Bakgrund Kvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern. Kvinnlig könsstympning innebär många hälsorisker och komplikationer för flickan och kvinnan.Orsaken till kvinnlig könsstympning indelas i fem grupper: Estetiska och hygieniska skäl,sociologiska skäl, psykologisk skäl, myter och falska tron och religiösa skäl. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet och kunskap om kvinnlig könsstympning. Metod Metoden som valdes var kvalitativ intervjustudie. Intervjuer av sjuksköterskor som arbetar inom Stockholms län genomfördes för att få en djupare förståelse i området som skulle studeras. Elva intervjuer genomfördes och analyserades genom innehållsanalys. Resultat Sex av sjuksköterskorna kom i kontakt med de könsstympade kvinnorna och flickorna på olika sätt. Kvinnorna hade sökt vård på grund av komplikationer relaterade till könsstympningen och vaginala plastikoperationer. Sjuksköterskorna hade bristande kunskaper angående kvinnligkönsstympning. Den främsta kunskapskällan sjuksköterskorna nämnde var massmedia. Slutsats Sjuksköterskor kommer i kontakt med könsstympade kvinnor och flickor genom den ökade invandringen från afrikanska länder. Det framkom att svårigheter i omvårdnaden uppstår då det kan ske en kulturkrock. Det finns bristande kunskap om ämnet bland sjuksköterskor i Sverige.Sjuksköterskorna hade fördomar och negativa attityder mot somaliska kvinnor.

SAMMANFATTNING Bakgrund I världen finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, västra och nordvästra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvänjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen är några. Könsstympning kan leda till både omedelbara och långsiktiga komplikationer som bland annat svår smärta, blödning, cystor, sexuella svårigheter och psykiska besvär. I och med invandringen kommer vårdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i västerländska länder. Flera könsstympade kvinnor berättar att de känner sig utsatta och sårbara i mötet med vården på grund av vårdpersonalens bristande kunskaper om ämnet och ibland kränkande beteende. Språkliga skillnader utgör också ett hinder för kommunikationen mellan de båda parterna. Även blyghet och rädslan för social stigmatisering är några av faktorerna som gör att kvinnorna inte vågar ta upp ämnet. De menar också att vårdpersonalen bör ta initiativet till att prata om könsstympning. I flera europeiska länder är könsstympning av kvinnor olagligt. Den svenska lagstiftningen kan fungera som stöd för många immigranter i beslutet att frångå traditionen. Den innebär dock även en anmälningsplikt för vårdpersonalen och påverkar därigenom deras arbete med könsstympade kvinnor. Syfte Syftet var att belysa vårdpersonalens kunskapsnivå samt upplevelser av att möta könsstympade kvinnor i vården. Metod Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där relevanta artiklar granskades och sammanställdes. Både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i studien och resultatet innefattar 15 artiklar. Databassökning gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Flera studier visade att vårdpersonalen hade bristande kunskaper om könsstympning, både gällande identifikation och klassificeringar. Det framkom även att det saknades vetskap om riktlinjer för hur en könsstympad kvinna ska vårdas och de juridiska aspekterna om ämnet. Kommunikationssvårigheter utgjorde ett hinder i mötet med dessa kvinnor. Tolkar hade tagits in för att överbrygga de språkliga problemen men det hade lett till ytterligare problem då tolkarna inte varit kompetenta nog för uppgiften. Könsstympning ansågs av vårdpersonal i Sverige vara ett sådant känsligt ämne att de inte vågade ta upp det. Några av vårdpersonalen uppgav att starka och blandande känslor rördes upp vilket påverkade dem i deras arbete. Vårdpersonalen menade att det var svårt att vara både professionell och distanserad till könsstympning. Slutsats Flera av vårdpersonalen hade någon gång vårdat en könsstympad kvinna men få hade kunskap om hur könsstympning identifieras, vilka riktlinjer som finns för hur dessa kvinnor ska vårdas samt de juridiska aspekterna av ämnet. Denna bristande kunskap kan leda till att kvinnorna känner sig otrygga och drar sig för att söka vård. Vårdpersonalen behöver mer utbildning och undervisning i ämnet för att kunna möta dessa kvinnor.

