Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av att vara elev på Fordonsprogrammet samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor väljer att läsa fordonsprogrammet. Studien genomfördes med kvalitativ metod där totalt nio öppna intervjuer genomfördes för att samla in data där en tematisk analys tillämpades för databearbetning. Den tematiska analysen genererade ett resultat på sex teman: Stort intresse, Praktisk arbete, Självständighet och eget ansvar, Machokultur, Stereotyper, fördomar och förväntningar, Förhållningssätt till jargongen. Resultatet visade att gemensamt för samtliga elever var ett stort intresse för fordon där intresset uppkommit i tidig ålder och influerats av familj eller vänner vilket var den mest framträdande motivationsfaktorn att välja fordonslinjen. Eleverna valde även fordonslinjen då det är en praktisk linje vilket överensstämmer med att de själva gillar att aktivera sig och även sysselsätta sig praktiskt utöver skoltiden. Självständighet och eget ansvar var även en faktor som bidrog till valet av fordonslinjen där de såg både kommande yrke samt skolans upplägg som självständigt med mycket eget ansvar, samt att det fanns en strävan efter en självständighet i vuxenlivet vilket fordonslinjen gav förutsättningar till. Upplevelsen var att det fanns en machokultur som främst var påtaglig på praktikplatserna. De upplevde även att de fick bemöta fördomar och förväntningar baserat på könsstereotyper som exkluderade kvinnor där dels lärandet blev lidande. Förväntningarna på hur kvinnor utförde arbetet kunde både nedvärdera deras förmågor samtidigt som de var eftertraktade i branschen. Eleverna menade att det var viktigt att ha ett tåligt förhållningssätt för att klara av att bemötandet jargongen. Resultatet tyder på att det förekommer både positiv och negativ särbehandling till följd av en rådande machokultur. Detta sker inte bara på individnivå utan även på organisatorisk nivå. Resultatet kan hjälpa till att belysa problematiken och kunskapen kan vara till nytta för att implementera åtgärder på skolan för att förhindra diskriminering.

Med digitaliseringens framträdande roll i förskolan har film blivit ett användbart verktyg i den pedagogiska verksamheten. En fråga att ställa i sammanhanget är därmed om pedagoger uppmärksammar genus i valet av barnfilmer såväl som det görs i valet av barnböcker? Syftet med denna studie är att analysera könsnormer som framträder i filmer, serier och videoklipp som visas i förskolan. Vi är även intresserade av hur pedagoger kan synliggöra och arbeta genusmedvetet utifrån dessa könsnormer. För att få fram ett urval av filmer som är representativt för pedagogisk verksamhet utformades en enkät som sedan skickades ut till pedagoger som arbetar i förskoleverksamheten. En innehållsanalys av de filmer som valdes utifrån enkätens svar genomfördes sedan med utgångspunkt i genusteori och begreppen tudelad könsordning, subjektspositionering, könsnormer och könsstereotyper. Resultatet av vår innehållsanalys synliggör att såväl traditionella könsstereotypiska som könsöverskridande karaktärer förekommer i svenska filmer för barn. Det stereotypa för den tudelade könsordningen kan ses uttryckas i karaktärernas val av aktiviteter och föremål, utseende, språk samt personlighetsdrag. Tre centrala aspekter som genomsyrar resultatet är dels att de manliga karaktärerna dominerar i filmernas handlingar med en aktiv roll, dels att de kvinnliga karaktärerna är mer benägna att överskrida den tudelade könsordningen samt att det finns svårigheter i att gestalta könsneutrala karaktärer i filmer. En slutsats som vi presenterar är att filmer kan erbjuda barn olika subjektspositioneringar som kan resultera i både begränsningar och möjligheter i skapandet av deras könsidentitet. Eftersom de kvinnliga karaktärerna ofta porträtteras som mer könsöverskridande än de manliga karaktärerna tolkar vi att denna obalans därmed kan resultera i att större utrymme ges för flickor att uttrycka sig normöverskridande än för pojkar. / With the prominent role of digitalization in preschool, film has become a useful tool in educational activities. The question is whether teachers pay attention to gender in the choice of children’s film as in the choice of children's books? The purpose of this study is to analyze gender norms appearing in films, series and videos that are shown in preschool. We are also interested in how teachers can work with gender awareness based on these films. In order to obtain a selection of films that are shown in preschool, a questionnaire was designed and sent out to preschool teachers. A content analysis of the films selected, on the basis of the answers from the questionnaire, was then conducted based on gender theory and the concepts of male-female duality, subject positioning, gender norms and gender stereotypes. The result of the content analysis shows that both traditional gender stereotypes as well as gender transgressions exist in Swedish children’s films shown in preschools. Stereotypes of the male-female duality can be seen in the characters choices of activities, objects, appearances, language, and personality traits. Three central aspects permeate the result: Firstly, men dominate with an active role. Secondly, women are more likely to transcend the male-female duality. And thirdly, there are difficulties in depicting gender-neutral characters in films. One conclusion that we present is that films can offer children different subject positions that can result in both limitations and opportunities for them in the creation of their gender identity. Since female characters are often portrayed as more gender transgressive than male characters, we interpret that this imbalance can result in more room for girls than for boys to express themselves in a manner transcending norms.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext samt undersöka vad killar i olika prestationskategorier anser vara manligt och kvinnligt. Därigenom vill vi bidra till en djupare förståelse av den mindre jämlika utbildning som är grundad i pojkars underprestationer i skolan. Den sammantagna forskningen är överens om att killar som grupp har stereotypa uppfattningar kring maskulinitet och femininitet kopplat till skolan liksom att killar som gruppunder presterar. De teoretiska utgångspunkterna är De Beauvoir, Hirdman och Connell vars gemensamma resonemang är att genusstereotyper påverkar hur vi agerar men samtidigt är dessa föränderliga. Vi har använt oss av kvantitativ metod med enkät som datainsamlingsmetod. I vårt urval återfinns personer som är 18 år eller äldre och går ett gymnasieprogram. Resultatet visar att både tjejer och killar anser att de prestationsfrämjande egenskaperna är mer kvinnligt liksom att de prestationshämmande är mer manligt. Mellan prestationskategorierna av killar så finns det inga bevis för att den ena gruppen skulle vara mer könsstereotyp än de andra. Resultat har sedan analyserats utifrån ovanstående teorier och med koppling till tidigare forskning.

