Gender stereotypes are frequently used in advertising. Although, we do not longer consume advertising simply by watching TV, most research on the area is made on traditional media. Today, a major part of advertising is consumed through social media and exposed through influencer marketing. Thus, it is not a large advertising agency that decides how the influencer should highlight the product. This study investigates the presence and production of gender stereotypes in influencer marketing. Further it intends to create a greater understanding of how sponsored posts differ between male and female influencers on Instagram. The material consists of 16 images posted by influencers in collaborations with the organization Visit Dubai. The research method being used is a semiotic image analysis. The theoretical framework consists of gender and stereotype studies in relation to advertising, such as man- spreading and women shrinking. The study also uses theories on self-representation. The researched showed a lack of typical stereotypes in influencer marketing. Further, the results showed that female influencers did use positioning and looks that could be linked to the theories. Self-representation could be one key factor on why influencers use stereotypes in influencer marketing. Advertising serves to create meaning for the culture and serves as a display on which cultural performances are illustrated. This means that an understanding of stereotypes in relation to the new marketing methods can be seen as an important tool for understanding our culture.

This study aims to examine the representation of male and female authors and how they are described in three literature textbooks used in Swedish upper secondary school. The theoretical framework consists of gender theory with focus on the stereotyped images that have existed, and still exists, about what is characteristically masculine and feminine. The authors have been counted quantitatively and the descriptions of the authors have been analyzed qualitatively through close reading from a gender perspective. The result shows that male authors are overrepresented in all three textbooks but that female authors are overrepresented in pictures in one of the textbooks. The textbooks do not reach quantitative equality in author representation in text but do so in author representation in pictures. The result also shows that the descriptions of authors are contributing to the maintenance of a male norm and to stereotyped images of men and women. A result which is not in agreement with the Swedish curriculum values concerning equality between men and women.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa hur forskningen förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet för grundskolans F-3. Syftet med vår uppsats är också att titta på forskning med koppling till det centrala och återkommande begreppet “mathematics achievement”, prestation inom matematik. Vivill undersöka hur forskningen kännetecknar begreppet när det gäller skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik. Det resultat som senare belyses kommer ligga till grund för diskussion av den praktiska relevansen av översiktens resultat och kommer utifrån det lämna förslag till ytterligare forskning inom området. Om lärare och blivande lärare får kännedom om skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik, kan det eventuellt motverka de negativa faktorer som har inverkan på eleverna i deras kunskapsinhämtning. För att besvara syftet använder vi oss utav följande frågeställning; Vad kännetecknar forskningen om förklaringen av skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet i grundskolans F-3?  Genom urvalskriterier och sökord fann vi åtta artiklar från sökmotorerna Primo och ERIC. Utifrån dessa studerade vi vad forskningen sade inom vårt område och där vi i urvalsprocessen använde oss av Eriksson-Barajas, Forsberg & Wennströms (2013) olika steg, (alla steg utom det fjärde). Dessa åtta studier valde vi att kartlägga i en matris utifrån artikelns titel, författare, publiceringsår och i vilket land den genomfördes. Vi gjorde ett aktivt val att inte begränsa oss till några specifika länder, detta för att få så bred och övergripande kännedom om ämnet som möjligt. Samtliga artiklar använde sig av kvantitativ metod och artiklarna ledde sammantaget till liknande resultat.  Flertalet studier argumenterade att skillnader mellan pojkar och flickor i matematik är ett faktum. Anledningen till dessa skillnader kan bero på olika faktorer, där ämnet diskuteras och problematiseras utifrån olika perspektiv. Sammanfattningsvis ser vi två olika perspektiv som förklarar skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Dels finns det biologiska och psykologiska förklaringar, att pojkar mognar senare än flickor och är därför i behov av mer stöd, liksom att flickor innehar en mer känslokall relation till matematik. Dels finns också sociokulturella och stereotypa föreställningar på att lärare och föräldrar anses besitta könsstereotypa fördomar. Detta kan tex yttra sig genom att pojkar både förväntas vara mer kunniga och betraktas som mer kunniga inom ämnet matematik. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i grundskolans F-3 är ett komplext ämne som berör och påverkar elevernas helaskolgång. Med detta i åtanke ser vi ett betydelsefullt ansvar att belysa dessa skillnader, vilket pedagoger bör hörsamma och beakta. Vi anser att lärare bör arbeta utifrån det sociokulturella perspektivet. Detta för att inte fastna i slutsatsen av att det finns biologiska faktorer som påverkar elevernas prestation och resultat i ämnet matematik.