Hedersrelaterat våld och förtryck är både ett nationellt och internationellt problem som tar sig uttryck i bland annat tvångsäktenskap, könsstympning och annan kontroll över den berörda individens klädsel, umgänge och sexuella beteende. År 2016 redovisades nationell statistik över tvångsäktenskap, könsstympning samt bortföranden och siffrorna var alarmerande, i synnerhet eftersom många drabbade var under 18 år. Efter introduceringen av denna statistik påbörjades ett förebyggande arbete för att motverka barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra brottsligheter som begås i hederskontext. Arbetet mynnade bland annat ut i att ett utreseförbud infördes i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utreseförbudet regleras i 31 a – 31 i § LVU, däremot behandlas enbart 31 a § LVU i förevarande studie. I 31 a § LVU stadgas att i de fall det finns en påtaglig risk för någon som är under 18 år att föras utomlands i syfte att ingå äktenskap, äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas ska han eller hon förbjudas att lämna Sverige.  Syftet med denna studie är att utifrån ett barnrätts- och de lege ferenda-perspektiv utreda huruvida utreseförbudet, som den är tillämpad och stipulerad i rådande stund, utgör ett fullgott och effektivt skydd för barn som riskerar att föras utomlands på grund av de i bestämmelsen stadgade syftena. Undersökningen fokuserar särskilt på risknivån ”påtaglig risk” och hur barnets rätt till delaktighet påverkar bedömningen av om det föreligger en påtaglig risk.  För att uppnå arbetets syfte tar studien avstamp i tre frågeställningar som besvaras med hjälp av två olika metoder. Inledningsvis används den rättsdogmatiska metoden för att ge en grundläggande förståelse för utreseförbudet och dess uppkomst samt barnets delaktighet, vilket sker genom en genomgång av svenska rättskällor. Med beaktande av att utreseförbudet är en tämligen ny lagstiftning med förhållandevis lite material tillämpas även den rättsanalytiska metoden. Inom ramen för den rättsanalytiska metoden behandlas bland annat statistik över bortförda personer, några av Sveriges internationella åtaganden, underrättspraxis och intervjuer med rådmän.  Efter en genomgång och löpande analys av arbetets samtliga avsnitt besvaras studiens uppställda frågeställningar i det avslutande avsnittet. Det konstateras att det råder delade meningar kring när riskrekvisitet ”påtaglig risk” är uppfyllt samt vilken betydelse barnets rätt till delaktighet tillmäts i denna riskbedömning. Den bristande enhetligheten riskerar att påverka utreseförbudets effektivitet i negativ bemärkelse och kan inte hävdas gynna bestämmelsens syfte att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. En ytterligare konsekvens av att utreseförbudet förlorar effektivitet är att barnets diverse rättigheter inskränks och att arbetet Sverige bedriver för att motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck inte är i linje med Sveriges internationella åtaganden.  Den rådande regleringen saknar särskild anpassad vägledning avseende riskrekvisitet ”påtaglig risk” och vilket inflytande barnet bör tillerkännas i denna måltyp. Att det saknas sådan vägledning ger utrymme för olika bedömningar och föranleder därmed den bristande enhetligheten i rättstillämpningen. Mot denna bakgrund konstateras att det erfordras riktlinjer beträffande risknivån och barnets rätt till delaktighet som är särskilt hänförda till mål om utreseförbud.

