Denna studie syftar till att att undersöka hur modegenren kan framställa könsneutral reklam.Detta görs genom en visuell bildanalys av tre könsneutrala reklambilder från det svenskamodeföretaget HOPE. Den visuella bildanalysen sker med hjälp av Roland Barthes begreppom denotation, konnotation och myt, samt med hjälp av utvalda analysverktyg. Här tittasspecifikt på följande semiotiska resurser: subjekt, utseende, kläder, färger, posering ochkroppshållning. Målet med studien är att få en djupare förståelse kring, och kunna ge ettexempel på hur modereklam kan framställa könsneutral visuell kommunikation istället för attanvända sig av könsnormer och stereotyper. Det teoretiska ramverket består av socialsemiotikoch performativitetsteori, samt en diskussion angående normer och stereotyper gällandereklam. Resultatet av studien visade på att det i materialet som framställde könsneutralitetfrämst kom från modellerna, som tydligt visade på att kön inte är stabilt utan är någonting vihandlar utifrån. Detta tolkades genom att materialet inte endast förespråkade manligt ochkvinnligt ideal utan även vad tolkas som neutrala genus. Även modellernas utseende,posering, de val av färger som används och val av kläder visade på könsneutralitet då demkonnoterade till alla genus och därav inte förespråkade eller följde könsnormer. Vidare visaderesultatet på att det könsneutrala i materialet framhävde versioner av gemenskap,likvärdighet, jämställdhet, befrielse och framtidsanpassning. Materialet visade därmed på enmodernitet och öppenhet för sociala konstruktioner av kön som bryter mot normen om ettbinärt könssystem. Vidare hade det varit intressant att forska mer djupgående på hur reklaminternationellt, och då inte bara inom modebranschen, använder sig av framställning avkönsneutralitet i deras marknadsföring och sociala medier.

The purpose of this essay has been to investigate whether the Swedish Social Insurance Agency´s administrators and investigators feel that they perform gender-neutral assessments in sickness benefit and work injury cases. The method was based on interviews who gave the informants the opportunity to explain and describe their experiences around gender neutrality in their work. The results, which were analyzed using the qualitative method content analysis, clearly showed that the work ability assessments required in sickness benefit and work injury cases differ both depending on which company carries them out, where in the country they are carried out and that the scientific investigations that investigators at the Social Insurance Agency are required to do to follow are mainly designed on men. It is easier to investigate men´s work ability than women´s work ability, because they can follow the documents designed for men in male-dominated occupations. The informants know there is no or too little evidence that fits women´s disease pictures. Employees feel that their assessments are gender-neutral, but that their assessments are based on ready-made assessments templates that mainly work for men in male-dominated occupations. / Om Försäkringskassan inte utför könsneutrala arbetsförmågebedömningar av anställda inom kvinnodominerande yrken samt i förlängningen vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden, så sker inte den likvärdiga behandling av kvinnor och män som Försäkringskassan är ålagda. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om Försäkringskassans handläggare och utredare upplever att de utför könsneutrala bedömningar vid sjukpenning- och arbetsskadeärenden. Den metod som följts har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer givit informanterna möjlighet att både förklara och beskriva sina upplevelser runt könsneutralitet i sitt arbete. Resultatet, som analyserades med den kvalitativa metoden innehållsanalys, visade tydligt att de arbetsförmågebedömningar som krävs vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden skiljer sig åt både beroende på vilket företag som utför dem, var i landet de utförs och att de vetenskapliga undersökningar som utredare vid Försäkringskassan är ålagda att följa främst är utformade på män. Informanterna upplever att det är lättare att utreda mäns arbetsförmåga än kvinnors arbetsförmåga, eftersom de då kan följa de underlag som är utformade för män inom mansdominerade yrken. Informanterna anser att det finns inga eller alldeles för få underlag som passar in vid kvinnors sjukdomsbilder. Anställda vid Försäkringskassan upplever därför att deras bedömningar sker könsneutralt, men att deras bedömningar sker utifrån de färdiga utredningsmallar som främst fungerar för män inom mansdominerande yrken. Det har i denna studie även framkommit att läkare gör skillnad i läkarintygen för män och kvinnor, till nackdel för kvinnor, samt att de utredare vid Försäkringskassan som försöker göra skillnad bestraffas av sin arbetsgivare Försäkringskassan.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke. Föräldrar från barnens förskola har svarat på ett frågeformulär, både samtalen och frågeformulärna har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning inom problemområdet. Vårt resultat visade på att dessa barn har tydliga uppfattningar kring vad som innefattar begreppen flicka respektive pojke. Barnen tolkade innehållet i barnboken utifrån sina tidigare erfarenheter och den bakgrund som de hade med sig in i sammanhanget. Föräldrarna ansåg att det var skillnader mellan flickor respektive pojkar och uttryckte en önskan om jämställdhet. Det rådde delade uppfattningar bland föräldrarna när det gällde pronomet hen, då några såg ordet som något positivt medan andra tvivlade på dess användning. Slutsatsedan av denna studie är att barn könskategoriserar karaktärer som är könsneutrala utifrån sina tidigare erfarenheter och att både barn och vuxna har en tydlig uppfattning kring begreppen flicka respektive pojke.

