Detta är en studie som har undersökt instrumentfördelningar, hur musiklärare säger att indelningen av instrument går till samt om och i så fall hur genusmarkeringar syns i ensembleundervisningen på två högstadieskolor. Undersökningen bygger på observations- och intervjustudier som har planerats, genomförts och analyserats genom en fem-stegs-metod. Med hjälp av studiens olika avsnitt har tre forskningsfrågor besvarats och diskuterats i diskussionen. Enligt resultatet i studien är sång, trummor och klaviatur feminint kodade instrument, bas och gitarr är maskulint kodade instrument. Eleverna ges friheten att välja instrument själva med en viss handledning av musiklärarna. Studien har även undersökt hur musiklärare pratar om genusmarkeringar kring elevers handlande och val i musikklassrummet och ifall lärarna spelar en betydande roll gällande dessa val.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de åtgärder som är beskrivna i ett antal åtgärdsprogram, skrivna på tre olika skolor, överensstämmer med skolans styrdokument. Framför allt var syftet att belysa på vilken nivå åtgärderna låg, vilka specialpedagogiska perspektiv som kunde skönjas i åtgärdsprogrammen, föräldramedverkan samt hur fördelningen mellan könen såg ut. Vi fick fram vårt resultat genom att analysera texterna i de insamlade åtgärdsprogrammen. För det har vi använt oss av kvalitativ textanalys. Studien är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag och var inspirerad av den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet visade att individnivån var den klart dominerande nivån. Mycket sällan fanns åtgärder på gruppnivå och ganska sällan på organisationsnivå. Det kategoriska perspektivet var inte lika dominerande som tidigare forskning visat. Individperspektivet dominerade planering av insatser. De flesta åtgärderna hade inkludering som mål, även om det inte syntes vid första anblicken. Medverkan från vårdnadshavare varierade stort och åtgärdsprogrammen skrevs ofta utan vare sig vårdnadshavares eller elevers medverkan. Pojkarna stod för två tredjedelar av alla åtgärdsprogram. Flickornas åtgärder bestod till största delen av pedagogiska anpassningar.

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur vida kvinnliga och manligabildlärare bemöter elever med det biologiska könet pojke och flicka med genussom teoretisk utgångspunkt. Undersökningen behandlar även hur bildläraresbemötande påverkar elevernas motivation och lärande inom bildämnet. Denkvalitativa forskningsmetoden har använts i detta examensarbete genomgruppintervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det empiriska materialetutgörs av två gruppintervjuer som innefattar sammanlagt sex informanter som gårförsta året på gymnasiet. Undersökningen visar att bildlärare oavsett om det är enkvinna eller man bemöter pojkar och flickor olika inom bildämnet. Dennaundersökning har också påvisat att bildlärares bemötande påverkar hur vidaeleverna känner sig motiverade till att tillgodose sig undervisningen. Det visar sigatt de manliga bildlärarna har högre krav på elever med det biologiska könet flickaän vad de har på elever med det biologiska könet pojke. Dock visar det sig attdessa höga krav på flickor bidrar till att flickorna presterar bättre inom bildämnetoch på så sätt uppnår ett högre betyg än pojkarna. Det visar sig även att dekvinnliga lärarna inte gör skillnad på kön utan på elevernas färdigheter inombildämnet. / <p>Bild</p>

Var femte patient på akutmottagningen söker vård på grund av akut bröstsmärta, om smärtan misstänks vara kardiellt utlöst skall patienten utredas för hjärtinfarkt. På akutmottagningen skall sjuksköterskan skyndsamt fatta beslut om vilken patient som är i störst behov utav medicinsk bedömning av läkare för att minimera risk för framtida komplikationer för patienten. Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig vilket försvårar sjuksköterskans initiala bedömning och det finns differentialdiagnoser som inte kräver omgående vård. Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans prioritering och triagering vid misstänkt hjärtinfarkt på akutmottagning. Examensarbetets metod är en litteraturöversikt och inkluderar åtta artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visar att det kan föreligga faktorer som påverkar triageprioritet. Kvinnligt kön, hög ålder samt frånvaro av bröstsmärta förefaller kunna leda till lägre triageprioritet. Ankomst till akutmottagningen via ambulans samt förekomst av riskfaktorer för hjärtinfarkt kan kopplas till högre triageprioritet. Sjuksköterskan kan ha en förförståelse som påverkar triagebedömningen men genom diskussion och reflektion kan fördomar åskådliggöras och understödja sjuksköterskans beslut. Genom att beakta särskilda patientgrupper som tenderar att undertriageras säkerställs jämlikheten i vården.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka förskollärares och barnskötares egna perspektiv angående jämställdhet i förskolan och hur de upplever sitt arbete med jämställdhet i förskolan. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Tillvägagångssättet som använts är semistrukturerade intervjuer med tio informanter. Resultatet visade att arbetet med jämställdhet är betydelsefullt i verksamheten för att motverka stereotypa könsroller och ett medvetet förhållningssätt är av vikt. Det är även betydelsefullt att se varje barn som en individ och inte utifrån deras könstillhörighet. Förskolans miljö ska locka alla barn oavsett kön och det bör finnas könsneutrala böcker så att alla barn kan känna igen sig i dem. Slutsatsen av undersökningen är att både pojkar och flickor ska bemötas utifrån samma förutsättningar och barnen ska bli medvetna om alla människors lika värde oavsett kön.