Syftet med studien är att jämföra framställningen av kvinnor och män som förövare och offer i Sveriges tidningsrapportering om våld i nära relationer. För att ta reda på hur könen framställs samt om könen framställs stereotypiskt eller icke-stereotypiskt, har ett antal tidningsartiklar som samtliga gestaltar och bidrar till samhällets bild av våld i nära relationer analyserats. Studien ämnar bidra med kunskap och öka medvetenheten om de olika könsstereotyperna kring partnervåld, om hur våldet gestaltas i media samt om det finns skillnader i hur könen framställs. För att jämföra hur könen framställs tillämpades en kvalitativ innehållsanalys, som undersökte hur artiklarna framställer kvinnor och män utifrån kategorierna skuldbeläggning, motiv och normer. Studien har utgångspunkt i medielogiken och gestaltningsteorin. Sammanlagt studerades 38 artiklar från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Resultatet visade att det finns skillnader i hur kvinnor och män framställs som förövare och offer. Kvinnor som offer skuldbeläggs och gestaltas stereotypiskt, kvinnor som förövare sympatiseras och gestaltas icke-stereotypiskt. Män som offer skuldbeläggs däremot inte och gestaltas icke-stereotypiskt samt män som förövare skuldbeläggs inte heller och gestaltas stereotypiskt. Av slutsatsen framkom att könen inte framställs jämställt och könsstereotyperna påverkar framställningarna genom att det bidrar till en inkorrekt gestaltning av våld i nära relationer. / The purpose of the study is to compare the portrayal of men and women as perpetrators and victims in Sweden's newspaper report on domestic violence. In order to find out how women and men are portrayed and whether they are portrayed stereotypically or non-stereotypically, a number of newspaper articles that all shape and contribute to society's image of domestic violence have been analyzed. The study intends to contribute knowledge and increase awareness of the different gender stereotypes surrounding partner violence, about how violence is portrayed in the media and whether there are differences in how gender is portrayed. To compare how the sexes are portrayed, a qualitative content analysis was applied, which examined how the articles portray women and men based on the categories of guilt, motives and norms. The study is based on media logic and framing theory. A total of 38 articles were studied from Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The results showed that there are differences in how women and men are portrayed as perpetrators and victims. Women as victims are blamed and stereotyped, women as perpetrators are sympathized and portrayed non-stereotypically. Men as victims, on the other hand, are not blamed and portrayed non-stereotypically, and men as perpetrators are not blamed and stereotyped either. The conclusion showed that the genders are not portrayed as equal and gender stereotypes affect the representations by contributing to an incorrect portrayal of violence in domestic violence.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare ser på genuspedagogik och hur genuspedagogiken framträder i förskolans utbildning. De frågor som ställs är vad förskollärare har för tankar kring genuspedagogik i förskolan, vad för påverkan som lärmiljön och materialet har på genus samt likheter och skillnader som framträder i hur förskollärare använder genuspedagogiken i förskolans utbildning. Material som använts ivår studie är böcker, artiklar, litteratur och intervjuer. Den teoretiska grund som studien bygger på är Sandra Hardings tre dimensioner. Den individuella, den symboliska och den strukturerade dimensionen utifrån genus. Metoden som används är strukturerad intervju och vi har intervjuat fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna genomfördes via Teams ochfärdigskrivna strukturerade intervjufrågor användes (se bilaga 3:intervjuguide). I studien framkom det att samtliga förskollärare tyckte det var viktigt att arbeta med genuspedagogik i förskolan, även om det kunde variera på vilket sätt förskollärarna och deras arbetslag arbetade med genus. Det framkom även att det finns olika perspektiv på genus och genus ur ett förskollärarperspektiv. Resultatet visade även på att förskollärare även har olika mycket kunskap inom området och att man tror att man agerar på ett sätt, men i själva verket agerar man på ett annat sätt. Dessa resultat är viktiga för att stärka medvetenhet kring genuspedagogik och att försöka se vad man behöver fördjupad kunskap i när det kommer till genusarbetet i förskolan.

