Bakgrund: Världshälsoorganisationen uppskattar att 200 miljoner kvinnor lever med könsstympning världen runt. Könsstympning är en traditionell procedur som ger omfattande komplikationer för kvinnans kropp och psyke samt kränker mänskliga rättigheter. Den grundutbildade sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden och bör erbjuda kvinnan god personcentrerad vård. Därmed är kunskap om olika aspekter av könsstympning nödvändig. Syfte: Att undersöka hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mötet med hälso- och sjukvården avseende bemötande, kunskap och stöd. Metod: Allmän litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: De könsstympade kvinnornas upplevelser utmynnades i nio subkategorier;“Positiva upplevelser av mötet med sjukvården”, “Negativa attityder från sjukvårdspersonalen”, “Upplevelsen av att känna sig annorlunda och som ett studieobjekt”, “Sjukvårdspersonalens kunskap om könsstympning,” “Sjukvårdspersonalens brist på kunskap, “Information om möjligheter och risker”, “Språket - en tillgång eller ett hinder”, “Anpassat stöd” och “Bristande stöd”. Resultatet visade ett behov av ytterligare teoretisk och praktisk utbildning inom könsstympning och även en utökad kulturell medvetenhet för att förbättra hanteringen av denna patientgrupp. Slutsats: Könsstympade kvinnor upplevde en trygghet när sjukvårdspersonalen toghänsyn till kvinnornas behov och hanterade mötet väl. Trots detta var de negativa upplevelser mest framträdande, dessa baserades på sjukvårdspersonalens bristande kulturell kompetens och kunskap om könsstympningen samt kommunikationssvårigheter. I takt med den ökade migrationen till Europa förväntas denna patientgrupp att öka, därmed behövs ytterligare forskning och utbildning inom detta fält för att förbättra vården för könsstympade kvinnor. / Background: World health organisation estimates that 200 million women are living with genital mutilation around the world. Female genital mutilation is a traditional procedure that causes extensive complications for the woman's body and mind and is a violation of human rights. The basic trained nurse has the main responsibility of the nursing care and should provide the woman with good patient-centered care. Therefore, knowledge about the different aspects of genital mutilation is necessary. Aim: To explore genital mutilated women’s experiences of the encounter with healthcare regarding approach, knowledge and support. Method: A literature review based on 9 qualitative scientific articles from the Pubmed and CINAHL databases. Result: The women’s experience culminated nine subcategories; “Positive experiences of the encounter with healthcare”, “Negative attitudes from the healthcare professionals”, “Theexperience of being different and being a subject of study”, “The healthcare professionals’ awareness regarding gender mutilation”, “The healthcare professionals lack of knowledge”, “Information regarding possibilities and risks”, “The language- a resource or an obstacle?”, “Customized support” and “Lack of support”. The results of this study demonstrated legitimate arguments for the necessity of broader understanding and training for health care professionals in order to improve the management of this patient group. Conclusion: Women with female genital mutilation experienced comfort when healthcare professionals took their needs into account and handled the encounter well. Regardless, the negative experiences were most prominent. These were based on healthcare professionals’ lack of cultural awareness and knowledge about genital mutilation as well as difficulties in communication. Due to the increased migration from countries where female genital mutilation is practised this patient group could be expected to increase in European healthcare, therefore more research and education within this field is needed in order to improve the care for genital mutilated women.

BACKGROUND Female genital mutilation is a traditional procedure that harms women's and girls' health globally, based on a social construct in which women are seen as private property of men and are considered objects that meet men's sexual needs. PURPOSE The purpose of the study was to describe how women who have been subjected to genital mutilation experience health, mental and social well-being. METHOD A literature review containing eight qualitative and two mixed methods original articles. The text has been discussed based on Madeleine Leininger's theory of diversity and universality in culture-related care. RESULTS: The result revealed tree themes and sub-themes: Deteriorating sexual health, sexual health and longing for intimacy and pleasure; Well-being, physical suffering and mental suffering; Experiences of health. Female genital mutilation affected health, mental and social well-being in different ways. Some participants in the analyzed studies justify genital mutilation through religion and some through culture, but all agreed that non-genitally mutilated women have less opportunity for marriage. CONCLUSIONS: The results show that women who have undergone female genital mutilation have a complex problem that affects their health both mentally and physically. / BAKGRUND Kvinnlig könsstympning är ett traditionellt ingrepp som skadar kvinnors och flickors hälsa globalt, grundad på en social konstruktion i vilken kvinnan ses som privat egendom till mannen och betraktas som föremål som uppfyller mannens sexuella behov. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever hälsan, psykiska och sociala välbefinnandet. METOD En litteraturöversikt som innehåller primära källor av åtta kvalitativa och två mixade metoder. Texten diskuterats utifrån Madeleine Leiningers teori om mångfald och universalitet i kulturrelaterad omvårdnad. RESULTAT I resultatet framkom tre teman med subteman: Försämrad sexuell hälsa, sexuell hälsa och längtan efter intimitet och njutning; Välbefinnande, fysisk lidande och psykisk lidande; Upplevelser av hälsan. Kvinnlig könsstympning påverkade hälsan, det psykiska och sociala välbefinnandet på olika sätt. En del av deltagare i de analyserade studier motiverar könsstympningen genom religion och en del genom kultur men alla kom överens om att icke-könsstympade kvinnor har mindre möjligheter till äktenskap. SLUTSATSER Resultatet visar på att kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning har en komplex problematik som påverkar hälsan både psykiskt och fysiskt.

