Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur stereotypiska hotet mot kvinnors karriärambitioner uppfattas påverka deras framgång i organisationen. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk forskningsansats. I studien genomfördes tio semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt en tematisk analys. Slutsats: Studiens slutsats överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de tre huvudkonsekvenserna från stereotypiska hot. Kvinnor upplever låga karriärmöjligheter, separerad identitet och ökad oro. Studien påvisar även stress som en konsekvens av en längre tids upplevelse av separerad identitet, vilket tidigare forskning inte funnit. Konsekvenserna gav oss en djupare förståelse av hur kvinnornas framgång iorganisationen påverkas av stereotypiska hoten. Förslag till fortsatt forskning: För att få en ännu djupare förståelse föreslår vi till fortsatt forskning att undersöka hur stereotypiska hot påverkar en organisation under en längre tid, genom att använda longitudinell metod. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en djupare förståelse hur stereotypiska hotet mot kvinnors karriärambitioner påverkar deras framgång i organisationens. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how stereotypical threats for women's career ambitions perceived influence their success in the organization. To understand the women and the organization we designed research questions for this purpose; How does gender stereotypes in leadership impact women's idea of leadership? How does the stereotypical threat impact women's career aspirations to climb in the organization? How do women experience that their success is influenced by stereotypical threat in leadership? Method: The study used a qualitative research with a hermeneutic research approach. Ten semi-structured interviews were conducted, analyzed with a thematic analysis. Conclusions: The study's conclusion is consistent with previous research regarding the three main consequences of stereotypical threat. Women experience low career prospects, separate identity and increased anxiety. The study also found stress as a consequence of a longer experience of separate identity, which previous research has not found. Consequences gave us a deeper understanding of how women's success in the organization is influenced by stereotypical threats. Suggestions for future research: To get an even deeper understanding, we suggest further research to investigate how stereotypical threat affects an organization for a long time, using the longitudinal method. Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of how the stereotypical threat to women's career ambitions affect their success in the organization.

In this thesis, gender in children's literature is the focus. The purpose is to analyze the gender balance and how the characters affecting the storyline are portrayed. Are the characters portrayed with gender stereotyped characteristics? This study also aims to investigate what educators think of the study's selected books. The books selected for this study are popular children’s books in Sweden that are often used while teaching. The text provides information as to whether educators show awareness of the gender perspective in the study’s chosen books. Do they make conscious decisions and are they aware of what the literature contains? To obtain this, both a questionnaire and a literature analysis will be conducted. The literature analysis creates a deeper picture of which values ​​the literature conveys while the questionnaire is to expand the knowledge of the teachers' views on the books that the study process. The result shows factors that educators have taken into consideration when choosing children's literature and general opinions on specific literature. The result of the literature analysis shows a stereotypical gender distribution among all the children's books, but the main characters was not stereotypically portrayed. / I detta examensarbete är genus i barnlitteratur i fokus. Syftet är att analysera genusbalansen och hur huvudkaraktär och deras motspelare framställts. Har karaktärerna könsstereotypa egenskaper? Studien syftar också till att undersöka vad pedagoger tycker om studiens utvalda böcker. Böckerna som blir utvalda för studien är populära böcker i Sverige som ofta används i undervisning. Texten ger information huruvida om pedagoger visar medvetenhet om genus i dessa populära böcker. Gör de medvetna val och vet de vad litteraturen innehåller? För att få dessa resultat genomförs både en enkät och en litteraturanalys. Litteraturanalysen skapar en djupare bild av de värderingar litteraturen förmedlar medan enkäten är för att utöka kunskapen om pedagogernas syn på böckerna som studien behandlar. I resultatet framkommer faktorer som pedagoger har tagit hänsyn till när de väljer barnlitteratur och överskådliga åsikter gällande specifik litteratur. Resultatet av litteraturanalysen visar en stereotyp könsfördelning i barnböckerna men huvudsakligen ingen stereotyp framställning av litteraturens huvudkaraktärer.

Människor lever i ett komplext samhälle där individers levnadssätt och stereotypa roller återspeglas i filmer (Mikos, 2014; Wood, 1994). Studien analyserar kritiskt två versioner av The Walt Disney Companys film Skönheten och Odjuret ur ett semiotiskt och genusteoretiskt perspektiv. Den utgår från två frågeställningar och sex utvalda scener för att analysera hur manliga och kvinnliga stereotyper framställs. Studien undersöker även eventuella skillnader mellan versionerna eftersom den animerade filmen producerades 1991 och nyinspelningen 2017. Filmerna är valda på grund av att det skiljer 26 år mellan versionerna och för att The Walt Disney Company är ett av de största företagen i världen (The Walt Disney Company, u.å.). Filmindustrins framställning av karaktärer kan påverka människors synsätt om hur män och kvinnors stereotypa egenskaper bör vara. Ämnet är av vikt att studera eftersom medier har makten att påverka sin publik (Kleberg, 2006; Mitu, 2011; Ndiayea & Ndiayea, 2014; Strömbäck, 2014). Scenerna introduceras med en denotativ beskrivning och fortsätter sedan att analyseras genom de valda analysverktygen och ett schema på manliga och kvinnliga egenskaper. Genom semiotiken studeras omgivningarna, texterna, objekten, blickarna, poseringarna och kameravinklarna. Tecken granskas för att avslöja bakomliggande budskap kring framställningen av stereotyper. Genusperspektivet har använts för att se hur medier väljer att framställa kvinnor och män, och på så sätt se de stereotypa skildringarna. Resultatet från studien visar att stereotyper återspeglas i båda filmerna. Skillnaden är att filmen från 2017 innehåller färre stereotyper än filmen från 1991. Huvudkaraktären Belle har färre kvinnliga stereotypa egenskaper i nyinspelningen och har även vissa manliga stereotypa egenskaper. Hon är till exempel stark, självständig och aktiv. Gaston och Odjuret skildras fortfarande enligt manliga stereotypa egenskaper men har vissa inslag av kvinnliga egenskaper.