My aim with this study was to analyze the Swedish Democrats' gender equality policy from three feminist perspectives, the liberal feminism, equality feminism and gender feminism. This is within a time frame between 1989–2018. To answer my research question, I used eight principle programs that were directly linked to the party and then supplementary material such as an exercise and a debate article. I used a content analysis during the course of the study. The conclusion showed a change in the Swedish Democrats' policy when it comes to equality. The gender equality policy pursued by the party has shown links to the feminist way of thinking to a greater extent.

Syftet med denna uppsats är att problematisera jämställdhet i förskolan utifrån en språkligt diskursiv förståelse av positioneringar. Uppsatsen riktas mot verksamma förskollärares uppfattningar om jämställdhet relaterat till kön och pedagogisk miljö samt i ett förlängt perspektiv vilken jämställdhet som möjliggörs och vilken som exkluderas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har utförts genom semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av inspiration från tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och det är genom tolkning av denna teori resultatet analyseras, relateras och diskuteras. I det analyserade resultatet synliggörs diskursiva förståelser som härrörs till en essentialistisk och biologistisk syn på barns varande och blivande och relateras till vilka effekter på jämställdhet som därigenom kan uppstå. Informanterna har en vilja att sträva efter en jämställd förskola men tycks inte finna en diskursiv förståelse, vilket kan ses som sammanhang med alternativa uppfattningar, som möjliggör det. Istället positioneras barn i enlighet med maskulinitet som högre värderat i jämförelse med femininitet. Reflektioner och diskussioner i uppsatsen förs angående det ansvar som läggs på förskollärare gällande förskolan som en jämställd utbildande och undervisande diskurs och framställer en möjlig förklaring till varför detta arbete kan ses som vacklande.

No description available.

Bakgrund: Patienter med bröstsmärta tillhör en av de vanligaste patienterna ambulanssjuksköterskan möter i sin profession. Smärta i bröstet skapar ofta stor oro och lidande för patienten. Att ge patienten erforderlig smärtlindring är något som alltid bör eftersträvas. En del patienter kan inte kommunicera verbalt av olika orsaker. Vid dessa tillfällen kan ej bedömning utföras med numeriska, verbala och visuella smärtskattningsinstrument. Forskningsresultaten är delade gällande smärta i förhållande till vitala kliniska fynd så som andningsfrekvens, pulsfrekvens, systoliskt blodtryck och symtombild.  Syfte: Att undersöka om det föreligger något samband mellan vitala parametrar eller symtom i förhållande till hög självskattad smärta hos prehospitala patienter med bröstsmärta. Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie med konsekutivt urval där ambulansuppdrag rörande patienter med bröstsmärta inkluderades. Samband mellan hög självskattad smärta och vitala parametrar/symtom undersöktes med logistisk regressionsanalys. Resultat: Studien inkluderar 2502 ambulansuppdrag kodade som bröstsmärta. Fördelning var jämn mellan kvinnor och män. Patienterna delades in i ålder under 65 år samt 65 år och över, fördelat som 860 yngre patienter och 1642 äldre patienter. Hög puls, andningsfrekvens, systoliskt blodtryck samt illamående och kallsvettighet var alla associerade med högt självskattad smärtintensitet. Dessa samband var till viss del kön- och åldersberoende. Diskussion: Studien ser samband mellan hög skattad smärta och andra kliniska fynd främst andningsfrekvens, kallsvettighet och illamående. Även om signifikanta samband kan ses för vissa parametrar, försvåras den kliniska tillämpningen då de varierar med ålder samt kön.