Det finns över 200 miljoner flickor och kvinnor över hela världen som är könsstympade. Migrationen ökar och i vårt mångkulturella samhälle kommer barnmorskor i sitt arbete att möta flickor och kvinnor som är könsstympade. Beroende på vilket land som den könsstympade kvinnan kommer ifrån och vilka traditioner det finns kring gynekologisk vård, graviditet och förlossning, ser det olika ut för hur hon väljer att söka vård. Forskning visar att könsstympade kvinnor upplever bristande kunskap och information vid möte med barnmorskor i vården. Barnmorskor är i stort behov av aktuell information för att kunna ge god och säker vård till kvinnor som blivit utsatta för könsstympning. En målsättning för hälso- och sjukvården är att öka kunskapen om kulturella traditioner som könsstympning och hur det kan påverka vården av kvinnor som barnmorskor möter i sitt arbete. Syftet med studien är att beskriva barnmorskans erfarenhet och kunskap av kvinnlig könsstympning samt upplevelsen av att vårda könsstympade kvinnor. Metoden som har använts är en integrativ systematisk litteraturstudie. Resultatet består av fyra huvudteman, Utbildning och erfarenhet, Okunskap och kunskap, Att vårda könsstympade kvinnor, och Barnmorskans roll. Varje huvudtema består av underrubriker. I diskussionen framkommer det bland annat att barnmorskor ställs inför situationer i mötet med den könsstympade flickan och kvinnan som kräver medicinsk kunskap men också inför etiska och moraliska frågeställningar.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som troligtvis funnits i omkring 2000 år och det handlar i hög grad om kulturella och sociala faktorer. Det beräknas att omkring 200 000 miljoner kvinnor och flickor har genomgått kvinnlig könsstympning. Det mångkulturella samhället medför att dessa kvinnor med bakgrund i länder där kvinnlig könsstympning praktiseras kan behöva vård i olika former. Utifrån tidigare forskning upplever dessa kvinnor otillräcklig kunskap hos sjukvårdspersonalen. För att kunna förse en bättre och ändamålsenlig vård är det av betydelse att sjuksköterskan utvecklar kulturell kompetens kring ämnet.  Syfte: Syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit könsstympade.  Metod: Den metod som valdes ut för studien var Fribergs (2017) allmänna litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar som utgick från en kvalitativ metod. Analysmodellen utgick från Fribergs (2022) fyrastegs modell.   Resultat: Ur resultatet framkom tre olika kategorier; Brist på kunskap och erfarenheter vid kvinnlig könsstympning, Sociokulturella hinder vid kvinnlig könsstympning och Ogynnsamma effekter vid kvinnlig könsstympning.  Slutsats: I studien framgår det att sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet kring kvinnlig könsstympning, att det finns sociokulturella hinder i omvårdnaden och att kvinnlig könsstympning ger ogynnsamma effekter avseende kvinnans psykiska, fysiska och reproduktiva hälsa. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor ökar sin kunskap och kulturella kompetens inom ämnet för att främja tryggheten i omvårdnaden av kvinnor som blivit könsstympade.  Nyckelord: erfarenhet, kunskap, kvinnlig könsstympning, omvårdnad, sjuksköterska.

