Syftet med arbetet är att undersöka hur perspektivet på genus reproduceras i barnböcker utifrån hur bilderböckernas karaktärer framställs i text och bild. Vilka konsekvenser detta kan få i förskolans arbete med att bryta stereotypa könsmönster och roller. De fem mest utlånade bilderböcker i åldern 3-6 år valdes ut i Karlskrona kommuns alla bibliotek. Genom en bild- och textanalys har en tolkning gjorts utifrån ett analysschema med stereotypiskt kvinnliga respektive manliga egenskaper, attribut och aktiviteter. I resultatet framkommer att de fem analyserade barnböckerna indikera på en förbättad könsfördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer. Både gällande böckernas bild och text, men samtidigt en fortsatt stereotyp bild av genus.

Detta är en studie för examensarbete i Informationsdesign med inriktning Informativ Illustration. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur minoriteten ickebinära spelkaraktärer representeras i dagens spelvärld, hur de kan illustreras med fokus på karaktärens narrativ, egenskaper och design. Genom att inte hamna i samma mönster av könsstereotyper som illustreras i spel och representera en minoritet som inte fått tillräcklig plats på spel scenen, belysa karaktärens kommunikation av personlighet, design och egenskaper den besitter i spelet. Illustrationerna baseras på spelet Valorant. Teorier om narrativ, perception, abstraktion och kognition är grunder till gestaltningen av illustrationen. Även forskning kring hur stereotyper och könsnormer har en stor betydelse när vi tolkar det vi ser. Metoder som använts är expertintervju, målgruppsintervju, enkät för utprovning och formanalys. Det redogörs i rapporten hur designprocessen går till samt hur intervjuerna och enkäten lagt grunden till resultatet av den färdiga illustrationen. Resultatet av studien är en digital illustration som är färglagd, samt följer spelets manér och röda tråd.  Slutsatsen blir att det skulle behövas göras en studie på en större grupp människor, fler som tillhör minoritetsgrupper, kring frågan om relationen som vi knyter an till spelkaraktärer och varför, för att kunna skapa ett nytänkande sätt att skapa karaktärer som inte fixerar på stereotyper och den hypermaskulina spelvärlden vi har idag. Nyckelord: minoritetsgrupp, icke-binär, videogames, gaming, sexism, inkludering, exkludering, informationsdesign, informativ illustration, dataspel, spelkaraktärer, hypermaskulinitet, karaktärsskapande, könsstereotyper. / This is a study for a degree thesis in the field of Information Design with a focus on Informative Illustration. The goal of the thesis is to investigate how the minority of non-binary game characters are represented in today's gaming world, how they can be illustrated with a focus on the character's narrative, characteristics, and design. By not falling into the same pattern of gender stereotypes illustrated in games and representing a minority that isn’t shown enough in the gaming space, highlight the character's communication of personality, design, and characteristics it possesses in the game. The illustrations are based on the game Valorant. Theories about narrative, perception, abstraction, and cognition are the basis for the design of the illustration. Also research on how stereotypes and gender norms have a great importance when we interpret what we see. Methods used are expert interview, target group interview, questionnaire for testing and form analysis. The report explains how the design process works and how the interviews and the survey laid the foundation for the result of the finished illustration. The result of the studies is a digital illustration that is colored and follows the game's mannerisms and common thread. The conclusion is that it would be necessary to conduct a study on a larger group of people, more who belong to minority groups, around the question of the relationship we attach to game characters and why, new ways of creating characters that are not fixed on stereotypes and the hypermasculine gaming world we have today. Keywords: minority group, non-binary, videogames, gaming, sexism, inclusion, exclusion, information design, informative illustration, computer game, game characters, hypermasculinity, character creation, gender stereotypes.

