No description available.

Denna studie ämnar att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel. Studien syftar således att undersöka hur genus behandlas i tre svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet samhällskunskap. De läromedel som tillämpades i studien var PULS Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2012), Upptäck Samhälle Grundbok (2014) och Utkik Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2015). Därnäst avgränsades studien till två konkreta forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent representationer av både män och kvinnor i bild förekom enligt könsstereotypiska egenskaper i respektive läromedel. Den andra forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen nämns i samtliga läromedlen. Studiens forskningsfrågor undersöktes utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, vilka användes som studiens analysverktyg för empirin. Forskningsfråga 1 baserades på Yvonne Hirdmans genusteori medan forskningsfråga 2 baserades på teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Tidigare forskning, som huvudsakligen bestod av fem internationella forskningsartiklar och en svensk granskning av Delegationen för jämställdhet i skolan (2010), visade att ojämställdhet förekom i läroböckerna som studerades, dock olika grader av ojämställdhet. Studien tillämpade kvantitativa metoder, en kvantitativ bildanalys brukades för forskningsfråga 1 och en kvantitativ textanalys brukades för forskningsfråga 2. Resultaten för forskningsfråga 1 visade att majoriteten av läromedlen framställde både män och kvinnor i kvinnliga könsstereotypiska roller. Resultaten för forskningsfråga 2 visade att könsneutrala pronomen förekom fler gånger än könsbundna pronomen i samtliga läromedel.

Studiens syfte är att utifrån ett fokus på känslor studera hur genus konstrueras genom framställningen av huvudkaraktärer i fem barnböcker som används i grundskolan. Barnlitteraturen som analyseras har huvudkaraktärer av båda könen. En komparativ metod används för att besvara studiens syfte och två forskningsfrågor som är följande Vilka känslor och egenskaper ger de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna uttryck för? Hur förhåller sig huvudkaraktärernas känslor och egenskaper till stereotypiska genuskonstruktioner? Vår tolkning bakom huvudkaraktärers känslor och egenskaper stödjer sig på hur stereotypiska genuskonstruktioner beskrivs i Barnbokens byggklossar skriven av Maria Nikolajeva.   Framställningen av huvudkaraktärernas känslor i fem barnböcker visar att böckerna inte helt följer manliga respektive kvinnliga könsstereotyper. Eftersom flickorna uppvisar både manliga respektive kvinnliga känslor och egenskaper. Hos pojkarna uppvisar det större skillnader där majoriteten bryter mot den manliga könsstereotypen genom att uppvisa enbart kvinnliga känslor och egenskaper.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur förskollärare arbetar med könsstereotyper genom högläsning; en undersökning som skett genom kvalitativa, strukturerade intervjuer med förskollärare utifrån deras förhållningssätt till högläsningsmaterial och könsstereotyper i förskolan. Vidare har vi utforskat möjligheten att eventuellt synliggöra skillnader mellan förskollärares arbetssätt i relation till vilket klassområde förskolan de arbetar på är belägen. Resultatet visar på att förskollärare i stor utsträckning använder högläsning som en metod för att arbeta med könsstereotyper. Däremot uppmärksammas en särskiljning i vilken litteratur förskollärarna väljer att använda, och hur de väljer att använda litteraturen, för att belysa och utmana könsstereotyper i relation till högläsningen. Detta har uppmärksammats genom redovisade intervjuer där förskollärarna tenderar att skilja sig i förhållning till om de använder normkritisk litteratur eller inte, samt hur de hanterar stereotyp litteratur. Resultatet visar också på att vilket arbetssätt förskolläraren väljer inte har en specifik koppling till vilket socioekonomiskt upptagningsområde förskolan är belägen i.

Bakgrund: I dagen samhälle förknippas sjuksköterskeyrket med feminina egenskaper och yrket är starkt kvinnodominerat. Den ojämna könsfördelningen inom yrkeskategorin kan förstås utifrån samhällets stereotypa uppfattning av kön, som skapas utifrån idéer, handlingar och föreställningar som tilldelas kvinnor och män. Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är omvårdnad och denna skall utföras utifrån vetenskap och beprövad metod och styras utifrån ett etiskt förhållningsätt. Den intima omvårdnaden inbegriper fysisk beröring av patientens intima kroppsdelar. Intim beröring kan vara problematisk för manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter då den kan sexualiseras eller missuppfattas. Syfte: Att belysa manliga sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att skaffa sig en övergripande bild över det valda omvårdnadsområdet. Totalt nio stycken artiklar har används från databaserna CINAHL samt Nursing & Allied Health Database. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och två underteman. I det första huvudtemat emotionella barriärer och rädslor vid intim omvårdnad framgår det att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna upplevde rädslor för sexuella anklagelser vid intim omvårdnad av kvinnliga patienter. I det andra huvudtemat skapandet av strategier visar resultatet att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna skapade strategier och förhållningsätt för att underlätta de intima omvårdnadssituationerna. Diskussion: I diskussionen diskuterade författarna resultatet utifrån tre delar. Dessa delar berör samhällets stereotypa bild av den manliga sjuksköterskan, de kvinnliga patienternas bild av intim omvårdnad samt bristen på utbildning.

