Arbetet syftar till att försöka besvara hur en specifik karaktär till ett spel kan utformas på ett sä̈tt som undviker könsstereotypa konventioner, utan i stä̈llet placera större vikt vid karaktärens kommunikativa aspekter såsom dess fighting-egenskaper och funktionalitet i spelet. Detta för att bidra till att öka förståelsen för hur kvinnliga spelare upplever karaktärer inom fightingspel samt vad som påverkar deras val av karaktär i spelsammanhang. Arbetet belyser den kritik och teorier som är riktad mot hur kvinnliga karaktärer framställs inom fightingspel idag och vilka konsekvenser detta får hos målgruppen och samhället. Baserat på dessa studier och vägledning av en expert inom branschen, har två skisser av kvinnliga karaktärer med olika manér tagits fram till Ultra Street Fighter IV. Dessa har sedan provats ut på en målgrupp inom det tilltänkta området med varierande förkunskaper i ämnet. Resultatet visar att ett av manéren bidrar till att öka förståelsen för karaktärens fysiska egenskaper och funktion i spelet utan att följa de könsstereotypa attributen som den originella karaktären besatt. / This thesis describes a process for producing designs for specific female video-game characters in a manner that attempts to avoid female gender stereotypes typical of the genre, placing more emphasis instead on communicating aspects of the character’s specific fighting features and functionality in the game. This work considers theories that view gender as a concept established within a cultural context. The design of female video-game characters is both effected by, and contributes to, the representation of the female gender in the gaming world and even in society in general, possibly having a negative impact on participation and enjoyment for female gamers. Based on a study of these theories, and with guidance from an expert in the video- game industry, new design sketches were developed in differing visual styles for two female characters from the game Ultra Street Fighter IV. These design sketches were then appraised by a small group of players representative of the game’s target audience. The results suggest that one of the chosen visual styles appears to successfully enhance the understanding of the characters’ fighting features and functionality in the game while maintaining their visual appeal, without relying on the gender- stereotypical attributes visible in the character designs in the current version of the game.

Syftet med denna studie var att studera förekomsten av kvinnor och män på bilder samt om dessa framställs könstereotypt. Analysen inriktade sig på läromedel i naturorientering ämnade för grundskolans tidigare år. Naturorientering är ett av de skolämnen där läromedel används i störst utsträckning i undervisningen. Studien sträcker sig över tidsperioden 1969-2014. I Läroplanen för grundskolan 1969 introducerades för första gången begreppet "jämställdhet" samt "könsroller", då fokus för denna studie låg på jämställdhet och genus så togs avstampet där i från. I studien har bilderna i läromedlen analyserats utifrån en kvantitativ och kvalitativ semiotisk bildanalys. I majoriteten av de läromedel som analyserats var män överrepresenterade till antalet. Inom varje läroplansperiod fanns dock läromedel med män som innehar kvinnliga egenskaper. Inom alla läroplansperioder bortsett från Lgr 11 finns gemensamma bilder med män och kvinnor där dessa endast innehar egenskaper tillskrivna sitt eget genus. I de läromedel som utformades under Lgr 80 uppvisade ingen kvinna några manliga egenskaper eller attribut. Resultatet i denna studie går inte att generalisera då urvalet är för litet. Det är dock intressant att diskutera hur det har sett ut och varför det ser ut som det gör idag i läromedlen. Även om det vi blir mer och mer genusmedvetna och upplysta vad gäller stereotyper har läromedel en tendens att ge en förlegad bild av detta. Lgr 69 hade en längre del om och mer fokus på könsroller och jämställdhet än de andra läroplanerna. Vilket eventuellt kan bero på könsnormer inte erkänns som samtida utan istället en gräns som en redan passerats.

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J. Clover tittar uppsatsen på hur kön gestaltas; på hur kvinnlighet och manlighet konstrueras och på vilka föreställningar om kön dessa representationer reproducerar. Uppsatsen innehåller även en kort beskrivning av begreppet fantasykonst samt ett förslag på hur monster kan definieras. Arbetets gestaltande del koncentrerar sig på att bryta mot de normer och att utvidga den snäva kvinnoroll som bildanalyserna identifierat. Gestaltningsarbetet blir så ett exempel på hur mindre könsstereotypa fantasybilder skulle kunna se ut och även en konkret visualiserad läroprocess. Uppsatsens slutdiskussion sammanfattar resultatet av bildanalyserna och förespråkar slutligen en kritisk inställning till dessa bilder vars förföriska yttre gestaltar och reproducerar föreställningar om könsskillnader som något självklart och "normalt". / <p>BI/Konst</p>