This qualitative study highlights young women's own experiences and how gender roles, gender stereotypes and gender differences affect them in their workplace. This study includes 8 women respondents' own experiences, but also how they have been affected in their workplace. In this study, we have limited ourselves to women aged 25-30 who work in larger cities in Sweden. This study has been analyzed using a qualitative method, with a hermeneutic analysis. Scientific articles have also been a background for analysis of the results of interviews. Theories and concepts such as norms, habitus, sex and gender, have been an asset for a sociological analysis of the results. These theories and concepts explain how the respondents' own experiences about gender roles, gender stereotypes and gender differences has affected them in their workplace. Therefore this study is only a study that explains individual perceptions and not the objective truth. The analysis of the results in this study display how young women have been affected by both gender roles, gender stereotypes and gender differences in their workplace. The study reveals how they apprehend themselves according to how norms have been created based on their gender, and hence formed gender roles in their workplace but also in society. / Följande kvalitativ studie belyser unga kvinnors egna erfarenheter av hur könsroller, könsstereotyper och könsskillnader påverkar dem på deras arbetsplats. I studien ingår 8 kvinnliga respondenternas egna erfarenheter av hur de har påverkats på deras arbetsplats. Studien har avgränsats till kvinnor i åldern 25-30 år som arbetar i större städer i Sverige. Studien har analyserats med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar en hermeneutisk analys. Vetenskapliga artiklar har också varit en bakgrund för analys av resultaten och intervjuer. Teorier och begrepp som normer, habitus, kön och genus har varit en tillgång för den sociologiska analysen av resultaten. Samtliga teorier och begrepp förklarar hur respondenternas egna erfarenheter om könsroller, könsstereotyper och könsskillnader har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien förklarar endast individuella uppfattningar och inte en objektiv sanning. Analysen av resultaten i studien visar hur unga kvinnor har påverkats av både könsroller, könsstereotyper och könsskillnader på sin arbetsplats. Studien belyser hur respondenterna upplever sig själva utifrån hur normer har skapats utifrån deras kön och därmed bildat könsroller på sin arbetsplats men också i samhället.

Studien handlar om den könssegregerade arbetsmarknaden i förskolan i Borås stad, närmare bestämt bristen på manliga förskollärare. Tidigare forskningar har visat att diskussionen om att få män arbetar i förskolan har pågått under en lång tid men ännu har det inte skett några större förändringar. Det har bland annat visat att yrket ses som typiskt kvinnligt och att yrket behöver mer uppmärksamhet för att locka män. Problemen som denna könssegregering kan skapa är ekonomiska, både privata och för samhället, samt att barnen i förskolan inte får träffa kvinnor och män. Syftet med studien är att ta reda på hur Borås stad arbetar för att minska könssegregeringen inom förskolan och varför vissa män väljer att bli förskollärare. Information och material till studien har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de manliga förskollärarna anser att yrket fortfarande ses som typiskt kvinnligt och att det är en anledning till könssegregeringen. Förskollärarna berättar dock att de känner sig välkomna och uppskattade av sina kollegor samt av barnens föräldrar. Debatten om sexuella övergrepp på förskolor ses även ett problem för att kunna förändra situationen. Intervjupersonerna anser att yrket behöver marknadsföras mer och att det behöver introduceras tidigare i grundskolan eller på gymnasiet. Vidare visar resultatet att synen på att alla män i förskolan är pedofiler behöver förändras för att få fler män till förskolan i framtiden. Vårt resultat visade även att Borås stad inte arbetar med någon specifik strategi för att få fler män till förskolan. För att manliga förskollärare ska bli allmänt accepterade behöver uppfattningen och synen på yrket förändras till att män som arbetar i förskolan är lika accepterade som kvinnor / This study examines the gender segregation among preschool teachers in Borås stad. Earlier research shows that the discussion about male pre-school teacher has been going on for several years but there is still no big development in the issue. The profession is still regarded as typical “women's work” and that the pre-school teacher profession need more highlighting to get attention among men. The gender segregation in the labour market can cause economic problems. Also the children only get to meet women during their time in preschool. The purpose of this study is to investigate how Borås stad work to reduce the gender segregation in preschools and to discover why some men choses to become preschool teachers. The material and information used in this study has been gathered through qualitative, semi structured interviews. The result of the study shows that the interviewed male preschool teachers think that the reason for the issue is that the profession is still considered to typical work for females. However the preschool teachers feel welcomed and appreciated by their colleagues and the parents of the children. Another contributing reason to the problem is the ongoing debate about sexual abuse in preschools. Also advertisement for the profession is lacking and seen as another reason for the problem according to the results. Furthermore, the result shows the perception that all male preschool teachers are pedofiles is need to change in order to get more males working in preschool in the future. The result also shows the Borås stad does not have a clear strategy to get more men to work in preschools. The appreciation of the profession needs to change in order for men to be fully accepted as preschool teachers by society.