Denna studie syftar huvudsakligen till att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel utifrån ett genusperspektiv. I studien undersöks hur genus representeras i fyra svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Läromedlen undersöktes utifrån Yvonne Hirdmans genusteori men även utifrån teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Å ena sidan undersöktes hur frekvent könsstereotypiska representationer av män och kvinnor i bild förekom i respektive läromedel. Å andra sidan undersöktes hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen används i samtliga läromedel. De läromedel som undersöktes var Klara Svenskan ÅK 6, Tala, läsa & skriva (2017), Zick Zack 4 Läsrummet Textsamling (2015), Zoom Svenska Grundbok år 4 (2018) och Prima Svenska 4 Basbok (2013).  I analysen användes dels en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för analysen av könsstereotypiska representationer i bilder, dels en kvantitativ textanalys för analysen av pronomenfrekvenser. Slutsatsen av forskningsfråga 1 som kunde dras var att män framställs med fler kvinnliga än manliga könsstereotypiska egenskaper i tre av fyra läromedel och att kvinnor framställs på åtskilda sätt. Ett läromedel framställde kvinnor med fler kvinnliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med lika många kvinnliga könsstereotypiska egenskaper som manliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med fler manliga könsstereotypiska egenskaper och ett läromedel saknade bildrepresentationer av kvinnor. Slutsatsen av forskningsfråga 2 som kan dras är att det förekom fler könsneutrala pronomen än könsbundna pronomen i tre läromedel medan det i det fjärde läromedlet förekom fler könsbundna pronomen än könsneutrala pronomen. Analysen visade dessutom att fler maskulina än feminina pronomen förekom sammantaget för samtliga läromedel.

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien. En anledning till detta kan förklaras utifrån brister i enkäten.

Gender is one of several factors that affect our society. According to the National Agency of Education and the values of Lpf 94, the school should communicate and counteract gender stereotypes. However, there is no demand for gender knowledge in the syllabus for Civics in upper secondary school.The purpose of this study is to investigate how two teachers work with gender in Civics education, with main focus on working practices. In addition, I wanted to investigate which conceptions students in upper secondary school have about gender in education. The method used is interviews. The teachers were interviewed individually and the students in gender- segregated groups of three. A total of twelve students participated, equally boys and girls. The results show that the two teachers did not consciously apply a gender perspective into their work practices. However, these practices did include strategies to overcome “messy” or “silent” students. One method, called “Instructive conversations” offers quiet students an opportunity to express themselves in a smaller group with a prepared task. Furthermore, this method also teaches students to respect views of other and to wait for their turn. Regarding gender as content in Civics, the two teachers integrate gender issues in their teaching. Students’ conceptions of gender in education vary depending on the student group. The results from the single- sex classes show that gender roles tend to be reinforced in classes with only girls or boys. The girls strive for good grades in school, while the boys have a more relaxed attitude toward schoolwork. In mixed classes you find more cross- gender patterns and students explain their behavior with increasing age and maturity in upper secondary school. Finally, results show that the absence of gender knowledge in the syllabus might explain why the teachers tend to address gender issues, both as educational method and as content, rather than gender knowledge. / Genus är en av flera faktorer som påverkar vårt samhälle. Enligt Skolverket och Värdegrunden i Lpf 94 ska skolan förmedla och motverka stereotypa könsroller. Dock saknas krav på genuskunskap i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur två gymnasielärare arbetar med genus i ämnet samhällskunskap, med fokus på arbetsmetoder. I tillägg ville jag undersöka vilka föreställningar gymnasieelever har om genus i undervisningen, samt om det finns skillnader eller likheter mellan olika elevgrupper. Metoden som använts är intervjuer, där lärarna intervjuades enskilt och eleverna i könsuppdelade grupper om tre. Totalt har tolv elever deltagit, hälften flickor och hälften pojkar. Resultatet visar att de två lärarna inte medvetet tillämpar ett könsperspektiv i sina arbetsmetoder, dock används metoder för att komma till rätta med ”stökiga” eller ”tysta” elever. Metoden lärande samtal ger tysta elever en möjlighet att få uttrycka sig i en mindregrupp med en på förhand förberedd uppgift. I tillägg lär metoden elever att respektera andras åsikter, lyssna och invänta sin tur. När det gäller genus som innehåll i samhällskunskap, tas genusfrågor upp i den övriga undervisningen. Elevernas föreställningar om genus iundervisningen varierar i de olika elevgrupperna. Resultaten från de enkönade klasserna visar att könsrollerna tenderar att förstärkas i klasser med bara flickor eller pojkar. Flickorna strävar efter goda studieresultat och pojkarna tenderar att ha en slapp attityd till skolarbetet. I blandklasserna är mönstren mer könsöverskridande hos flickor och pojkar. Eleverna förklarar sitt beteende med ökad ålder och mognad på gymnasieskolan. Slutligen visar resultaten att detfaktum att det saknas ett krav på genuskunskap i kursplanen för samhällskunskap kan vara en bidragande faktor till varför lärarna tenderar att behandla genusfrågor, både som arbetssätt och som innehåll, istället för att fokusera på genuskunskap.