Det svenska demokratiska samhället strävar ständigt mot att alla människor ska ha lika värde och rättigheter. I såväl lagar som skolans styrdokument framgår det att jämställdhet ska råda och att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Trots detta förmedlas normer och värden genom olika medier, däribland skolans läromedel, som elever möter dagligen. Läseböcker kan därmed förmedla synliga såväl som dolda budskap till eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur genus och jämställdhet gestaltas i läseböcker som används i undervisningen i svenskämnet för årskurs 1-3, med avsikt att senare även kunna jämföra respektive läseboks innehåll i relation till dess samtida läroplan. Den teoretiska grund som används i studien är Hirdmans (2003) genusteori samt Nikolajevas (2017) schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper. I vår analys av läseböcker används ideologikritisk analys som metod för att kunna analysera läseböckernas såväl framskrivna som dolda värderingar. De tre läseböckerna som analyseras är Djurspanarna (Norlin & Södergren 2001), Nyckeln till skatten (Wänblad & Nygård 2013) och Den gåtfulla tavlan (Genar & Sjölin 2021). Studiens resultat visar att läseböckerna över tid blir allt mer jämställda och fria från könsstereotyper. Även om det i den nyaste läseboken finns några exempel på stereotyper är utvecklingen från den äldsta läseboken stor. Läroplanerna följer även samma utveckling, från Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) till Lgr 11 (Skolverket 2011) och Lgr 22 (Skolverket 2022) har det skett en stor utveckling när det kommer till jämställdhets- och genusperspektivet. När läseböckernas innehåll sätts i relation till dess samtida läroplan kan slutsatsen dras att ingen läsebok helt förhåller sig till det som framgår i läroplanen, men att läseböckerna kronologiskt förhåller sig mer och mer till läroplanernas innehåll.

I denna studie genomfördes en läromedelsanalys av en läsebok. Läseboken Nyckeln tillskatten ingår i en serie läromedel för årskurs 1 till 3, den specifika läseboken som valtsut till denna studie används i årskurs 3. För analysen valdes tre frågor (”Hur serfördelningen mellan manliga och kvinnliga karaktärer ut i läromedlets bilder?”, ”Hurbeskrivs manliga och kvinnliga karaktärer i texten?” och ”Hur samverkar bild och text iläromedlet med varandra ur ett genusperspektiv?”) och syftet med undersökningen är attanalysera läromedlet Nyckeln till skatten ur ett genusperspektiv. Studien utgår frånkönsrollsteorin som bygger på att män och kvinnor har kompletterande och olika roller isamhället. Den andra teorin som studien utgår från är den sociosemiotiska teorin somgrundades av språkforskaren Micheal Halliday. Utifrån den sociosemiotiska teorinstuderas hur bild och text används för att skapa betydelse i läromedlet. De analysmetodersom använts för att analysera läromedlet är kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys,vilket innebär att två olika analyser har genomförts: samverkan mellan bild och text samtendast bild. Resultatet visar att det finns skillnad bland fördelningen mellan manliga ochkvinnliga karaktärer i läromedlet. När det gäller samverkan mellan bild och text iläromedlet visar resultatet att det som finns på bild stämmer överens med texten utifrånpronomen han och hon. Det som avviker i läromedlet framkom av texten, då vissakaraktärer beskrivs ha både manliga och kvinnliga egenskaper. Både manliga ochkvinnliga namn framkom i texten. Männens sysslor framkom tydligt i läromedlet.Exempel på deras sysslor var att laga mat, trädgårdsarbete och att handla, medankvinnornas sysselsättning inte lika tydligt framkom i texten. Exempel på de sysslor sompresenteras i texten är väcka till skolan och servera frukost. Slutsatsen visar att vissakaraktärer i läromedlet presenteras som personer som är både stereotypiska ochnormbrytande. Det har förekommit att vissa karaktärer endast har presenterats somstereotypiska och vissa har endast presenterats som normbrytande.