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar. Resultatet visade istället att faktorer så som eventuella syskon, syskonens ålder och kön samt föräldrarnas medvetna genustänk gentemot sina barn, var av stor vikt gällande barnens uppfattning om vilka leksaker som är kopplade till vilket kön. / The aim of this study is to show whether boys and girls at the age of five have gender stereotyped views about toys or not, and if their views can possibly be linked to the parents educational level. In order to answer this question we carried out a picture based study amongst 11 children in a preschool located in a town in Sweden. The parents also answered a survey with questions regarding their background such as siblings, toys, friends, educational level and work. The results showed that the parents’ educational level has little or no impact on the children’s answers in the study. Sibling or lack of siblings seems to be of bigger significance. But also if the parents have gender in mind when buying toys and clothes to their child. These two factors seem to be the most significant ones in relation to how the children associate different toys with gender and toys in our study.

Who is the most typical woman in ELLE Sweden (2013)? In this study we investigated the typical woman represented in the Swedish fashion magazine ELLE (2013) for women. Does a typical woman exist in the magazine at all and if so – in what words and roles is she described in? How is this woman perceived in relation to the male gender? Based on the theory of constructionism; that the gender (i.e. What is female versus male) is constructed in the society and that media has an affect on our physical and psychological well being as well as our behavior and thoughts, the investigation of the female gender representation in women magazines, was of great importance to us. As our instrument in this study we used a quantitative content analysis in the purpose of gathering information from 24 reportages (12 issues of ELLE Sweden 2013) where 27 female celebrities in total were interviewed. According to our final results there is a very clear and typical representation of the woman in ELLE Sweden. Among other things she is a successful, white, western, career woman in the entertainment- or fashion industry who is ”beautiful” with blonde hair, lives in the city and admirers the opposite sex.

I min kvalitativa studie har jag genom textanalyser, intervjuer och receptionsanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklam. Genom att göra denna triangulering har jag kunnat belysa forskningsfrågorna från olika håll och därför fått en tydligare helhetsbild. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om och hur, kvinnor och män könsstereotypiseras i reklam, samt hur de resonerar kring detta. Jag har även i uppsatsen undersökt om det går att urskilja mönster eller teman i hur kvinnor och män resonerar om den som könsstereotypiserats är av motsatt kön. För att undersöka forskningsfrågorna tar uppsatsen avstamp i, anmälda reklamers bedömningar som gjorts av näringslivets självreglering gällande reklam och marknadskommunikation, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Undersökningen visar att såväl kvinnor som män, är bra på att uppfatta könsstereotypisering och görandet av kön i reklam. En av de i uppsatsen utvalda reklamerna blev inte fälld av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, men både jag och informanter kunde identifiera könsstereotyper och könsmarkörer i den. Samtliga informanter uttryckte sig uppfatta könsstereotyper gällande både kvinnor och män, i de för uppsatsen utvalda reklamerna. Analysen visar också att individen i sig, verkar ha större betydelse för hur och om informanterna resonerar kring könsstereotypisering, än deras fysiska kön. / In my qualitative study, I examined textual analyses, interviews and reception analysis of how women and men are portrayed in advertising. By doing this triangulation, I have been able to highlight the research questions from different angles and therefore gotten a clearer general picture. The purpose of the essay is to increase understanding of whether and how, women and men are gender stereotyped in advertising and how they reason about this. I have also examined whether it is possible to distinguish patterns or themes, in how women and men reason if the gender-stereotyped is of the opposite sex. In order to analyse the research questions, the essay takes off in the assessments of notified advertisings made by industry's self-regulation regarding advertising and marketing communications, Reklamombudsmannen and Reklamombudsmannens opinionsnämnd. The survey shows that both women and men are good at perceiving gender stereotyping and the making of gender, in advertising. One of the selected advertisements was not convicted by Reklamombudsmannens opinionsnämnd, but both me and informants could identify gender stereotypes and gender markers in it. All informants expressed themselves to perceive gender stereotypes regarding both women and men, in the, for the essay chosen, advertisements. The analysis also shows that the individual itself, seems to be more important for how and if the informants reason about gender stereotyping, than their sex.

