.

I uppsatsen undersöker jag hur huvudkaraktären Mimmi, under vägen att etablera sig som författare och i mötet med Hugo, söker nå balans mellan intellekt och kropp. Utifrån Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag på vilka sätt Mimmi förhåller sig ambivalent till viljan att vara å ena sidan innesluten, å andra sidan avgränsad, och hur i sin tur synen på kroppen, dess samverkan med själen samt synen på andra kroppar präglas av begär och äckel. Som metodisk språngbräda använder jag paradoxen utifrån Kristina Fjelkestams definition. Med hjälp av den jag fokuserar på motsättningar och dubbeltydigheter hos karaktären och i texten utifrån frågeställningen: hur ser spelet ut mellan Mimmis förhållande till kroppen (Kvinnan) respektive själen (Konstnären), och är det möjligt för henne att förena kropp och själ i något som skulle kunna bli en fullbordad Människa?

Abstract Title: A fair representation? A comparative study of the morning program guests and the context in which they are involved. Author: Hanna Brandt Parkvall & Adam Söderblom Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: This study aimed to investigate and compare the guests and the context in which they are involved, in the morning programs Gomorron Sverige on SVT1 and Nyhetsmorgon on TV4. The thesis is based on three questions that examine how representative the invited guests are in proportion to the country’s population, the subjects that occupy the most space and the types of guests that discuss these topics in the programs. Finally, it is investigated whether there are differences in the questions above between the two programs. Method/Material: The survey is based on a quantitative content analysis where 10 programs of each morning programs was studied and interpreted. Any guest who visited these programs were categorized into the variables gender, age, context (which identifies the context the guest is in) and space (which is measured in minutes and seconds) Main results: The survey 's key findings showed that both morning programs had a relatively good spread of their guests when it came to gender. When one takes the space in time into account, measured in minutes and seconds, as the male and female guests got on the shows, the result was different. The male guest had generally 1.25 minutes more time in both programs. The variables of age, ethnicity and context showed significant differences between the two programs. The program Nyhetsmorgon had greater variation in all the above categories. Common in both programs is that the older age groups (35-49 and 50-64) appeared the most. The two programs had no guest under 20. Ethnicity measured as minority or majority population, had low numbers in both channels in comparison with the fifth of the population that is foreign born or have two parents born abroad. That women and minorities have less space in the programs conform to the social theories, which describe a separation between “us and them”. Number of pages: 65 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: Representation, gender, etnicity, TV