Uppsatsen analyserar tre centrala karaktärer samt tre mindre framträdande bipersoner i Rick Riordans bok Född till hjälte (2018). Syftet med analysen är att se hur karaktärerna beskrivs i boken och om de beskrivits stereotypiskt manligt eller kvinnligt, samt varför de är beskrivna på det sättet. Uppsatsen utgår ifrån olika perspektiv på genus, normer, manligt och kvinnligt samt vad som är typiskt för fantasygenren. Analysen visar att tre av de sex karaktärer som analyserats på något sätt bryter mot de stereotypiska könsnormer som beskrivs i arbetet. De resterande tre framställs med tills största del antingen manligt eller kvinnligt kodade egenskaper. En avslutande del kring hur man kan arbeta med litteratur och genus i skolan avlutar uppsatsen.

This essay examines how gender stereotypes have been portrayed and represented in perfume advertising. With a historical overview this essay will shed light on the development of perfume advertising. This is done with a norm-critical perspective, in terms of typical gender stereotypes and representation, that in turn counteracts a progressive progress. This is followed by a qualitative visual analysis of contemporary perfume advertising. Furthermore, this essay intends to evaluate what the findings can say about certain tendencies of perfume advertisement through modern history and today. Moreover, this essay explores and evaluates if the notion of narrative, shown through examples of modern perfume advertisements, could be a possible way for brands to be less centered around gender stereotypes. The findings conclude that the use of narrative, with a norm-critical foundation, would be one possible way to go, for the essence of perfume advertising to be preserved though a progressive approach.

Svenska myndigheter har en skyldighet att sprida information, vilket bland annat görs genom kampanjfilmer. Bilder påverkar mottagarens känslor och inställning, inom marknadskommunikation förekommer stereotyper både för olika kön och etniciteter. Myndigheter har ett större demokratiskt ansvar att anpassa sin kommunikation efter än privat sektor. Denna studie ämnade att undersöka om fenomenet stereotyper förekommer i myndigheters kommunikation. Studiesyftet var att undersöka hur myndigheter med högt förtroende, inom olika verksamhetsområden porträtterar människor av olika kön och etnicitet i kampanjfilmer samt diskutera vilka potentiella implikationer stereotypers förekomst kan ha på myndigheter. Studien är en komparativ fallstudie baserat på myndigheterna Skatteverkets, Polisens och Folkhälsomyndighetens kampanjfilmer. I en multimodal analys analyserades filminnehållet i tre respektive två filmer från år 2021 utifrån en frågemall. Dessa myndigheter kategoriserades som myndigheter med högt förtroende baserat på studier från Medieakademin.Huvudresultatet var att myndigheter med högt förtroende generellt porträtterar olika människor på ett likvärdigt eller jämställt sätt, på grund av att inga stora skillnader gick att utläsa från materialet. Vissa skillnader fanns i porträtten, huvudsakligen för olika kön, avseende rolluppgifter och scenografi. Sammantaget gick det därmed inte att säga att stereotyper var ett allmänt förekommande fenomen i myndigheters kampanjfilmer