Tidigare forskning visar att kvinnor i mansdominerade branscher upplever ett antal utmaningar i formav långa arbetsdagar, manlig jargong och sexism. Stor del av den tidigare forskningen jag har tagit delav fokuserar på manligt och kvinnligt ur ett perspektiv där kvinnors utvecklings- och karriärmöjligheterär i fokus. Syftet med denna studie är istället att skapa fördjupad förståelse av kvinnor med finansiellayrkens upplevelser och erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Detta gjordes genom attstudera hur kvinnorna uppfattar sig själva i relation till sin yrkesroll samt hur de beskriver och förhållersig till den arbetsplatskontext de arbetar i. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ontologi med ett strukturalistiskt ochsocialkonstruktionistisk perspektiv på kön i organisationer. Det empiriska materialet utgörs av tiosemistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med finansiella yrken i ett antal olikaorganisationer inom finansbranschen. Materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverketbestående av Kanters strukturella teori, ett ”doing gender”-perspektiv samt begreppet könsstereotyper.Resultatet visar hur kvinnorna är delaktiga i processen av skapandet av kön genom att de upprätthålleroch anpassar sig efter den manliga normen. När kvinnor och mäns stereotypiska egenskaper ställs motvarandra, framträder mannens egenskaper som mest eftersträvansvärda. Kvinnorna beskriver själva attde främst upplevt fördelar av att arbeta i en mansdominerad bransch där synligheten hjälpt dem på vägenframåt i karriären. Analysen visar däremot att deras upplevelser även kantas av en ständig anpassningtill den manliga normen samt en verklighet där de stundtals blir ifrågasatta och förminskade.

Title: The Janus face of the informal work - A qualitative study of women's informal work Research question: What are women’s perceptions of the informal work? Purpose: The purpose of the study was to make an inventory of women’s perceptions of the informal work that is part of a woman’s lot. Method: This study was conducted with an inductive research approach using a qualitative research strategy. The empirical material used in the study was collected through unstructured interviews with seven different women. Conclusions: The answer to this study’s research question is that the study’s women informers’ perceptions of the informal work are both positive and negative. The study’s main finding is first and foremost that the study’s women informers experience two different kinds of informal work. The first kind is informal work related to household chores and the other kind is formal- informal work. The second finding of the study is that there is a Janus face to discover when it comes to women’s informal work since the positive sides of the informal work affects the neg- ative sides and vice versa. Keywords: Gender roles, gender stereotypes, gender status, gender hierarchy, work-life bal- ance, work-life conflict, stress, motivation, job satisfaction, unpaid work, informal work, invis- ible work.