This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical attributes.

Gender stereotypes and transgender patterns – a text and image analysis of the recommended children's literature for Före Bornholmsmodellen   Förskolans läroplan (2016) benämner att en utav förskolans uppgifter är att motverka könsstereotyper och normer kring kön. Med utgångspunkt ur detta är studiens syfte att se hur pojkar och flickor framställs utifrån könsnormer, maskulinitet och femininitet i barnlitteraturen som är rekommenderad för barn i 2,5–4 årsåldern i Före Bornholmsmodellen. Materialet används kontinuerligt i den svenska förskolan för att öka barns språkliga förmåga men har  tidigare inte granskats utifrån ett genusperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av text och bild i barnlitteraturen som rekommenderas till Före Bornholmsmodellen. För att få svar på forskningsfrågorna upprättades ett observationsprotokoll där det noterades vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som porträtterades i materialet. Resultatet och analysen visade att den rekommenderade barnlitteraturen innehåller porträtteringar som bekräftar och stärker könsstereotyper och att könsöverskridande mönster sällan är förekommande. Förskollärares arbetsmetoder med den rekommenderade barnlitteraturen till Före Bornholmsmodellen är någonting som bör ses över. Detta på både verksamhets och individnivå för att förhindra att det reproduceras könsstereotyper om hur män och kvinnor bör bete sig.

Könsdiskriminering och sexuella trakasserier utgör samhällsproblem som reflekteras inom organisationer i alla branscher och sektorer. Alla organisationer är exponerade för problematiken så länge som företeelserna förekommer i samhället. Fenomenen kan orsaka allvarliga konsekvenser försåväl individ, organisation som samhälle. Med anledning av detta står HR inför viktiga uppgifter framöver. Denna studie syftade till att undersöka strategiskt inriktade HR-personers uppfattningar kring könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Studiens fyra frågeställningar utgjordes av 1) Vad innebär könsdiskriminering respektive sexuella trakasserier?, 2) Vilken betydelse har metoo-rörelsen haft för HR-arbetet?, 3) Vilka är de främsta skälen till att könsdiskriminering och sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatser? och 4) Vad utgör framgångsrika tillvägagångssätt för att komma till rätta med problematiken? Studien utgick från en fenomenografisk metodansats varigenom tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med strategiskt inriktade HR-personer. Intervjuresultaten innefattade resonemang om otydligheter kring begreppen könsdiskriminering och sexuella trakasserier,metoo-rörelsens effekter samt synpunkter om individuella, organisationsmässiga och samhälleliga påverkansprocesser varigenom könsdiskriminering och sexuella trakasserier kan utövas och motverkas.Förhoppningen med denna studie var att det framställda resultatet skulle utgöra ett kunskapsbidrag till HR som yrkesgrupp, varvid de skildrade iakttagelserna kan fungera som lärdomar och verktyg.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor. Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan. Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer: Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut? Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara: Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper? Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande? Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön? Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat? Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna. Vi kommer även genom dessa frågor titta på om de som har skapat annonserna har lyckats med sin uppgift eller om de har dragit till sig en annan publik än den som var den huvudsakliga målgruppen. Ifall reklammakaren inte har lyckats med att nå sin målgrupp kommer vi att diskutera vad som kan ha varit anledningen till detta. Vi hoppas att uppsatsen ska kunna bli ett underlag till vidare diskussioner kring huruvida reklam når sin från början tänkta målgrupp. Kan de stereotyper som skapas i och med vår analys av reklamerna sägas stämma överens med den målgrupp som attraheras av reklamen eller är den stereotyp som tycks ha används vid produktionen av reklamen helt utdaterad?