I ett led att stärka likvärdigheten i skolan, ges särskilda stöd till elever som inte uppnår kunskapskraven när extra anpassningar inte räcker till. Det har tidigare uppmärksammats att flickor inte får del av detta stöd i samma utsträckning. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskap om hur kön inverkar på vilket sätt det särskilda stödet för elever på högstadiet utformas. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys för att undersöka åtgärdsprogram, finner vi att det särskilda stödet i viss mån motiveras och utformas på olika sätt beroende på kön. Flickornas åtgärdsprogram tenderar att ha en starkare koppling till måluppfyllelse, uttrycka behov tydligare och föreslå mer specifika åtgärder. En del av dessa åtgärder framstår dock som extra anpassningar snarare än särskilt stöd. Pojkarnas program relaterar mer sällan till måluppfyllelse och beskriver behoven på ett vagare sätt, men erbjuder mer omfattande åtgärder, ofta i form av särskild undervisning. Åtgärdsprogrammens utformning riskerar att, utöver bristen på adekvat stöd för flickor, ocksåförstärka normativa föreställningar om "duktiga och sociala flickor" kontra "stökiga och omotiverade pojkar". I sin helhet fungerar dessa program som performativa språkliga handlingar som bidrar till att reproducera konstruerade föreställningar om hur elever ska vara. Således riskerar upprättandet av åtgärdsprogram att befästa koncept om könsstereotypa idealelever.

Kvinnors företagande har ökat under 2000-talet. I Sverige utgör kvinnoledda företag en betydande del av alla företag. Trots det får kvinnoledda företag bara 1% av det svenska riskkapitalet. Insikterna är begränsade gällande faktorer som har inverkan på tillväxt hos kvinnoägda företag. Det kan ifrågasättas huruvida entreprenörkvinnor väljer finansieringsform på andra grunder än män. Syftet med studien är att beskriva och förstå bakomliggande faktorers inverkan på entreprenörkvinnors val av finansieringskällor. Studien har en abduktiv metod med en kvalitativ ansats, således förenligt med studiens syfte. Empiriska fynd analyserades med teoretiska fynd varpå personliga faktorer, faktorer i närmiljö, organisatoriska- och samhälleliga faktorer ses påverka entreprenörkvinnor i deras beslutsfattande gällande valet av finansieringskällor. Inom ovannämnda kategorier framgår det av studien att entreprenörkvinnors val av finansieringskällor får anses påverkas av faktorerna självförtroende, riskbenägenhet, erfarenhet av ekonomisk ledning, nätverk, familjeförhållande, medhjälpare, könsstereotyper och jämställdhet på arbetsmarknaden.

