Den kvalitativa studiens syfte är att uppmärksamma några föräldrars berättelser om hur de upplever sina könsöverskridande barns möjlighetsvillkor i förskolan. Frågeställningar som studien vill besvara är vilka möjligheter till lek, kamratrelationer och inkludering föräldrarna uppger att deras könsöverskridande barn har i förskolan, samt hur de beskrivningar föräldrarna ger av pedagogernas bemötande av deras barn förhåller sig till gällande styrdokument. För att besvara studiens frågeställningar gjordes semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna beskrev alla föräldrarna att de upplevt sina barns möjligheter till lek och kamratrelationer i förskolan som goda. Uppgifterna om barnens inkludering var mer motstridiga. Alla barnen uppgavs regelbundet utsättas för ifrågasättande och/eller kränkningar av andra barn med anledning av sina könsöverskridande uttryck. Alla föräldrarna var nöjda med förskolans pedagoger. Studiens slutsats är att föräldrarna i studien beskriver att barnens möjligheter till lek, kamratrelationer och inkludering i många avseenden är goda, men att villkoren för barnens könsöverskridande medför upprepat ifrågasättande och risk för könsattributsrelaterade kränkningar från andra barn. Vad gäller föräldrarnas berättelser om barnens pedagoger beskrivs dessa leva upp till de läroplansdirektiv som fokuserats i studien. En utmaning som identifierats i studien är de svårigheter pedagogerna verkar ha när det gäller att förankra läroplanens värdegrund hos de barn som kommer till förskolan med normer som inte överensstämmer med förskolans. Ett bekymmer svårigheterna leder till är de kränkningar som sker till följd av barns försök att upprätthålla dessa normer som de håller för sanningar. Studien har lett till konstaterandet att tvåkönsmodellen och dess prägling på läroplanen (se Skolverket 2016:4-5) bidrar till att osynliggöra och exkludera barn med överskridande könsidentiteter vilket därmed innebär att läroplanen kommer i konflikt med diskrimineringslagen (se SFS 2008:567). Fastslås i studien görs även att förskolebarn med könsöverskridande identiteter exkluderats i den utredning av transpersoners livsvillkor som tillsatts på uppdrag av regeringen (SOU, 2017:92).

Inledning Detta examensarbete grundar sig i att undersöka hur pedagoger arbetar med jämställdhet och genus bland barnen och även hur de ser på dessa begrepp. Vår litteratur och forskning kommer att visa på hur arbetet med jämställdhet och genus varit förr och hur det ser ut idag. Läroplan för förskolan (98 rev. 2016) beskriver att flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av de stereotypa könsroller som finns. Vår studie redogör också för vikten av att pedagoger aktivt arbetar med genus för att nå jämställdhet i förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barnen under de pedagogiska måltiderna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom ska vi undersöka hur pedagogerna beskriver sina tankar om genus. Metod Vi har använt oss av en kombination av schematiska och ostrukturerade observationer samt intervjuer. Undersökningen utfördes med fyra pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner. Resultat De resultat som framgått av vår undersökning är att pedagoger bemöter pojkar och flickor på olika sätt. Det har också framgått att pedagogerna är medvetna om att de omedvetet gör skillnad på barnen beroende på vilket kön de har. De är öppna för att börja synliggöra genus mer och på så sätt sträva efter att nå en jämställd verksamhet.

No description available.