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrågor. Syftet är att titta på dess utveckling över tid med tyngdpunkt på huruvida framställningen av särskilt kvinnor, men även män, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmässiga utveckling tillämpades kvantitativ innehållsanalys på totalt 398 stycken analysenheter hämtade från fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. Därefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att på en djupare nivå kunna analysera innehållet. Studiens visar huvudsakligen att Aftonbladet Kvinna till största del utmanar könsstereotyper, exempelvis genom att framställa kvinnor som mångfacetterade, starka, mäktiga, frispråkiga och/eller handlingskraftiga aktörer. Satsningen skiftar även från att 1992-1999/2000 innehållsmässigt fokusera främst på kvinnor till att 2000/2001 domineras av ett könsneutralt perspektiv, vilket innebär att särskiljandet av kvinnor och män minskar över tid. Vidare visade resultatet att bildmaterialet var omfattande under samtliga årtal men att det till största del bestod av rena illustrationsbilder. / <p>Bilaga 4, sid 61-67, har av upphovsrättsliga skäl tagits bort från den elektroniska versionen av uppsatsen. Bilagan återfinns i den av högskolan arkiverade pappersversionen.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har under en lång tid dominerats av det kvinnliga könet. År 1949 fick män tillgång till sjuksköterskeyrket, vilket ledde till att år 1953 examineras den första manliga sjuksköterska i Sverige. Än idag är det endast 10% av det manliga könet som arbetar som sjuksköterskor, vilket tyder på att yrket fortfarande domineras av det kvinnliga könet. Syfte: Syftet var att belysa manliga allmänsjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom vården Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer. Analysmetoden som ändvändes är innehållsanalys utifrån Lundman &amp; Graneheim. Resultat:  I resultatet framkom det att de manliga allmänsjuksköterskor upplevde att de ställs inför hinder, möjligheter och föreställningar som både kan försvåra och underlätta deras dagliga arbete. Att de manliga sjuksköterskorna blev stämplade med olika könsroller som grundar sig i de föreställningar som patienter och kollegor har var något som påverkade deras yrkesutövning. Det framkom även möjligheter som de kunde uppleva genom att ha en blandad arbetsgrupp med män och kvinnor och fördelar av att kunna vårda patienter av samma kön. Slutsats: Att vårda unga kvinnliga patienter, kollegor och patienters föreställningar samt att bli stämplade med roller som grundades i deras kön var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som hinder i det dagliga arbetet. Möjligheter upplevde de manliga allmänsjuksköterskorna när de vårdade patienter av samma kön då det ibland framkom önskemål om samkönad vård. Att det fanns en blandning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som viktigt för utveckling och stämningen i arbetsgruppen, vilket gynnade både personal och patienter.

The aim of this study is to investigate how gender is embedded into English teaching course books in years seven and nine in secondary school in Sweden. The criteria used include male-to-female ratios regarding visibility as subjects and objects in texts, professions connected to men and women, the representation and presentation of well-known men and women, the presence of gender stereotypes as well as representation of women and men in pictures. Both quantitative and qualitative text analyses have been used and the result of the study shows that there is an inequality in terms of male-to-female ratios with men being overrepresented in all fields including presence in texts and pictures as well as having a larger representation of professions and well-known persons than women. The study further shows that while there are signs of efforts to combat gender stereotypes in the course books there are still many examples of gender stereotypes with women generally being pictured as more emotional and vulnerable, and men being pictured as more active and emotionless. Gender disparities are also visible in the form of women more often being shown to break gender stereotypes than men.

Könsstereotyper om mäns och kvinnors olika färdigheter kan relateras till sport, då flera sporter anses könsmärkta. Idag tränar allt fler svenskar på gym-och fitnesscenter, vilket kan ses som positivt ur ett hälsoperspektiv. Inom träningsvärlden har gruppträning blivit en populär träningsform, främst bland kvinnor. Syftet med studien var att få en uppfattning om hur motionärer och instruktörer ser på instruktörsrollen och gruppträningsklasserna kopplat till könsstereotypt tänkande. I studien besvarade 204 motionärer och 45 instruktörer enkäter rörande instruktörsrollen och gruppträning. En mixad ANOVA visade att både män och kvinnor ansåg att de personliga och pedagogiska egenskaperna hos instruktören var viktigare än de utseendemässiga. Tidigare utpekade könsstereotypa attribut fick i denna studie låg skattning av samtliga motionärer. En interaktionseffekt påvisades gällande kön och enkätversion, de manliga motionärerna hade andra förväntningar på den kvinnliga instruktören än den manliga. Ingen könsmärkning skattades från motionärernas sida gällande gruppträningsklasserna. Vidare studier behövs för att kartlägga instruktörsrollen.