BAKGRUND: Kvinnlig könsstympning är en traditionell sed djupt rotad i kultur och religion. Ingreppet innebär ett delvist eller fullständigt avlägsnande eller annan skada på de kvinnliga genitalierna av icke medicinska skäl. Ingreppet medför allvarliga hälsorisker och påverkar kvinnors sexuella hälsa. Idag beräknas över 200 miljoner kvinnor och flickor vara könsstympade världen över. För att kunna erbjuda dessa kvinnor vård av högsta kvalité är det av vikt att sjuksköterskan besitter djupare kunskap om fenomenet. SYFTE: Beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som har genomgått könsstympning. METOD: En deskriptiv litteraturöversikt som bygger på tio artiklar med en kvalitativ ansats samt en artikel med en mixad metod. För artikelsökningarna har databaserna Cinahl Complete och PubMed använts. Analysen har utförts i enlighet med Polit och Beck (2021). RESULTAT: Litteraturöversikten resulterade i två kategorier och fyra underkategorier; Fysiska erfarenheter; Att begränsas i sin sexuella hälsa & att leva med smärtsamma komplikationer samt Psykiska erfarenheter; Att få men för livet & att känna bristen på lust och intimitet. SLUTSATS: FGM har en negativ verkan på kvinnans sexuella hälsa. Studiens data visar att en kunskapsbrist föreligger hos sjuksköterskor gällande FGM. För att främja god sexuella hälsa behöver sjuksköterskor tydligare riktlinjer samt mer kunskap om ingreppets kulturella rötter och konsekvenser. / BACKGROUND: Female genital mutilation is a traditional practice deeply rooted in culture and religion. The procedure involves a partial or complete removal or other harm to the female genitalia for non-medical reasons. The procedure poses serious health risks and affects women's sexual health. Today, more than 200 million women and girls are estimated to be genital mutilated worldwide. In order to offer these women care of the highest quality it is of great importance that the nurse possesses deeper knowledge of the phenomenon. AIM: Highlight the experience of sexual health in women who have undergone genital mutilation. METHOD: A descriptive literature review based on ten articles with a qualitative approach and one article with a mixed method. For article searches, databases Cinahl Complete and PubMed have been used. The analysis has been carried out in accordance with Polit and Beck (2021). RESULT: The literature review resulted in two categories and four subcategories; Physical experiences; To be limited in their sexual health & to live with painful complication as well as Mental experiences; To be permanently marked & to feel the lack of desire and intimacy. CONCLUSION: FGM has a negative effect on women's sexual health. The study's data show that there is a lack of knowledge amongst nurses regarding FGM. To promote good sexual health nurses need clearer guidelines as well as more knowledge about the cultural roots of the procedure and its consequences.

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en hälso- och människorättsfråga som sträcker sig till västländer. Det uppskattas att det bor omkring 125 miljoner kvinnor med kvinnlig könsstympning över hela världen. Ungefär 38 000 könsstympade kvinnor lever i Sverige, varav 7000 är flickor som är underåriga. Förekomsten av kvinnlig könsstympning är högst i de afrikanska länderna, men kan även förekomma på andra håll i världen, såsom mellanöstern. Det finns inga hälsofördelar med kvinnlig könsstympning. Däremot har könsstympning både kortsiktiga och långsiktiga negativa hälsokonsekvenser som kan leda till fysiska och psykologiska problem. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur könsstympade kvinnor upplever mötet med sjukvården.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva empiriska originalstudier. Studierna söktes i databasen PubMed. Resultat: Efter sammanfattande av de elva studierna identifierades två huvudteman som är “negativa upplevelser av möten med sjukvården” och “positiva upplevelser av möten med sjukvården”. Det första huvudtemat inkluderar tre underteman: “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig uttittad av vårdpersonalen”, “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig tvingade till kejsarsnitt” och “könsstympade kvinnors upplevelse av brister i kommunikationen med vården”. Slutsats: Könsstympade kvinnor hade negativa och positiva upplevelser vid sina möten med sjukvården. Könsstympade kvinnor stötte på negativa attityder när de mötte sina vårdgivare, såsom kränkande kommentarer, kommunikationssvårigheter och saknad av respekt. En del könsstympade kvinnor upplevde även att de blev tvingade till ett kejsarsnitt. Vissa kvinnors erfarenheter och upplevelser av mötet med sjukvården tyder på en markant frånvaro av empatisk och professionell vård samt kunskapsluckor hos vårdpersonalen om kvinnlig könsstympning. En mer patientcentrerad och mänsklig rättighetsbaserad vård bör tillämpas för att kunna erbjuda en omvårdnad av hög kvalitet till dessa kvinnor. Nyckelord: Hälso- och sjukvårdspersonal, Kvinnlig könsstympning, Omskärelse, Upplevelse / ABSTRACT Background: Female genital mutilation is a health and human rights issue that extends to Western countries. It is estimated that there are around 125 million women with female genital mutilation worldwide. About 38,000 women with genital mutilation live in Sweden, of which 7,000 are girls who are minors. The prevalence of female genital mutilation is highest in African countries, but can also occur elsewhere in the world, such as in the Middle East. There are no health benefits of female genital mutilation. However, genital mutilation has both short-term and long-term negative health consequences that can lead to physical and psychological problems. Aim: The purpose of this literature review is to describe how women with genital mutilation experience the encounter with healthcare. Method: A descriptive literature study based on eleven empirical original studies. The PubMed database was used to search for the studies. Results: After summarizing the eleven studies, two main themes were identified which are "negative experiences of encounters with healthcare" and "positive experiences of encounters with healthcare". The first main themes include three sub-themes: "women with genital mutilation’s experience of feeling stared at by healthcare providers”, "women with genital mutilation’s experience of being forced to have a caesarean section" and “women with genital mutilation’s experience of shortcomings in communication with health care providers". Conclusion: Women with genital mutilation had both negative and positive experiences in their encounters with healthcare. Women with genital mutilation encountered negative attitudes when they met their caregivers, such as abusive comments, communication difficulties and lack of respect. Some women with genital mutilation experienced also that they were forced to have a caesarean section. Some women's experiences of their encounters with health care indicate a marked absence of empathic and professional care as well as knowledge gaps among the healthcare providers about female genital mutilation. A more patient-centered and human rights-based care should be applied to be able to offer high-quality care to these women. Keyword: Circumcision, Experience, Female genital mutilation, Healthcare personnel

