This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.

Flera studier visar att månadslön varierar mellan individer av olika kön och klassbakgrund. Då ekonomisk ojämlikhet är skadligt för samhället är det av intresse att undersöka detta i en nutida svensk kontext. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur sambandet mellan utbildning och månadslön varierar mellan individer av olika klassbakgrund och mellan könen.    De teoretiska ramverken som tillämpas i uppsatsen utgörs av habitus och homofili. Habitus kan förklara eventuella köns- och klasskillnader i månadslön utifrån hur män och kvinnor fostras på olika sätt, och homofili kan förklara hur män och individer med hög klassbakgrund gynnas av rådande strukturer på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen visar att utbildning samt klassbakgrund har ett positivt samband med lön, oavsett utbildningsnivå. Forskningen visar även att män har högre lön än kvinnor, oavsett utbildningsnivå. Det datamaterial som uppsatsen baseras på kommer från den europeiska socialundersökningens nionde omgång i Sverige år 2018–2019 och frågeställningarna besvaras med linjära regressionsanalyser, där månadslön utgör beroende variabel. Uppsatsen finner inga signifikanta löneskillnader mellan individer med olika utbildningsnivå eller klassbakgrund, men kvinnor har en genomsnittligt lägre månadslön än män i samtliga analyser, oavsett utbildningsnivå och klassbakgrund.    Avsaknaden av signifikanta skillnader i månadslön mellan grupper av olika utbildningsnivå eller klassbakgrund kan vara en effekt av de reformer som genomförts i Sverige i syfte att minska ojämlikheten mellan individer av olika bakgrund. Könsskillnaderna i lön skulle däremot kunna förklaras av att män innehar fler maktpositioner på arbetsmarknaden: Om män är den dominerande gruppen i högavlönade yrken kommer homofili verka till kvinnors nackdel. Det kan även argumenteras för att kvinnor löper större risk att utveckla ett habitus som missgynnar dem på arbetsmarknaden.

Förskolan ses idag som en arena för jämställdhet där pedagoger ska motverka stereotypa könsroller. Syftet med studien är att synliggöra hur olika pedagogers synsätt kring begreppen kön och genus kan förstås i relation till ett jämställdhetsarbete i förskolan och vilka faktorer de upplever påverkar. Uppsatsen har därför en kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer för att informanternas attityder och förståelser ska få framträda. Frågeställningar som ligger till grund för intervjun och studien är: Hur beskriver pedagoger sin syn på konstruktionen av genus i jämställdhetsarbetet, hur beskriver pedagogerna sin syn på jämställdhet och vilka faktorer upplever de påverkar ett jämställdhetsarbete? Resultatet analyseras och diskuteras utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, där individen ses som subjekt som ständigt är med och förhandlar och omförhandlar sina möjligheter att vara. Resultatet i studien visar att det finns skilda uppfattningar bland pedagogerna kring begreppen kön och genus i relation till jämställdhetsarbetet. Att ha olika uppfattning om genuskonstruktionen är även en av faktorerna som pedagogerna upplever problematiserar ett jämställdhetsarbete.

This study examines the intrinsic motives of women wanting to establish foster homes. With help from sociological theories, established research and new material the origin of the motives is analyzed. The purpose of the study is to make a contribution to research on foster homes in general and in particular to research of the motives of women establishing foster homes. The question of issue of the study is to analyze and describe the background to women's intrinsic motives for wanting to establish foster homes. Furthermore, we want to investigate and try to identify which women who choose to become foster parents and why. Using a qualitative method consisting of interviews, with forum thread analysis as a complement, we try to find answers to the question of issue. The interviewees consisted of women living throughout Sweden. Results find that the intrinsic motives for wanting to become a foster parent is established already in the women's childhoods and that habits and acts of importance continues to shape them later throughout life. Women's career choices and living situation also turns out to be something that affects the women towards establishing foster homes. Furthermore, they all have caring professions as something in common. The base of foster homes in general stands on traditional gender role patterns where men has the main responsibility as the professional and the women dominate within the boundaries of the home. In the study, we conclude that strong and driven women are crucial for foster homes to be established. The conclusion of the study is demonstrated in something we developed and named “the foster home model”.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur kön framställs i sex utvalda böcker ur serien om LasseMajas Detektivbyrå, samt om det sker en förändring över tid, med främsta fokus på den första respektive senaste boken, med syfte att diskutera böckernas didaktiska potential. Studien utgår från ett genusperspektiv samt följande två forskningsfrågor: Hur framställs karaktärerna utifrån ett genusperspektiv?, Hur förändras framställningen av kön från den första till den senaste boken? Studien utgår från en kvalitativ textanalys med ett vidgat textbegrepp som metod, där sex böcker i serien om LasseMajas Detektivbyrå har analyserats. Böckerna som valts ut är publicerade 2002, 2008, 2009, 2011, 2016 och 2021. Analysen utgår från fyra analysfrågor som berör hur de kvinnliga respektive manliga karaktärernas karaktärsdrag, utseenden och handlingar framställs samt vilka miljöer karaktärerna befinner sig i. Resultatet visar på könsöverskridande skildringar hos huvudkaraktärerna, medan majoriteten av bikaraktärerna uppvisade könsstereotypa karaktärsdrag, utseenden och handlingar. Framställningen av kön förändrades inte signifikant genom de sex analyserade böckerna.