Olsson, Marie (2015). Flickor ska vara söta och snälla. Om barns rätt till sin egen identitet. Förskollärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att belysa vilka normer och värderingar om kön som pedagogerna förmedlar inom förskolans verksamhet. Jag vill lyfta fram detta på grund av egna tidigare erfarenheter som påvisat att pedagogernas bemötande i vardagliga situationer ofta fokuseras på vilket kön barnet har. Det är viktigt att belysa då det kan finnas barn som inte vill vara som alla andra men har svårt att överskrida könsgränserna och utvecklas till en egen individ på grund av påtryckningar av redan anstiftade normer och värderingar.Jag har nyttjat Hirdmans (2001) teorier om genus samt tidigare forskning av Stuart Hall (1997) som beskriver hur normerna förs vidare genom representationer. Studien kommer också att belysa språkbruket i förskolan bland annat via en kontrastiv jämförelse mellan det tyska och svenska språket. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med individuella intervjuer och videoobservationer, samt egna observationer av förskolans fysiska miljö. Empirin har strukturerats upp i en tematisk analys som blivit indelad efter studiens frågeställningar. Förskolan besöktes under två tillfällen och fyra pedagoger medverkade i studien.Studiens resultat påvisar bland annat att oavsett hur medvetna vi tror att vi är gällande genus så förs representationer av stereotypa normer obemärkt vidare i verksamheten. Detta genom exempelvis bemötande eller berättelser, men även genom språkbruket. Studien belyser att det svenska språket vilar på en maskulin norm, vilket för mig väckte stark nyfikenhet att studera vidare i ämnet.

All Blues is a unisex-brand that sells jewelry. They strive to communicate gender neutrality through their social media. All Blues communication strategy assume pictures on their social media speak for themselves and avoid influencing people's perceptions. All Blues says that gender neutral communication is essential to them which is what attracted and justified this study. The purpose is to seek an in-depth understanding of gender neutral fashion communication. A case study of All Blues communication will take place in order to fulfill the purpose of the study. The research questions are thereby: - How has a position on gender translated into the brand's communication strategy? - How do All Blues create a gender neutral expression through their visual communication? To investigate the purpose of the study a semi-structured interview took place with one of the owners of All Blues for deeper insight regarding how All Blues relates to gender structures. For further understanding a semiotic analysis was made with five pictures derived from All Blues social media. The analysis made it possible to identify multiple items from Butler's theory on gender along with Carey's ritual perspective on communication. The study shows that All Blues communication is partly successful regarding gender neutrality but it still has signs of classical gender norms. In addition to that, gender neutrality revealed a hegemonic male structure. Furthermore this shows how classical gender norms permeate our society. Overall communication can not be all gender neutral without accepting the classical gender norms that society is built upon.

Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka i vilken utsträckning gymnasiets tryckta läromedel i svenskämnet är inkluderande gentemot ickebinära personer utifrån diskursanalysen. Frågeställningarna rör i vilken utsträckning ickebinära omnämns i de analyserade tryckta läromedlen, vilka värderingar kring ickebinära som kommer till språkliga uttryck i läromedlen samt vilka språkliga strategier som används för inkludering och exkludering av ickebinära i läromedlen. För att besvara syfte och frågeställningar genomförs en läromedelsanalys utifrån den kritiska diskursanalysen. Ett urval görs bland aktuella läromedel i svenskämnet för vidare analys. Analysen visar att ickebinära nästan inte omnämns alls i de tryckta läromedlen samt att de värderingar som finns gentemot ickebinära främst är negativa. De språkliga strategierna som används exkluderar oftast ickebinära. I de analyserade tryckta läromedlen och i tidigare forskning dominerar män, följt av kvinnor. Ickebinära osynliggörs i de tryckta läromedlen och i samband med osynliggörandet blir värderingarna om dem få. Ytterligare en slutsats som dras från resultatet är att det inte verkar användas medvetna språkliga strategier i någon större utsträckning för att inkludera ickebinära. Det könsneutrala språket som används i de tryckta läromedlen följs av binära personliga pronomen. Min reflektion är att ickebinära bör inkluderas i tryckta läromedel i svenskämnet för gymnasiet för att kunna skapa grunden till ett samhälle där alla, oberoende på könstillhörighet, känner sig inkluderade. / <p>Henny Kuc Söderberg</p>

Uppsatsen är en kvalitativ, semiotisk studie som analyserar tre bilderböcker från bokförlaget OLIKA förlag. Uppsatsen syftar till att undersöka könskodade tecken i tre bilderböcker från detta förlag som säger sig arbeta med normkritiska skildringar avseende kön, vilket benämns som att de arbetar ”normkreativt”.Uppsatsens ambition är att se hur OLIKA förlag har närmat sig sitt mål att arbeta just normkreaktivt, samt se om det är någon skillnad, i gestaltningen, mellan huvudroller av olika kön. Detta kommer att öka förståelsen för hur vi tolkar symboler och hur vi som visuella kommunikatörer kan fortsätta arbeta kreativt med ett genusperspektiv. Uppsatsen utgår från Halls representationsteori, Nikolajevas och Kårelands teori om könsstereotyper och Hirdmans teori om könssystemet. Resultaten visar på att karaktärerna är normbrytande på olika sätt och i olika utsträckning. Karaktärerna i materialet avkodas lättare som män, vilket visar att mannen som norm fortfarande behöver utmanas.

Physical stores are facing challenges in the retail market when more customers choose to shop online. As to the competition, it has become more important to stand out, especially through visual merchandising which implicate the stores visual communication towards the customers. Visual merchandising is described as something relating to promotional actions such as display windows, sounds, lights, product exposures and color schemes that stores take to communicate their products. Store communication has been shown to have a major impact on people's perceptions of a store. It may also be questioned whether the impact of visual merchandising on people differs depending on whether the exposure applies to clothes for adults or children. With the growth of feminism, borders to gender standards tend to blur butdespite this, the clothing companies still seems to divide the clothes between the genders. The purpose of this paper has been to explore how a concept of a children's clothing store can expand the concept's added value through gender neutral retail exposure . This was achieved through a qualitative method conducted through interviews and observations with parents to children between the ages 0-7. Two theoretical models were used; the SOR- model that was used to grasp customers actions in stores and the Communication model that was used to explain how stores communicate their message to their target group. The study showed that the biggest difficulty in the gender-neutral issue lies in improving society's acceptance of it. It is the outside world's counter-reactions to the children's clothes when they deviate from the stereotypical that causes parents' distance from a complete adoption of gender-neutral thinking. This study is written in Swedish. / Marknaden för fysiska butiker står inför utmaningar då många istället väljer att handla online. I och med denna konkurrens har det blivit viktigare för fysiska butiker att sticka ut, särskilt genom butikskommunikation som innebär butikernas visuella kommunikation mot kunderna. Butikskommunikation beskrivs som något som rör reklamåtgärder som skyltfönster, ljud, ljus, produktexponeringar och färgscheman som butiker anammar för att kommunicera sina produkter. Butikskommunikation har visat sig ha stor inverkan på människors uppfattning om en butik. Det kan ifrågasättas om effekterna av butikskommunikationen på människor skiljer sig beroende på om exponeringen gäller kläder för vuxna eller barn. I och med att Hbtq1 personer får ta mer plats i samhället tenderar gränserna för könsnormer att bli suddiga, men trots detta verkar klädföretag fortfarande dela upp kläderna mellan könen. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur ett butikskoncept för barnkläder kan utöka konceptets mervärde med hjälp av könsneutral butiksexponering. Detta uppnåddes genom en exprementiel kvalitativ metod som genomfördes genom intervjuer och observationer med föräldrar till barn mellan åldrarna 0-7. Två teoretiska modeller användes; SOR-modellen som användes för att förstå kundernas handlingar i butikerna och kommunikationsmodellen som användes för att förklara hur butiker kommunicerar sitt budskap till sin målgrupp. Studien visade att den största svårigheten i den könsneutrala frågan ligger i att förbättra samhällets acceptans av det. Det är omvärldens motreaktioner till barnens kläder när de avviker från det stereotypa som orsakar föräldrars avstånd från en fullständig acceptans av ett könsneutralt tänkande.