<p>Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.</p>

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning förekommer främst i Afrika.  Kvinnlig könsstympning är ett begrepp som sammanfattar alla typer av de kirurgiska ingreppen på det kvinnliga könet utan medicinska skäl, vilket kan resultera till olika komplikationer. Genomförandet är olagligt i flera länder. I möten bör vårdpersonals transkulturella kompetens uppmärksammas. Syfte: var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En allmän litteratur genomfördes. Databaserna Cinahl Complete, Psycinfo och Pubmed användes i sökning till relevanta artiklar, vilket resulterade till 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar som sedan bearbetades till det presenterade resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdpersonal hade kunskapsbrist om kvinnlig könsstympning och negativa inställningar till ingreppet. Det framkom också att i möten med patientgruppen hade vårdpersonal haft starka känslor, erfarenheter av kommunikationssvårighet samt kulturskillnad. Samtliga faktorer hade en stor påverkan på vårdpersonals möten med kvinnor som genomgått könsstympning. Slutsats: Möten mellan vårdpersonal och patientgruppen blir mer aktuellt inom hälso- och sjukvården i samband med den ökade immigrationen. Detta ställer krav på vårdpersonalen att ha övergripande kunskap om könsstympning samt utveckla sin kulturella kompetens för att ha förståelse i mötet. Det har visats sig att patientgruppens behov inte uppfylls i den aktuella vården.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en tradition som har fortlevt i över tvåtusen år och är djupt rotad i kultur och religion. Varje år könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor. Globalisering medför att dessa kvinnor kan behöva vård i länder där könsstympning inte praktiseras. Tidigare forskning visar att könsstympade kvinnor upplever en bristande kunskap i mötet med hälso- och sjukvården. Genom ett kulturkompetent förhållningssätt kan sjuksköterskan ge en bättre och ändamålsenlig omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskaper och attityder om kvinnlig könsstympning Metod: Integrerad litteraturöversikt med induktiv ansats innehållande tolv vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes i enlighet med Whittemore och Knafls metod. Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier; erfarenheter av mötet med könsstympade kvinnor, kunskap om kvinnlig könsstympning, kunskap om följder av kvinnlig könsstympning, uppfattningar om varför kvinnlig könsstympning utförs samt attityder om kvinnlig könsstympning.  Slutsats: Resultatetvisade varierande kunskaper och attityder omkvinnlig könsstympning bland sjukvårdspersonal. Det ger således en förståelse för hur komplext ämnet är ochvarför det är viktigt med kunskap för att kunna ge könsstympade kvinnor en kulturkompetent omvårdnad.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär ett ingrepp av fyra olika former där kvinnans kön sys ihop och delar av det såsom klitoris och de inre samt yttre blygdläpparna skärs bort. Lagen förbjuder denna ritual som sker utifrån tradition, med eller utan flickornas samtycke. Sverige är ett mångkulturellt land där sjuksköterskan ofta möter dessa utsatta kvinnor, det är då av avgörande faktor att ha kunskap samt förståelse inom denna sed för att förbättra kvinnans erfarenhet av bemötandet i vården men även upplysa det berörda ämnet.Syfte: Belysa könsstympade kvinnors upplevelse av bemötande i vården.Metod: Denna litteraturöversikt baseras på nio kvalitativa studier. De kvalitativa artiklarna granskades och analyserades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.Resultat: Innehåller könsstympade kvinnors erfarenheter av bemötande i olika sjukvårdssammanhang. I resultatet beskrivs de känslor, positiva som negativa, kvinnorna upplevde efter ha blivit exponerade i vården. Fortsättningsvis förklaras den kulturella dimensionen som råder mellan patient och vårdpersonal efter ha anlänt till ett främmande land.Slutsats: Denna grupp av kvinnor bör belysas genom forskning samt undervisning till vårdpersonal för att minska undergivenhet och utanförskap bland kvinnor som genomgått könsstympning. Sjukvård bör formas runt varje individ och på så sätt skapa välbefinnande och trygghet. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning eller FGM (Female Genital Mutilatilation) på flickor innebär att hela eller delar av de yttre könsorganen skadas eller skärs bort. Det är en tradition som förekommer främst i Afrika och några länder i Mellanöstern och Asien. Invandring har gjort att traditionen har tagits med till Västvärlden och WHO beräknar att över 200 miljoner kvinnor över hela världen är könsstympade. Det finns barn i svenska skolor som genomgått FGM och som skolsköterskan möter i sitt arbete. Det är därför viktigt för skolsköterskor att söka kunskap och förstå de kulturella skillnaderna för att kunna ge stöd till olika grupper. Syftet: Att beskriva skolsköterskans erfarenhet av kvinnlig könsstympning i mötet med elever. Metod: Studien består av kvalitativa intervjuer med 13 skolsköterskor i två län i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultatet: Det framkommer tre kategorier i studien: varierande kompetens, stora utmaningar och tillgängliga arbetsverktyg. Slutsatser: Studien visar att hälsosamtalet är ett bra arbetsverktyg, att ämnet är bättre uppmärksammat nu än vad det var för några år sedan samt att arbetet runt könsstympning kan förbättras ytterligare.

<p>Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.</p>