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga studier av kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av fjorton underteman som bildade tre huvudteman, som i sin tur belyste förutsättningar för en god upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården; kunskap, respekt och empati samt kommunikation. Slutsats: För att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning krävs utbildning av studenter och befintlig hälso- och sjukvårdspersonal. En ökad kulturell kompetens krävs för att undvika ett bemötande med brist på respekt och empati. För att främja en god kommunikation krävs tillgång till pålitliga och kompetenta tolkar. Klinisk betydelse: Det finns ett stort behov av rutiner och riktlinjer gällande vård av kvinnor som utsatts för könsstympning. / Background: Female genital mutilation is a several thousand year old cultural tradition, which mostly occurs in African countries. The procedure involves very serious, both immediate and long-term, complications. The number of genitally mutilated girls and women in the world is estimated at 140 million. Globalization has meant that girls and women subjected to the procedure may come into contact with health care professionals with no prior experience in this patient group. Aim: To describe how women subjected to genital mutilation is experiencing the encounter with health services. Method: A literature review based on twelve scientific studies with a qualitative approach. Results: The result consists of fourteen sub-themes forming three main themes, which in turn highlights the prerequisites for a good experience of the encounter in the health care; knowledge, respect and empathy and communication. Conclusion: To increase knowledge about female genital mutilation education of students and existing health-care professionals is required. An increased cultural competence is necessary to avoid an encounter with a lack of respect and empathy. To promote good communication, access to reliable and competent interpreters is required. Clinical significance: The results show that there is a great need for routines and policies relating to care of women who have undergone genital mutilation.

Background  Female genital mutilation refers to procedures where the external female genitalia are either partially or entirely removed. It is estimated that on a global scale more than 200 million girls and women alive today have undergone some form of genital mutilation. It is a present issue and a violation against women’s rights causing severe health consequences, both physical as well as psychological. There is a lack of knowledge and understanding among nurses regarding the issue. Nurses may encounter these women in any medical setting hence increased awareness regarding the consequences is essential.  Aim The aim was to describe the experiences of women who have undergone female genital mutilation. Method The chosen design for the degree project was a literature review which is used in presenting an overview of current research within a specific topic and can easily be applied to clinical work. Data was collected using the bibliographic databases PubMed, CINAHL and PsychInfo from which 15 scientific articles were analyzed and compiled. Result The result showed that women consequently experienced suffering in various ways due to female genital mutilation. The procedure was described as a traumatic experience causing psychological issues. Pain was experienced either in connection to the circumcision procedure or as a result of it. Other commonly presented issues were consequences related to sexual health. These consequences included, but were not limited to, pain, lack of sexual desire and pleasure. Women seeking health care in western countries expressed mostly negative experiences due to how they were approached by health care providers, making them feel abnormal and embarrassed for example.  Conclusion Women suffer in different forms due to female genital mutilation and are treated with a lack of respect and understanding by health care providers. Increased knowledge and awareness is needed in order for women to be treated in a person-centered way. / Bakgrund  Kvinnlig könsstympning innebär procedurer där det yttre kvinnliga könsorganet helt eller delvis avlägsnas och det beräknas att fler än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för könsstympning. Det är ett aktuellt problem då det är en kränkning av kvinnors rättigheter och orsakar allvarliga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Eftersom sjuksköterskor kan möta dessa kvinnor i många olika sammanhang behövs en ökad kunskap och förståelse kring konsekvenserna.   Syfte Syftet var att beskriva upplevelser hos kvinnor som är könsstympade. Metod Litteraturöversikt valdes som design för arbetet vilket ger en överskådlig blick kring nuvarande forskning inom ett specifikt ämne och som enkelt kan tillämpas på kliniskt arbete. Resultatet sammanställdes av 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo.  Resultat Resultatet visade att kvinnlig könsstympning orsakar olika former av lidande. Proceduren beskrevs som en traumatisk upplevelse som resulterade i psykisk ohälsa. Smärta var en vanlig förekommande komplikation som antingen uppstod under själva proceduren eller som en långvarig konsekvens. Ett annat vanligt förekommande problem var sexuell ohälsa som uttrycktes genom exempelvis smärta, nedsatt sexlust och njutning. Kvinnor som sökte sjukvård i västerländska länder beskrev främst negativa upplevelser i hur de blev bemötta av sjukvårdspersonal, vilket orsakade att kvinnorna kände sig generade och onormala.   Slutsats Lidande i olika former är vanligt förekommande hos kvinnor som genomgått könsstympning. Dessa kvinnor blir ofta bemötta på ett respektlöst sätt av sjukvårdpersonal. Ökad kunskap och förståelse för deras situation krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat sätt.

