Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrån sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi är att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrån våra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt våra etiska reflektioner kring våra respektive fält kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vårt material är också presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i värnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande på individernas identitetsskapande. Strukturen inom militären är traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelärare, med fokus på minoriteten män. Kapitlet presenterar en diskussion om hur yrket uppfattas av allmänheten samt hur könsrollen upplevs för de yrkesverksamma.Märtha Byfors har studerat män i bibliotekarieyrket där fokus ligger på relation till manlighet inom ramen för arbetsuppgifter och förhållandet till kollegor.Emma Palms analys baseras på samma material som Märtha men med utgångspunkten i stereotypa föreställningar och dess påverkan för individens identitetsskapande.Sammanfattningsvis presenterar vi en avslutande diskussion som binder samman och jämför de olika delarna av studien för att åskådliggöra vilken relevans kön har för yrkesidentiteten.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa. Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?   Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.   Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.   Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.

I en enkätundersökning har jag undersökt om det finns något samband mellan upplevelsen av kön hos den okönade autodiegetiska berättaren och författarens kön i två dikter av David Uppgren och Mariam Naraghi. Jag kom fram till att så inte var fallet utan att det fanns större bevis för att läsarna i huvudsak projicerade sitt eget kön på berättarrösten. Sedan analyserade jag även enkätsvaren för att undersöka vad i dikterna som avgjorde om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Det framkom att stereotypa uppfattningar om kön låg till grunden för majoriteten av läsarnas upplevelse. Efter detta applicerade jag stereotyperna på dikten för att se om diktens innehåll påverkades av om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Utfallet tydde på att så var fallet och att det i synnerhet är märkbart i berättarröstens förhållningssätt till den fiktiva världen.

No description available.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på gymnasiet). För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av 157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader. De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord. Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga. Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet

I läroplanen Lpo 94 står det att förhållningssätten mellan flickor och pojkar skiljer sig ofta åt. Då detta har väckt mitt intresse vill jag undersöka om förhållningssätten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar i teknikämnet. Studien innefattar och behandlar detta område.

Tidigare forskning har visat på ett samband mellan att bli förälder och en förändring i attityderna till jämställdhet. Tidigare forskning har även påvisat ett samband mellan övergången till föräldraskap och en förändring till mer traditionella attityder gentemot jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förälder och förändringar i individens jämställdhetsattityder där tid i föräldraledighet kan vara en påverkande faktor och att en eventuell attitydförändring kan förväntas skilja sig märkbart åt mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjära regressionsanalyser. Det har även utförts två logistiska analyser för att verifiera resultaten i de två mer centrala linjära analyserna. I en första analys så har de individer som har fått barn innan år 2009 jämförts med de individer som inte har barn. Resultaten indikerar att det inte sker någon förändring i inställning till jämställdhet för de som fått barn år 2009 jämfört med de som inte fått barn. De visar också att det är en skillnad i attityder till jämställdhet mellan män och kvinnor där män i genomsnitt har mer konservativa attityder än kvinnor. När analysen delas upp på kön så har män med en högre inkomst en större sannolikhet att ha mer konservativa attityder till skillnad från män som har en lägre inkomst. Resultaten visar dessutom att män som tar ut en längre tid i föräldraledighet i genomsnitt har mer jämställda attityder än män som tar ut en kortare ledighet vilket bekräftar studiens hypoteser. Resultaten i analysen för kvinnor visar att en kvinna med en högre inkomst har i genomsnitt mer jämställda attityder än andra kvinnor vilket även det bekräftar tidigare forskningsresultat. Eftersom vi inte fann några signifikanta förändringar för kvinnor när det gäller sambandet mellan tid i föräldraledighet och attityder till jämställdhet så förkastas hypotesen för kvinnor och slutsatsen blir att det inte sker några förändringar i kvinnors attityder till jämställdhet när de får barn.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.

Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden – litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ”Nä nu får det räcka!” men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen. Media både sätter genietiketten och suckar djupt över att de manliga genierna får så mycket utrymme. Ett utrymme där de kan utöva makt. Men hur ser egentligen bilden ut som förmedlas av Stig Larsson efter släppet av hans senaste bok? När media speglar den, reproduceras den också? Eller uppstår en maktrelation där de försöker utmana den? Utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har jag studerat bilden som ges av Stig Larsson. Michel Foucaults teori om makt och kunskap, Yvonne Hirdmans syn på maktförhållandet mellan könen och Christine Battersbys genibegrepp kopplat till genus utgör den teoretiska bakgrunden för min analys. Den redan etablerade bilden av Stig Larsson är den som ges. Under 1980-talet hade han en unik status i litteratursverige men i dag befinner han sig i utkanten av kulturetablissemanget som han snarare känner sig motarbetad av. Mest förvånande är att han får så oerhört mycket utrymme att uttala sig generaliserande och nedsättande om kvinnor. Genom att spegla den bilden han ger, om kvinnor och genus, reproduceras dock hans uppseendeväckande och negativa åsikter. Även om syftet var något helt annat har den manliga genikulten bara fått mer näring. Varför man låter en författare förmedla sin dåliga kvinnosyn i en så extremt stor omfattning när han intervjuas på grund av ett boksläpp är ett problem. Det intervjustoffet är inte enbart guld (uppseendeväckande och sensationslystet innehåll som läses av fler, ger klick, delningar och skapar debatt) när det snarare fungerar som en spridning av dåliga kvinnoideal.