Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar. Kommunikationen i klassrummet handlar till allra största delen om de uppgifter som ska genomföras under lektionen. Pojkar är de elever som får mest tillsägelser oavsett kön på lärare. Initiativ till kommunikation tas i större utsträckning av eleverna än av lärarna. Flickor som vill kommunicera gör det ibland ensamma med läraren till skillnad från pojkarna som tar kontakt med läraren inför hela klassen. De flesta lärarna tycker att de har en god kommunikation med eleverna. De kvinnliga lärarna anser att de är mer ”mammiga” än vad de manliga lärarna är och några av både de manliga och kvinnliga lärarna tar upp att manliga lärare har mer pondus.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker. På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade. Vidare klargör resultatet att respons på denna pedagogik är betydelsefullt och i analysen av lärares svar visar det sig att nämnda grupp önskar mer feedback på det arbetet som utförs på förskolan från alla involverade i verksamheten.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.

När en ung person är misstänkt för brott är det vanligt att åklagarmyndigheten skickar en begäran om yttrande från socialtjänsten enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och på vilket sätt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Arbetssättet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln då jag under hela studiens gång har arbetat parallellt med både teori, tidigare forskning och empiriskt material och därmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag använt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien är mångfacetterat men visar på att kön har en betydelsefull roll för hur en människa bedöms.

När en ung person är misstänkt för brott är det vanligt att åklagarmyndigheten skickar en begäran om yttrande från socialtjänsten enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och på vilket sätt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Arbetssättet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln då jag under hela studiens gång har arbetat parallellt med både teori, tidigare forskning och empiriskt material och därmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag använt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien är mångfacetterat men visar på att kön har en betydelsefull roll för hur en människa bedöms.

ABSTRACT The aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction. The results also showed that: gender has an effect on stress and that age has an effect on stress and self-efficacy. There was also a significant interaction effect between gender and age for stress: younger women reported the highest stress among the groups. No other significant interaction effects for self-efficacy and life satisfaction were found. Keywords: Stress, self-efficacy, life-satisfaction, gender, age. SAMMANFATTNING Syftet med den här kvantitativa studien var att undersöka om stress, self-efficacy och livstillfredsställelse skiljer sig i ålder och kön. Stickprovet utfördes selektivt på arbetsplatser inom kommun, landsting, privata sektorn och inom handel. 237 deltagare var med i studien varav 94 var män och 143 var kvinnor. Ålder delades upp i kategorierna: yngre vuxna (18-40 år) och äldre vuxna (41-65 år). Resultatet visade att det fanns samband mellan de tre beroende variablerna: stress, self-efficacy och livstillfredsställelse. Resultatet visade även att: kön har en effekt på stress och att ålder har en effekt på stress och self-efficacy. Det fanns även en signifikant interaktionseffekt mellan kön och ålder för stress där yngre kvinnor rapporterade högst stress. Inga andra signifikanta interaktionseffekter för self-efficacy och livstillfredsställelse fanns. Nyckelord: Stress, self-efficacy, livstillfredsställelse, kön, ålder

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur. För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa. Vår studie visar att bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter. Den visar också att tjejer, i vissa moment, inte behöver uppnå samma resultat som killar för att erhålla ett visst betyg. Vi har även funnit samband mellan elevers betyg i förhållande till föreningsidrott. Vår studie visar att ämnet Idrott och hälsa, genom bedömning och betygsättning, tenderar att upprätthålla de rådande könsmönster som finns i samhället.

Bakgrund Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten. Syfte Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård. Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor. Slutsats Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och 1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt. Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att studera på högre nivåer fortfarande låg. Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor. Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor. Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till dessa tjänster går till. Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007. Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor. Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater. Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran. Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.