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen. Resultatet visade inga skillnader i värdering som kan relateras till vilka egenskaper som krävs eller är önskvärda. Däremot fanns en signifikant skillnad som påverkades av deltagarnas kön. Detta visar på att både män och kvinnor favoriserar det egna könets stereotypa egenskaper.

Syftet med denna studie är att visuellt undersöka om det finns könsroller eller könsstereotyper i bilderböcker med förmänskligade djur. För hjälpa till att undersöka syftet har tre frågeställningar formulerats. Har karaktärerna på bilderna könskodade kläder, färger eller attribut? Om ja, på vilket sätt syns detta i bilderböckerna? Hur kan karaktärernas aktivitet kopplas till könsroller? Hur kan karaktärernas objekt kopplas samman med könsroller?   Metoden som användes är en kvalitativ bildanalys där fyra bilderböcker från åren 1995-2014 granskades och analyserades. Den teori som genomsyrar hela uppsatsen är genusteorin.  Resultatet av studien visade att könsroller och könsstereotyper är ett vanligt förekommande fenomen i böcker med förmänskligade djur. I tre av fyra utav de analyserade böckerna upptäcktes stereotypa könsmönster. De könsmönster som framträdde var en uppdelning mellan könen inom områdena kläder, färger, aktiviteter och artefakter. De böcker som har analyserats i uppsatsen är Bu och Bä i blåsväder, Kottens hemlighet, Familjen Nalle åker bil och Pite och Palt leker kurragömma.   Nyckelord: Genus, könsstereotyper, barnlitteratur, förmänskligade djur.

Sammanfattning   Titel: Ledarskapet och de två faktorerna: En induktiv studie för att förstå hur organisationsfaktorer och könsstereotyper påverkar ledarskap.   Seminariedatum: 2018-01-09   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalen Högskola   Ämne/kurs: FOA300, examensarbete i företagsekonomi på kandidatnivå.   Författare: Larsson, Hampus 930903, Tang, Vinh 940523, Vannfält, Jessica 911031   Handledare: Magnus Linderström   Syfte: Syftet med denna studie är att genom en induktiv ansats få en förståelse för hur ledarskap påverkas av organisationsfaktorer och könsstereotyper.   Frågeställning: -Hur påverkas individers ledarskapsutformning av organisationsfaktorer och könsstereotyper? -Hur påverkas individers ledarskapsutövning av organisationsfaktorer och könsstereotyper?   Metod: Kvalitativ datainsamling uppbyggd utav semistrukturerade grupp-/ och individuella intervjuer.   Nyckelord: Könsstereotyp, ledarskap, historiskt perspektiv, situationsanpassat ledarskap, makt, rättvisa, jämställdhet, manligt, kvinnligt, socialhandlingsteori, rationalisering   Slutsats: Genom den empiriska och teoretiska analys som genomförts kan slutsaten dras att ledare anpassar sitt ledarskap främst utifrån det kontext de agerar inom. Denna kontext innefattar organisationsfaktorer och därmed medarbetare, organisationen och omvärlden. Vidare innefattar detta kontext även könsstereotyper, vilket skapar förväntningar som ledaren anpassar sig efter. / Abstract Title: Leadership and the two factors: A derivative approach to understand the influence of organizational factors and gender-stereotypes in leadership.   Seminar Date: 2018-01-09   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen Högskolan   Course: FOA300, 15 hp. Bachelor Thesis in Business Administration.   Authors: Larsson, Hampus 930903, Tang, Vinh 940523, Vannfält, Jessica 911031   Tutor: Magnus Linderström   Purpose: The purpose of this study is to get an understanding of how leadership is influenced by organizational factors and gender stereotypes through a derivative approach.   Questions: -How is an individual's leadership conformation influenced by organizational factors and gender stereotypes? -How is an individual’s leadership practices influenced by organizational factors and gender stereotypes?   Method: Qualitative data-collection consisting of semi-structured group-/ and individual interviews.   Keywords: Gender stereotypes, leadership, historical perspective, situational leadership, power, justice, equality, masculine, feminine, social-action theory, rationalization.   Conclusion: Through the empirical and theoretical analysis, the conclusion can be drawn that leaders adapt their leadership primarily based on the context in which they act. This context includes organizational factors such as employees, the organization and the outside world. Furthermore, this context also includes gender stereotypes, which creates expectations that the leader conforms to.