Bakgrund: Jämställdhetsbarometern (2020) visar att det fortfarande råder stora könsskillnader i det svenska arbetslivet. Att jämställdheten inte är optimal visar bland annat fördelningen av kvinnor respektive män på ledande positioner, där den största skillnaden av andelen kvinnor respektive män på chefspositioner finns inom mansdominerade branscher. Ledarrollen är förknippad med maskulina handlingskraftiga egenskaper som ses som synonymt med den manliga könsstereotypen. Den kvinnliga könssterotypen är i kontrast feminin, och diskrepansen mellan rollerna har resulterat i negativa konsekvenser för kvinnliga ledare. Sverige anno 2021 målas upp som ett jämställt land vilket borde medföra att problemen inte existerar i Sverige som de gör i andra nationella kontext.              Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur följare ser på kvinnliga ledare och vilken typ av egenskaper de föredrar hos en ledare i en mansdominerad bransch i Sverige utifrån ett Implicit Leadership Theory, där bedömningen av kvinnliga ledare sätts i relation till Role Congruity Theory. Teoretisk referensram: Studien utgår från empiri inom Implicit Leadership Theory (ILT) och Role Congruity Theory (RCT). ILT är en ledarskapsteori som berör perceptionen av ledare och menar att ledarskap skapas av kognitiva kategoriseringar, som avgör vem som ses som ledare. RCT är en teori som uppkom genom en analys av de deskriptiva aspekterna av könsroller för att förstå hur könsfördomar möjligtvis skadar kvinnliga ledare. Metod: Den kvantitativa undersökningen, som utfördes i den här studien, genomfördes via en enkätstudie och riktades till medarbetare på en organisation inom verkstadsindustrin som hade en kvinnlig produktionsledare som närmsta chef. Slutsats: Det finns signifikanta samband mellan åsikter om kvinnor och andra faktorer, som vi anser berör ledarskap, i mansdominerade branscher. Fördomar verkar vara av betydelse när det kommer till preferensen av maskulina ledare samt om man upplever en kvinnlig ledare som effektiv eller inte. Resultatet från den här studien stödjer tidigare forskning som visade att maskulinitet och femininitet är något som har ett positivt samband till hur följare upplever ledare i relation till effektivitet. Däremot kan inga kausala slutsatser dras. / Background: The Equality Barometer (2020) shows that gender differences are large in  Swedish work life. That equality isn’t optimal shows in the distribution of women, respectively men, in leading positions, where the largest difference in the amount of women respectively men can be seen in director/management level positions in male-dominated industries. The leader role is associated with masculine, agentic, characteristics which is seen as synonymous with the male gender stereotype. The female gender stereotype is, in contrast,feminine, and the discrepancy between roles have resulted in negative consequences for female leaders. Sweden year 2021 is branded as an equal country which should mean that the problems should not exist in Sweden to the same extent as they do in other national contexts. Purpose: The purpose with the study was to investigate how followers view female leaders and what kind of characteristics they prefer a ledare expresses, in a male-dominated industry in Sweden. This will be done from an Implicit Leadership Theory perspective, where the evaluation of female leaders are put in relation to the Role Congruity Theory. Theoretical framework: The study emanates from the empirical work within Implicit Leadership Theory (ILT) and Role Congruity Theory (RCT). ILT is a leadership theory which focuses on the perception of leaders and says that leadership is created out of cognitive categorisations which decide who is seen as a leader and who is not. RCT is a theory which arose from an analysis of the descriptive aspects of gender roles to understand how gender prejudice possibly harms female leaders. Method: The quantitative research, which was conducted in this study, was conducted through a survey and aimed at workers at an organisation within the engineering industry which had a female production manager as their closest boss. Conclusion: There are significant correlations between opinions about women and other factors, which we consider affect leadership, in a male-dominated industry in Sweden. Prejudice appears to be of significance when it comes to preference for masculine leaders and if female leaders are perceived as effective or not. The results from this study support previous research which showed masculinity and femininity as something with a positive 4correlation to how followers perceive leaders in relation to effectiveness. However, nofactitive conclusions can be made.