Sammanfattning Heder är ett omdiskuterat begrepp och det finns idag ingen renodlad definition vilket även är en anledning till svårigheten i att ange problemets extension. Därför är denna studies syfte att undersöka hur media idag framställer hedersrelaterad problematik. För att studera valda ämne analyserades tidningsartiklar publicerade år 2014 från ett urval av kvälls- och dagspress. Utgångspunkten för analysen av materialet är ett feministiskt perspektiv som utgår från antagandet om att kategorierna kvinnor och män, manligt och kvinnligt är socialt skapade och där fördelningen av makt och resurser är central. En fråga för vår analys blir därför om kategorierna kvinna och man också återspeglas som ojämlika dikotomier i media. För att analysera materialet har metoden kritisk diskursanalys samt tematisk analys använts och fokus har legat på en dominerande könsskillnadsdiskurs gällande män och kvinnor. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivistisk, vilket innebär att verkligheten är socialt konstruerad, subjektiv och föränderlig. Vid analysen av materialet fann vi att medias framställning av hedersproblematiken dominerades av begrepp så som kön, kultur, dominans och förtryck. Problematiken grundar sig enligt media i hederskulturer där mannens överordnade position tar sig uttryck i brottsliga handlingar och kvinnoförtryck. De brottsliga gärningarna sker ofta på grund av att kvinnan brutit mot hederskoden, dessa brott mot normerna som hederskulturen präglas av är enligt artiklarna anledningen till att våld, mord och andra övergrepp sker. Normerna antas vara starkt knutna till patriarkatet där män är överordnade och kvinnor är underordnade. Övergripande faller fler kvinnor offer men media lyfter även andra sociala kategorier som vanligtvis inte associeras till hedersproblematik vilket är väsentligt att belysa. Analysen visade även att media tenderar att framställa människor från en viss kultur som en kulturell produkt, då dessa människor tillskrivs snarlika egenskaper och handlingsmönster. ”Vi” och ”dem” är en uppdelning som görs i tidningsartiklarna, en uppdelning som skildras i framställningen att skapa ett jämställt ”vi” och ett patriarkalt ”dem”. Hedersvåldet mot kvinnor framställs utifrån en kulturantropologisk förklaringsmodell som också synliggör en viss etnocentrisk sida av media.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genusneutral pedagogik i förskolan och jämställdhet samt hur denna pedagogik ämnas påverka olika könsnormer och beteendemönster hos barn i förskoleålder. Uppsatsens frågeställningar riktades till att fånga hur pedagoger förhåller sig till sambandet mellan genusneutral pedagogik och jämställdhet samt hur de upplever att genuspedagogiken påverkar förskolebarns könsstereotypa normer och attityder. Det teoretiska ramverket för analysen grundar sig i teorier om könssocialisation. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sju stycken individer som arbetar på fyra olika genusneutrala förskolor i Stockholmsområde. Studien har en fenomenologisk ansats och lägger fokus på förståelse av upplevelser och professionella erfarenheter av att arbeta genusmedvetet. I analysen framkom att barn i förskolan möter olika villkor och behandlas olika utifrån kön på grund av samhällets befintliga traditionella könsnormer och könsroller. Exempelvis är vuxna i förskolan oftast närmare flickorna än pojkarna och därför utvecklar flickor bättre språkförmåga medan pojkar har sämre ordförråd och känslospråk. Att vuxna bemöter och behandlar barn olika upplevs begränsa barnens lika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. En genusneutral pedagogik i tidig ålder anses motverka rådande könsstereotypa könsnormer och könsmönster. Jämställdhet, öppenhet och likabehandling främjas genom att barnen lär sig respekt för olikheter, får större handlingsutrymme och interagerar tillsammans med vuxna och andra barn i kollektiva sammanhang, i olika sociala rum. Resultatet tyder dessutom på att barn från genusneutrala förskolor visar stor benägenhet att umgås och leka med barn av andra kön, men även att det kan finnas en viss tendens att bilda grupperingar och välja mer könsstereotypa aktiviteter och lekar när de inte styrs av vuxna, exempelvis under den fria leken. Genusneutral pedagogik formar barn till kritiska individer som ifrågasätter och utmanar samhällets sociala och kulturella strukturer i strävan efter social förändring.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare definierar, värderar och prioriterar genusarbetet i förskolan. Vi ämnade synliggöra synsätt, metoder och strategier för genusarbetet. Studien utgick vi från en kvalitativ ansats varigenom vi genomförde kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt valde vi Hirdmans (2003) teori om genussystemet och genuskontraktet. Studiens mest framträdande resultat var att det finns stora variationer i hur förskollärare definierade, värderade och prioriterade genusarbetet i förskolan, liksom i hur förskollärare arbetade med genus i praktiken. Studiens slutsats var att vi kunde se samband mellan förskollärares intresse, kunskap och medvetenhet kring genus och hur förskollärare omsatte genusarbetet i praktiken.

No description available.

Idag har föräldrar 480 lagstadgade dagar per barn att dela på, med en generös ersättning. Uppdelningen av föräldrapenningdagar mellan mammor och pappor har länge varit ojämn, med en långsam utveckling mot ett mer jämlikt uttag mellan föräldrarna, vilket till stor del tycks bero på hur politiker genom åren röstat igenom lagförslag som främjar ett mer jämställt uttag. Syftet med uppsatsen är att ta temperaturen på hur tankar och resonemang går hos mammor i ett partnerskap som har fått sitt första barn, och som har använt större delen av föräldraledigheten. Den konkreta frågeställningen är: Hur delas föräldraledigheten upp bland förstagångsföräldrar, och varför? För att få kvinnornas resonemang och förklaringar valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att kvinnorna generellt tagit ut de flesta dagarna, men med en bred spridning kvinnorna emellan. Studien ger visst stöd åt teorin om rationella val, signalteorin och humankapitalteorin - men framför allt den förstnämnda. Samtliga respondenter anger att ekonomiska motiv inte påverkat hur de valt att dela upp föräldraledigheten, utan snarare sociala faktorer, såsom föräldrarnas grundläggande viljor. Även bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå tycks spela in. En djupdykning i ämnet visar också på dess komplexitet. Önskas likhet i uttaget av föräldraledighet verkar det krävas mer än politiska reformer. Viljor måste ändras och normer måste skifta, vilket inte sker över en natt.