Könsstereotyper är något som finns i alla kulturer och påverkar både män ochkvinnor redan från barnsben. Inte minst musikindustrin kantas avkönsstereotyper som gör sig synliga i allt från låttexter till musikvideor. Menmycket lite tycks vara skrivet om hur artister framställs på sina skivomslag medkönsstereotyper som utgångspunkt.Syftet med föreliggande studie var därför att analysera och jämföra skivomslagför kvinnliga och manliga artister för att identifiera vad som skiljer dem åt, medvikt på vilka könsstereotyper som förekommer. Syftet var även att se om någonförändring har skett med tiden vad gäller utformningen av skivomslag samtundersöka hur eventuella könsstereotyper tar sig uttryck i olika kulturer ochgenrer.En visuell innehållsanalys gjordes på 100 skivomslag, hälften utgivna2006/2007 och andra hälften utgivna 2016/2017. Hälften av omslagen från varjeår var för kvinnliga respektive manliga artister.Resultatet visade att en del av de könsstereotyper som är vanliga vidfotograferandet av män och kvinnor även förekom på skivomslag. Men på endel punkter frångick omslagen traditionella könsstereotyper. Resultatet visadeäven att förekomsten av stereotyper har förändrats en del under tioårsperioden.En del skillnader kunde också identifieras vid en jämförelse av amerikanska ochsvenska artister, samt vid en jämförelse av olika genrer.Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var att det finns skillnaderi hur manliga och kvinnliga artister porträtteras på sina skivomslag. Menskivomslagsbilder avviker en del från de stereotyper som gör sig synliga i andrasammanhang när män och kvinnor fotograferas. / Gender stereotypes exists in all cultures and affects both men and women froman early age. The music industry is not an exception and stereotypes can be seenand heard in everything from lyrics to music videos. However, very little seemsto be written about gender stereotypes on album covers.Therefore, the purpose of this study was to analyze and compare how albumcovers for female and male artists differ, with focus on gender stereotypes. Thepurpose was also to examine whether a change over time have occurred when itcomes to gender stereotypes present on album covers. Additionally, this studyexamined how gender stereotypes takes form in different cultures and genres.A visual analyze were made on 100 album covers. Half of them were releasedin 2006/2007 and the other half was released in 2016/2017. The number of maleand female artist were equally divided across the different years.The result showed that some of the gender stereotypes that normally occurwhen males and females are photographed, also occurred on album covers.Other gender stereotypes were uncommon on album covers. Some changescould be seen over the ten-year period. Moreover, the result showed somedifferences when comparing Swedish and American artists’ album covers, andwhen comparing different genres.The conclusions that could be drawn from the result was that there aredifferences in how male and female artists are portrayed on their album covers.However, album cover pictures differ to a certain extent from how males andfemales are photographed in other situations.

Könsstereotyper är något som finns i alla kulturer och påverkar både män och kvinnor redan från barnsben. Inte minst musikindustrin kantas av könsstereotyper som gör sig synliga i allt från låttexter till musikvideor. Men mycket lite tycks vara skrivet om hur artister framställs på sina skivomslag med könsstereotyper som utgångspunkt. Syftet med föreliggande studie var därför att analysera och jämföra skivomslag för kvinnliga och manliga artister för att identifiera vad som skiljer dem åt, med vikt på vilka könsstereotyper som förekommer. Syftet var även att se om någon förändring har skett med tiden vad gäller utformningen av skivomslag samt undersöka hur eventuella könsstereotyper tar sig uttryck i olika kulturer och genrer. En visuell innehållsanalys gjordes på 100 skivomslag, hälften utgivna 2006/2007 och andra hälften utgivna 2016/2017. Hälften av omslagen från varje år var för kvinnliga respektive manliga artister. Resultatet visade att en del av de könsstereotyper som är vanliga vid fotograferandet av män och kvinnor även förekom på skivomslag. Men på en del punkter frångick omslagen traditionella könsstereotyper. Resultatet visade även att förekomsten av stereotyper har förändrats en del under tioårsperioden. En del skillnader kunde också identifieras vid en jämförelse av amerikanska och svenska artister, samt vid en jämförelse av olika genrer. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var att det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga artister porträtteras på sina skivomslag. Men skivomslagsbilder avviker en del från de stereotyper som gör sig synliga i andra sammanhang när män och kvinnor fotograferas. / Gender stereotypes exists in all cultures and affects both men and women from an early age. The music industry is not an exception and stereotypes can be seen and heard in everything from lyrics to music videos. However, very little seems to be written about gender stereotypes on album covers. Therefore, the purpose of this study was to analyze and compare how album covers for female and male artists differ, with focus on gender stereotypes. The purpose was also to examine whether a change over time have occurred when it comes to gender stereotypes present on album covers. Additionally, this study examined how gender stereotypes takes form in different cultures and genres. A visual analyze were made on 100 album covers. Half of them were released in 2006/2007 and the other half was released in 2016/2017. The number of male and female artist were equally divided across the different years. The result showed that some of the gender stereotypes that normally occur when males and females are photographed, also occurred on album covers. Other gender stereotypes were uncommon on album covers. Some changes could be seen over the ten-year period. Moreover, the result showed some differences when comparing Swedish and American artists’ album covers, and when comparing different genres. The conclusions that could be drawn from the result was that there are differences in how male and female artists are portrayed on their album covers. However, album cover pictures differ to a certain extent from how males and females are photographed in other situations.