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer.  Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen.  Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Syfte: Vi vill undersöka hur media framställer Magdalena Andersson som statsminister kontra hur media framställt tidigare statsminister Stefan Löfven. Metod: Insamlingen av empirin har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av reportage hämtade från sex olika webbtidningar, där totalt 140 reportage och bilder har analyserats. Resultat och slutsats: Resultatet av vår studie visar att det finns en skillnad i hur media väljer att porträttera Magdalena Andersson jämfört med hur de porträtterat Stefan Löfven. Vår studie visar därmed hur media via sin porträttering låter samhällets könsstereotyper finnas kvar. Detta genom att göra skillnad i vilka frågor som ställs, vad som väljs ut och vad som inte tas upp. Exempelvis hur Andersson i flertalet reportage benämns som ”kvinnliga statsministern” medan Löfven endast benämns som ”statsministern”. Fortsättningsvis väljer journalisterna att fråga Andersson om familjen och hennes make, medan i Löfvens reportage väljer journalisterna att inte lyfta liknande frågor om familj.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att ge bild av hur medias porträttering skiljer sig gällande de två ministrarna. Eftersom Magdalena Andersson är Sveriges första kvinnliga statsminister samt relativt nyss tillsatt, finns vid vår vetskap ingen tidigare studie på denna porträttering.    Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om journalisterna är medvetna om dessa skillnader som porträtteras? Har journalisterna riktlinjer via deras arbetsgivare kring dessa stereotypiska särskiljningar? En liknande undersökning hade även varit intressant att göra när Magdalena Andersson varit statsminister under en längre period. / Aim: We want to investigate how the media portray Magdalena Andersson as Prime Minister versus how the media portrayed former Prime Minister Stefan Löfven. Method: The collection of empirical material as taken place through a quantitative content analysis of reports taken from six different web magazines, where a total of 140 reports and images have been analysed. Result and conclusions: The result of our study shows that there is a difference in how the media chooses to portray Magdalena Andersson compared to how they portrayed Stefan Löfven. Our study thus shows how the media, through its portrayal, allows society's gender stereotypes to remain. This is by making a difference in which questions are asked, what is selected and what is not addressed. For example, how Andersson is referred to in the majority of reports as the "female prime minister" while Löfven is only referred to as the "prime minister". Continuing, the journalists choose to ask Andersson about the family and her husband, while in Löfven's report the journalists choose not to raise similar questions about family. Contribution of the thesis: The study helps to provide a picture of how the media's portrayal differs regarding the two prime ministers. Since Magdalena Andersson is Sweden's first female prime minister and relatively recently appointed, to our knowledge there is no previous study on this portrayal. Suggestions for future research: To investigate whether journalists are aware of these differences that are portrayed? Do journalists have guidelines through their employers about these stereotypical distinctions? A similar survey would also have been interesting to do when Magdalena Andersson has been Prime Minister for a longer period.

Vi undersöker hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom vårdsektorn, med särskilt fokus på kommunala hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur könsstereotyper påverkar ledarskapet inom hemtjänsten. Forskningsfrågorna som ligger till grund för uppsatsen är: Hur påverkar könsstereotyper förväntningar på ledarskap inom hemtjänsten, och vilka utmaningar står kvinnor och män inför när det gäller att ta ledande roller med tanke på dessa stereotyper? I den teoretiska referensramen behandlade vi olika teorier om könsstereotyper och ledarskapsstilar, såsom beteendeteori, transformativt och transaktionellt ledarskap samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Tidigare forskningen som presenterades i uppsatsen visar att kön spelar en betydande roll i formandet av ledarskapsstilar och att könsstereotyper ofta påverkar förväntningar och bedömningar av ledare. Resultaten visar att könsstereotyper påverkar hur ledare bedöms och vilka utmaningar de har inom hemtjänsten. Kvinnliga ledare visar ledarskapsstilar som är mer deltagande, medan manliga ledare ofta visar hårdare ledarskapsstilar. Genom att vara medveten om könsstereotyper och aktivt utmana dem kan ledare skapa en mer inkluderande och jämställd arbetsmiljö där alla individer, oavsett kön, kan trivas och utvecklas. Det är genom att lyfta fram dessa frågor och diskutera dem öppet och konstruktivt som man kan arbeta mot en mer rättvis och jämställd arbetsmiljö för alla.