Denna studie handlar om arbetet med HBTQ och genus i förskolan och bygger på enkätresultat med 60 deltagare, vilka är verksamma i förskolan i olika yrkesgrupper. Förskollärare, förskolechefer, barnskötare, vikarier samt av kategorin "annan" yrkesgrupp. Denna förväntas innehålla de grupper som inte uttrycks ovan, vilka kan vara ateljérista, specialpedagog, etcetera. Studiens syfte är att undersöka hur det pedagogiska arbetet i förskolan sker gällande HBTQ-frågor. En av frågeställningarna är huruvida det sker ett aktivt arbete med HBTQ-frågor och orsaker om det inte görs. En annan frågeställning handlar om arbetet kring genus, då även det har med kön och identitet att göra. Därefter jämförs arbetet med de två områdena för att få syn på skillnader i hur de arbetas med i förskolan och på vilket sätt. Studien inleds med synen på HBTQ och heteronormativiteten i samhället. Detta kopplas kort samman med barns relationsskapande och lek samt en intervju med en queer-aktivist som berättar kort om känslorna kring heteronormativitet kontra att falla utanför normen. Efterföljande är de centrala begreppen som är relevanta för studiens innehåll, som kan vara bra att känna till. Resultatet visar att det är skillnad i hur aktivt det arbetas med genus och HBTQ i förskolan. Genus är mer vanligt förekommande att arbeta med jämfört med HBTQ. Många deltagare är överens om att det krävs medvetenhet för att kunna arbeta aktivt med de två områdena. Okunskap och omedvetenhet är en av orsakerna till varför det inte sker ett arbete med HBTQ. Andra orsaker som deltagarna uppger är att det är brist på tid eller att det inte anses vara ett nödvändigt område att arbeta med. De deltagare som uppger att de arbetar med genus och/eller HBTQ har i enkäten haft möjlighet att uppge på vilket sätt de arbetar med de två områdena. De har bland annat gett förslag på böcker, leksaker och material som de använder sig av för att belysa dessa. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv, som ifrågasätter normerna. Resultatets viktigaste poäng och slutsats är att det krävs mer kunskap och medvetenhet inom HBTQ för att det ska kunna ske ett aktivt arbete med detta.

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna. Resultatet visade att det fanns en skillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet samt att det fanns en könsskillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet. Resultatet visade att av de fyra fiktiva arbetssökande var kvinnan från Balkan signifikant minst attraktiv att anställa.