Insatserna till våldsutsatta i nära relation utgår tydligare från kvinnor och deras behov i lagen. Hur yrkesverksamma socionomer betraktar våldsutsatta och vem som är offer kan påverka bemötandet av våldsutsatta. Syftet med studien var att undersöka hur skillnader i behov och insatser till våldsutsatta män respektive kvinnor i våld i nära relation [VINR] uppfattas av yrkesverksamma socionomer. Syftet var också att undersöka hur uppfattningarna om våldsutsatta i VINR kan förstås samt påverka våldsutsatta män respektive kvinnor som söker stöd hos socialtjänsten. Vår teoretiska utgångspunkt var begreppen habitualisering, ytliga och täta behovstolkningar samt Fraser modell om samhällsproblem. Studien hade en kvalitativ ansats och utgick från sju intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Empirin analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att yrkesverksamma inte upplever att det finns skillnader i behov och insatser till våldsutsatta män respektive kvinnor samtidigt som en djupare analys av empirin visar att skillnader faktiskt finns. Erfarenhet och kunskap är viktigt för förståelsen av problemen. Resultatet visade vidare att mörkertalet inom VINR är stort. Hur yrkesverksamma ser på manlighet, kvinnlighet och tillämpandet av könsneutralitet i förhållande till våldsutsatta kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta. Slutsatserna av studiens resultat är att det är viktigt att se problemet framför allt ur ett könstypiskt perspektiv för att synliggöra olika behov hos våldsutsatta män respektive kvinnor. Att i högre utsträckning börja se våldet och inte könet kan, menar vi, vara viktigt för att upptäcka VINR. Samtidigt bör könet, med stöd av vårt resultat och tidigare forskning, ges betydelse vid utformningen av insatser. / Interventions to victims of violence in intimate relationship violence [IRV] issues from women and their needs within the law. How professional sociologists sees the victims and who the see as the victim can effect the treatment of the victims. The purpose of this study was to look into how professional sociologists sees interventions and needs of men and women that are victims of IRV. The purpose was also to see how professional sociologists see victims of IRV and how their outlook on the vitctims effect the men and women seeking help from social services. Our theoretical outlook was the concepts habitualization, thin and thick descriptions of needs as well as Frasers model about societal problems. The had a qualitative approach and we interview seven professional sociologists. The empiricism was analyzed with a qualitative content analysis. The result whos that professional sociologists doesn’t experience any differences in interventions and needs between men and women who are victims of IRV. But in a deeper analysis of the result can we see that there are differences. Experience and knowledge are important in the understanding of IRV. The result showed that the hidden statistics in IRV are big. How the professional sociologists see masculinity, feminimity and how they apply gender neutralityin relation to the vitims can have negative effects on the victim. The conclusion of the study is that it’s important to see the problem above all with a gender typcial perspecitve to spot the needs of men and women who are victims of IRV. To spot the violence and not the fender in a higher extent could be important to spot IRV, according to us. Our study and previous research shows that the gender at the same time must be seen to give purpose to the shaping of interventions.