Purpose: To research how conceptions of gender are mirrored in the preschool’s practices and how the preschool teachers treat the children in relation to the conception of gender and age. Questions at issue: How do preschool teachers treat children in preschool from a gender perspective? How are values and conceptions about gender expressed in the preschools’ practice? Method: Qualitative methods; observation and interview, discourse analysis, hermeneutics Main theoretical connections: Social constructivism, feminist poststructuralism, gender system We have concluded that preschool teachers treat children in preschool based on the expectations they put on the children. These expectations position children into different categories of “masculine” and “feminine”. Gender is expressed in the practice and affect how children relate to one another as well as how the preschool teachers relate to the children depending on their age. We have also been able to see a difference in how children are treated in relation to age. What has been made visible through our observations is that preschool teachers’ treat younger children according to concepts that strengthens the categorization of children. This was accomplished through the emphasis on gender descriptions of people and objects, which positioned children in these categories. This can be interpreted as preschool teachers’ gender categorizations was consolidated through language which is of importance regarding current expectations and values within these groups. Children thus learn to adapt to the different roles they are in preschool, which will later be interpreted as a part of that person's individual character. Teachers in the older children’s group focused rarely or not at all on consolidating concepts but confirmed and thus strengthened the standards that children were already aware of and practiced. This was done by the teachers that among other things tended to keep the children’s groups, which was based on notions that the children are acting by character and not by gender.

Syfte: Stereotyper försvårar för kvinnor att nå ledande positioner, de kvinnor som når ledande positioner har tagit sig över barriärer för att ta sig till sin position. Vi vill ta reda på hur de lyckats ta sig över barriärerna. Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledamöter i aktiebolag upplever och hanterar barriären stereotyper. Syftet ska besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor: På vilket sätt upplever kvinnor att barriären stereotyper påverkar möjligheterna att nå högre positioner? På vilket sätt kan kvinnorna påverka barriären stereotyper? Metod: Studien har utförts på ett kvalitativt vis och datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 10 kvinnliga ledamöter från svenska aktiebolag intervjuats, sex från Uppsala, tre från Bollnäs och en från Gävle. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visar att kvinnor upplever stereotyphot i form av barriärer men att de klarar av att ta sig igenom dessa. Barriärerna försvårar för kvinnorna att nå ledande positioner och kvinnorna hanterar dessa barriärer genom att läsa på mer och bevisa att dem kan, envishet är en viktig egenskap för att lyckas. Kvotering som är ett lagförslag från regeringen med syfte att få in fler kvinnor i styrelser är ingen bra idé. Förslag till fortsatt forskning: Efter denna studie genomförts anser vi att det är nödvändigt att studera hur organisationer kan arbeta för att skapa en medvetenhet kring stereotyphot och hur de ska arbeta för att eliminera dem. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till forskningen är att vi har kunnat namnge vissa av de barriärer som kvinnor möter i arbetslivet. Vi har undersökt hur kvinnorna upplevt dem och även bidragit med svar på hur de har hanterat barriären stereotyper. Studien har skapat en medvetenhet hos kvinnorna om stereotyper. / Aim: Stereotypes makes it difficult for women to reach senior positions, the women who does reach leadership positions have crossed barriers to get into that position. We want to find out how they managed to cross the barriers. The aim of this study is to create a greater understanding for the way female board members in registered companies perceives and manage the barrier stereotype. The purpose should be answered using the following research questions: In which way do women perceive that the barrier stereotypes affect their possibilities to reach higher positions? How can women affect the barrier stereotypes? Method: The study has been conducted in a qualitative way, and data is collected through semi-structured interviews. A total of 10 female members of Swedish companies was interviewed, six from Uppsala, three from Bollnas and one from Gavle. The collected data has been analyzed by a thematic analysis. Result & Conclusions: The study shows that women experience stereotype threat in the form of barriers, but they manage to get through these. The barriers make it difficult for women to achieve leadership positions and women deal with these barriers by reading more and prove that they can, persistence is an important characteristic for success. Affirmative is a draft law from the government in order to get more women on boards is not a good idea. Suggestions for future research: After this study carried out, we believe it is necessary to study how organizations can work to create awareness about the stereotype and how they should work to eliminate them. Contribution of the thesis: The study's contribution to research is that we have been able to name some of the barriers that women face in the workplace. We have investigated how women have experienced the barriers. We have also contributed with answers to how they handle the barrier stereotypes. The study has created an awareness among women about stereotypes.