FGM is practiced in around 30 countries, mainly in Africa, The Middle East, and Asia. An estimated 200 million girls and women have been cut anywhere between infancy and 15 years old. This practice is usually linked to traditions, cultures, and sometimes religion, although this seems to be more of a question of how religion is interpreted. There are 4 recognized types of FGM including various ways of cutting and removing parts of or all of the intimate sexual exterior organs of the female, and sometimes also sewing together the remaining parts. The purpose of this study was to describe non-governmental organizations preventive work against FGM in Kenya. The study has a qualitative design. All data, including interviews, was collected between January 26th and March 5th, 2023, by accompanying several NGOs in different parts of the country visiting different communities and carrying out individual semi-structured interviews with 6 different Kenyan NGOs that fight FGM locally. From these six interviews, three main categories and seven subcategories were identified. The main categories were Education, with subcategories Finishing School and Training Local Role Models in the communities, Local Activists, with subcategories Local solution and change from within and finally Empowerment with subcategories Equality and Equity, Women’s, Girls’ and Children’s Rights as well as tackling the difficulty with medicalization. The results show the necessity of training local role models to be able to stop FGM because change should come from within. Girls also need to finish school to learn about human, women’s, and children's rights and how to protect yourself against pregnancy. The preventive work also includes focusing on the medicalization of FGM. Today, FGM is performed in healthcare facilities by healthcare workers. The prevention work involves educating communities about the health risks of FGM, regardless of where it is performed. / Kvinnlig könsstympning utövas i 30 länder, främst i Afrika, mellanöstern och Asien. Uppskattningsvis har 200 miljoner kvinnor och flickor blivit stympade innan de fyllt 15 år. Utövandet av kvinnlig könsstympning är ofta förknippat med traditioner, kulturer och ibland även utövandet av olika religioner. Det finns fyra typer av kvinnlig könsstympning som inbegriper olika tillvägagångssätt för att avlägsna de yttre könsorganen, och ibland även sy ihop vävnaderna. Syftet med studien var att beskriva icke statliga organisationers förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning i Kenya. Studien är av kvalitativ design. Datainsamling gjordes mellan 26 januari 2023 till 5 Mars 2023 genom individuella, semi-strukturerade intervjuer med sex olika organisationer. Av dessa sex intervjuer identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var utbildning med underkategorier gå klart skolan och utbildning av inflytelserika personer i samhället, Lokala Aktivister med underkategorier Lokala Lösningar och Förändring inifrån samt Egenmakt med underkategorier Jämställdhet och Jämlikhet, Kvinnors, Flickors och Barns rättigheter och hantera svårigheter av medikalisering. Resultatet visar på nödvändigheten av utbildning av lokala förebilder att för att kunna stoppa kvinnlig könsstympning eftersom förändring bör komma inifrån. Flickor behöver också få gå färdigt skolan för att lära sig bland annat om mänskliga, kvinnliga och barns rättigheter och hur man skyddar sig mot graviditet. I det förebyggande arbetet ingår också fokusering på medikalisering av kvinnlig könsstympning. Idag utförs kvinnlig könsstympning på sjukvårdsinrättningar av bland annat sjukvårdspersonal. Det förebyggande arbetet går ut på att utbilda samhällen om hälsoriskerna av kvinnlig könsstympning, oavsett var det utförs.