#Metoo-uppropen blev starten till att diskussioner och samtal kring sexuella kränkningar och trakasserier tog fart i flera länder. Här i Sverige visar flera yrkesgrupper och även skolan på utbredda problem inom området. Samtidigt som flera krav har kommit på att det ska finnas handlingsplaner för förebyggande arbete, att jämställdhetsarbete från tidig ålder ska ske och nolltolerans mot skolpersonal som ser, men inte ingriper så har det dock funnits krav, i form av ämnesplaner (Lgy 11), på att själva undervisningen ska lyfta innehållet kring det budskap hashtagen förmedlar. Denna undersökning visar på hur en sådan undervisning i naturkunskap kan se ut i en gymnasieklass. Tidigare forskning har främst tagit fäste på vilka följemeningar som läraren förmedlar i klassrummet. Denna undersökning utförs genom en analys av gymnasieelevers enskilt skrivna arbeten inom naturkunskapens sexualitet och relationer. För analysarbetet har sju olika definierade processer använts för att synliggöra om den binära synen på kön och heteronormativiteten återskapas respektive kritiseras. De tre processer som gav tydligast resultat var Dikotomisering av kön vilken innebär att texterna håller isär och skiljer på man och kvinna och beskriver en binär syn på kön. De flesta texterna visar denna process. Skulle texterna inte skilja könen åt, skulle heller ingen ojämlikhet finnas mellan dem. Samtidigt visar undersökningen att en dikotomisering kan vara nödvändig att göra. När texterna exempelvis tar upp mens och mensvärk eller beskriver historiskt vad som varit norm när det gäller sexualitet behöver ett isärhållande göras för att kunna beskriva det som texten vill förmedla. Den andra processen som kan ses i texterna är Differentiering av sexualiteter som bygger på en förväntan att en person beskrivs som man eller kvinna vilket leder till att olika sorters sexualiteter kan definieras till exempel heterosexualitet. Begrepp som homo-, bi- eller transsexuella kan annars inte användas, vilket flera av texterna dock gör. Positionernas hierarki, den tredje processen, förekommer inte alls i texterna. Processen definieras som att det finns en hierarkisk skillnad mellan sexualiteter vilket kan visa sig i exempelvis i klassrumsdiskussioner om någon gör sig rolig över en sexualitet som inte tillhör normen. Analysen visar att den binära synen på kön och heteronormativiteten både kritiseras och återskapas i undervisningen. Användandet av processerna gav en normmedvetenhet och en djupare förståelse för vilken makt normerna kan ha över elever i ett klassrum. Undersökningen kunde följaktligen också bidra till en förbättring av den undervisning som genomfördes.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 formuleras ambitioner om att skolan ska bryta könsmönster och verka för jämställdhet mellan könen och denna studie syftar till att öka kunskapen kring hur elever i årskurs tre, genom användandet av språkliga processer, gör genus i de berättande texterna i nationella provet i svenska. Tidigare studier av elevtexter fokuserar ofta på texternas form framför deras innehåll och samma tendens syns i de bedömningsstöd som finns att tillgå från Skolverket. Studiens teoretiska ramverk är dels genusteori och dels systemisk-funktionell grammatik. Materialet i studien består av elevtexter som hämtats ut från Institutionen för Nordiska Språk vid Uppsala Universitet, där elevtexter från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk samlas in och arkiveras. Det rör sig om sammanlagt 75 texter, skrivna av elever i årkurs tre vid de nationella proven i svenska år 2011, 2012 och 2013. Texterna analyserades till att börja med kvantitativt för att besvara frågorna: Vilka kön har huvudpersonerna i de analyserade texterna? Hur är huvudpersonernas kön fördelade mellan de tre åren? I vilken utsträckning skapar eleverna huvudpersoner med kön som inte matchar deras eget? Efter denna inledande analys valdes åtta texter ut för en näranalys med systemisk-funktionell grammatik som teoretisk grund, för att besvara frågorna: I vilken utsträckning placerar eleverna dessa huvudpersoner i texternas ideationella processer jämfört med huvudpersoner som matchar deras eget kön? Hur skapar eleverna genus i sina texter genom placerandet av huvudpersoner i de ideationella processerna? Metoden bestod av att identifiera de olika ideationella processerna samt deras förstadeltagare och att sammanställa antalet processer sammanlagt samt uppdelat på författarnas kön respektive förstadeltagarnas kön. Resultaten visar att eleverna oftast valde att skriva om huvudpersoner som har samma kön som de själva har, men att fler flickor skrev om manliga huvudpersoner än pojkar skrev om kvinnliga huvudpersoner. Både pojkar och flickor placerade dessutom oftast huvudpersoner av samma kön som de själva som förstadeltagare i alla processer, utom i de mentala processerna, där flickor placerade fler manliga huvudpersoner än kvinnliga som förstadeltagare. Resultaten visade även skillnader i hur flickor och pojkar skrev de mentala processerna, där förstadeltagarna i flickornas texter tilläts visa andra känslor än förstadeltagarna i pojkarnas texter, vilket kan antas bero på i vilken mån flickor och pojkar själva tillåts visa och uttrycka känslor.

Studiens syfte är att analysera hur ekonomisk jämställdhet representeras i Regeringens dokument ”Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid” (2016). Utöver detta studeras det hur dokumentet möjligen låser fast könen, man och kvinna, i traditionella könsroller alternativt öppnar upp för förändring gällande dem. Metoden som används i studien är en diskursanalys inspirerad av Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be?” (WPR), och analysen använder sig av teorier av Yvonne Hirdman samt Chandra Talpade Mohanty. Resultatet visar på att den ekonomiska jämställdheten representeras som ett ”kvinnoproblem”, samt att dokumentet reproducerar en normativ syn gällande kön men även etniska normer inom gruppen kvinnor.

This study examines how the social service construct a gendered parenthood in child welfare investigations. The aim is to describe in which way maternity and paternity is described by gender and what differences are found in these descriptions based in normative constructions. As well as the way in which social services investigations reproduce society´s family norms. Through a qualitative thematic analysis of 9 child welfare investigations from a social office in a small municipality in Sweden, five themes were found. These themes have been analysed from a social constructivist gender perspective. The main outcome of the study shows that maternity is reproduced as a norm within parenting. Because of this the mother´s parental ability, regardless of what the family´s problems consist of, is being investigated. As the investigations focus on maternity, the consequence of this is that paternity is reproduced as absent but at the same time sufficiently good in its mere existence. Another of the conclusions of the study is that the social service has the task to educate the individual towards a social ideology, and when they do that the consequence of the family is that they are being fostered against the heteronormative traditional familyideal.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön.BakgrundI bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse.MetodStudien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit.ResultatResultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.