Syftet med studien är att åskådliggöra kvinnogestaltningen i lokal morgonpress. Upp-satsen besvarar en övergripande med två underordnade problemformuleringar som lyder: Hur gestaltas kvinnor i den lokala morgonpressen? Hur ser den diskursiva konstruktionen av kvinnor i relation till män ut i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis? Hur gestaltar den medierade nyhetsdiskursen könsmaktsordningen i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis? Uppsatsens metod är en diskursanalys med fokus på lingvistik då lexikala val framstår som tongivande för kvinnogestaltningen. Material till analysen är hämtat från Smålandsposten, en lokaltidning i Kronobergs län. Totalt består empirin av tolv artiklar från tre olika genrer – nyhetsartiklar, debattartiklar och ledarsida. Samtliga texter som undersöks behandlar ämnet nattdagis i Kronobergs län. De teoretiska ramverken för uppsatsen har sin utgångspunkt i Foucaults teorier kring makt och normalitet samt teorier om genusdualism. Diskursanalysen har genererat två huvudsakliga resultat – nattdagis konstruktion som kvinnofråga samt det motsatsförhållande som diskursen byggt upp mellan män och kvinnor. Analysen har även resulterat i att klarlägga den missgynnande stereotypiseringen av kvinnor i lokal morgonpress. Diskursen framställer en ensamstående mamma som arbetar inom vård- och omsorgsyrken som den med främst behov av nattdagis. Begreppet pappa förekommer aldrig i någon av texterna i motsats till ordet mamma som används frekvent. Både nyhetsartiklar, debattartiklar och ledare fokuserar på kvinnorna inom diskursen och medverkar därmed till skapandet av nattdagis som en kvinnofråga. Dualismen mellan män och kvinnor är påtaglig i texterna och det framkommer tydligt att män och kvinnor ska betraktas ur ett relationellt perspektiv i diskursen där klassiska könsroller blir självklara och för givet tagna. Nattdagisdiskursen medför därmed en reproducering av traditionella könsroller. På så vis förstärks könsmaktsordningen och diskursen normaliserar frånvaron av män i barnomsorgsfrågor. Följden blir ett utanförskap där män inte har tillträde till intimsfären och kvinnor är förvisade till den, med få eller inga möjligheter att ta sig därifrån.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och män efter en hotad könsidentitet framställde sig själva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrån en tvärkulturell jämförelse mellan män och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som låg till grund för undersökningen var följande: (1) Både män och kvinnor framställer sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvärkulturella skillnader beträffande självstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data från 242 studenter (121 kvinnor och 121 män) samlades in med hjälp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mäta graden av självstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhällsinriktade utbildningar. Där de argentinska deltagarna studerade vid ett universitet i Buenos Aires och de svenska vid Lunds universitet. Det visade sig att det fanns en signifikant effekt mellan självstereotypering och kön, vilket innebär att det finns en effekt generellt för både män och kvinnor efter en hotad könsidentitet. Självstereotypering efter en hotad könsidentitet kunde inte förklaras enbart utifrån kultur. Däremot fanns det en interaktionseffekt mellan de experimentella betingelserna och kultur. Utifrån resultaten i undersökning kan man diskutera om ett hot gentemot ens könsidentitet bör betecknas som ett s.k. maskulinitetshot som implicerar ett upplevt hot gentemot maskulina egenskaper. / Sinclair S., Carlsson, R., & Hilmersson F. (2011). Cultural difference in gender identity threat. Unpublished raw data. Lund University.