Föreliggande studie syftade till att bidra med kunskap till det pedagogiska fältet om hur elever upplever situationen i klassrummet ur ett genusperspektiv, hur de bemöts utav lärare utifrån kön och om de känt sig begränsade i studiesammanhang på grund av sin könstillhörighet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med tolv gymnasieelever från olika skolor runtom i Sverige. Hälften flickor och hälften pojkar för en jämställd könsbalans där båda parter kunde bli hörda och få dela med sig av sina upplevelser. Både studenter från yrkesprogram såväl som högskoleförberedande program var representerade i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att alla informanter hade en liknande syn på vad jämställdhet i klassrummet innebär. Pojkarna i studien upplevde att det skedde en rättvis fördelning utav taltiden i klassrummet, detta var inte en bild som flickorna delade. Det framkom även att vissa informanter upplevt sin könstillhörighet som begränsande vid valet av studier. Att könsstereotypiska föreställningar bland medstudenter och lärare hade förekommit om flickor som studerade yrkesprogram var också något som studien visade på.Detta drabbade emellertid inte endast flickorna utan även en pojke som studerade på barn- och fritidsprogrammet som ideligen fick förklara varför han sökt sig till programmet.

Inledning I skollag (SFS 2010:800) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderad 2018 (2018) står det att utbildningen ska vara jämställd och konstrueras så att alla elever ska ha samma möjligheter oberoende av kön och könstillhörighet. Läromedel utgör ofta basen i undervisningen och det är av vikt att våra läromedel följer våra styrdokument, detta för att lärare ska kunna hjälpa elever att utveckla en sund och jämställd uppfattning om kön och könstillhörighet. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa framställningen av kön i tre läromedel i svenska i årskurs 9. Metod Uppsatsen utgår från kvalitativ ansats där jag valt att använda mig av Faircloughs tredimensionella modell som metod för analys. Resultat Resultatet av analysen visar på en överrepresentation av maskulina ord och karaktärer jämfört med feminina ord och karaktärer i svenskläromedel. Resultatet visar även att läromedlen framställer maskulina och feminina karaktärer med stereotypa attribut samt att de utför stereotypa aktiviteter. De tre valda läromedlen innehåller inga tecken på hegemoni vilket är glädjande.

This qualitative study, based on interview answers from 31 participants, examines different aspects on how teenagers choose their upper secondary education. More concretely, this study investigates whether Bordieu’s theories regarding habitus, field and capital may be applicable on the analysis of how Swedish teenagers choose their field of study on the upper secondary level. Other factors that have been investigated in terms of influence on how students choose are sex and social class. The study ends with an analysis of the powers that affect the free choice of field of study based on Michel Foucault’s theory of power. The three research questions are: 1) Is it possible to understand how students reflect on their choice of upper-secondary programs based on Bordieu’s theory regarding field, habitus and capital? 2) Do aspects such as sex and social class influence how students choose their fields of study? 3) How is power visible regarding students’ choice of education based on Foucault's theory of power? The results show that the theory of habitus, field and capital may be applied as a means of understanding. Social class and sex do also influence students’ choice, however there are some differences between the vocational and theoretical programs. The main finding concerning power behind students’ choices is that power comes from different directions which means that one single factor is not as influential as many different aspects combined.

Denna studie syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan könen i bedömning av barn som påvisar hyperaktivitet, sociala svårigheter och aggressivt beteende på förskolan. Det som intresserade författaren till att göra studien var författarens egen erfarenhet inom ämnet samt ett intresse för att veta mer om ämnet. Studien är gjord med kvalitativa intervjuer hos rektorer och förskollärare, sedan har materialet bearbetats och analyserats med en genusteoretisk utgångspunkt. I studiens resultat framgår rektorernas roll kring barn i behov av stöd med adhd symptom, samt hur det påverkar förskollärarnas ansvar i verksamheten. Även hur detta påverkar verksamhetens möjlighet till extra stöd, vilket framkommer i studien och har en påverkan på utbildningen. Studiens resultat visar även att det görs en skillnad mellan pojkar och flickor gällande adhd. Avslutningsvis, visar studien även hur vårdnadshavare väljer att inte se att deras barn möjligen har behov av stöd.