Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mångkulturellt samhälle och detta syns även inom hälso-och sjukvården. Det finns mycket forskning som visar på vikten av en bred kulturell kompetens hos vårdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat från länder där kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl. Det finns inga hälsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad både kort och långsiktiga komplikationer. Vårdpersonal jobbar under en rad lagar och förordningar och är skyldiga att vårda alla patienter likvärdigt oavsett var ifrån de härstammar. Öppenhet, lyhördhet och förståelse måste prägla vårdpersonalens arbete, så att vi i inte låter attityder och fördommar påverka oss, vilket istället kan leda till att mötet med västerländsk sjukvårdspersonal innebär diskriminering för dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnor, som kommer från kulturer där kvinnlig könsstympning är allmänt utbrett, upplever mötet mellan västerländsk hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa som är granskade, analyserades och indelade i teman. Resultat: Resultatet belyser smärtsamma minnen av kvinnlig könsstympning i samband med gynekologiska undersökningar och förlossningar, känslan av skam, kunskapsbrist hos vårdpersonalen, bemötande och kommunikation. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de vårdvetenskapliga begreppen, lidande, livsvärld och vårdrelation. Lidande beskriver det som kvinnorna upplevt när minnen av den genomgångna könsstympningen kommit tillbaka, samt lidandet i den dubbla skam de upplevt. Livsvärlden belyser kvinnornas egen syn på könsstympningen, ställt intill den västerländska vårdpersonalen syn på ingreppet. Vårdrelationen tar upp vikten av kommunikation och att möta denna patientgrupp med ett öppet sinne samt att skapa förtroende och tillit. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som utförs av traditionella, kulturella eller religiösa skäl. Ökad invandring till västvärlden har inneburit att vårdpersonal kommer att möta kvinnor som könsstympats och brist på kunskap och praktiska färdigheter hos vårdpersonal kan få konsekvenser för vårdandet. Syfte: Att belysa könsstympade kvinnors erfarenheter av kulturella påverkansfaktorer i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Det utfördes en litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Resultatet från elva vetenskapliga artiklar placerades in i de förutbestämda kategorierna vilka var; Erfarenheter av religiösa och kulturella värderingar, Erfarenheter av kommunikation och språk, Erfarenheter av teknologi, Erfarenheter av utbildning, Erfarenheter av släktskap och sociala band och Erfarenheter av lagar och politik. Slutsats: Mötet mellan könsstympade kvinnor och den västerländska sjukvården präglas ofta av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Sjuksköterskors bristande kunskap om att vårda könsstympade kvinnor kan medföra att kvinnorna känner sig osäkra och oprofessionellt bemötta vilket kan orsaka onödigt lidande. Framtida forskning bör fokusera på hur dessa kvinnor vill bli vårdade vilket kan vara till nytta för alla verksamma sjuksköterskor. / Background: Female genital mutilation (FGM) is a custom that is performed for traditional, cultural or religious reasons. The increase of immigration to the western world has caused that nursing staff will meet and care for females that have undergone FGM. Lack of knowledge and practical skills amongst the hospital personnel treating the patients may lead to implications for the caring procedures. Purpose: To highlight genitally mutilated women’s experiences of cultural factors in nursing care. Method: A literature study with a directed content analysis. A literature research was performed in health scientific databases. Results: The findings from eleven scientific articles were placed in the predetermined categories which were: experiences of religious and cultural beliefs, experiences of language and communication, experiences of technology, experiences of education, experiences of kinship and social ties and experience of politics. Conclusion: The meeting between genitally mutilated women and western healthcare is often characterized by communication problems and cultural differences. Nurses’ lack of knowledge in caring for women with FGM causes the women to feel insecure, badly threated and may cause unnecessary suffering. Future research should focus on how these women wants to be cared for which can be of benefit to all active nurses.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär att av icke-medicinska skäl utföra en partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen. Det finns fyra olika typer av könsstympning med olika allvarlighetsgrader. Sannolika orsaker är att kontrollera kvinnans sexliv samt kulturella strukturer. Varje år genomgår 3,9 miljoner kvinnor en könsstympning i Afrika, Mellanöstern samt Asien. Ingreppet görs oftast på flickor mellan fyra och 14 år.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans kunskap, attityd samt erfarenhet gällande kvinnlig könsstympning.  Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som inkluderade tio vårdvetenskapliga artiklar med olika metoder, fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var Cinahl Complete och PubMed. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk syntes för att identifiera olika teman.  Resultat: Resultatet presenterades i tre separata teman samt tre subteman. Kunskapsnivån gällande ingreppet varierade, olika attityder gentemot kvinnlig könsstympning identifierades och majoriteten av hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckte svårigheter i mötet med och vårdandet av kvinnor som genomgått en könsstympning.  Diskussion: Generellt besitter sjuksköterskan låg kunskap kring kvinnlig könsstympning, där attityden till ingreppet varierar världen över. Detta kan bland annat bero på bristande utbildning, låg medvetenhet, ett icke-jämställt samhälle, kulturell påverkan och ekonomisk vinning. Madeleine Leiningers soluppgångsmodell ligger till grund för diskussionen. / Background: Female genital mutilation (FGM) involves performing, for non-medical reasons, a partial or total removal of the external female genitalia. There are four different types of female genital mutilation with varying degrees of severity. Plausible reasons are to control the woman's sex life as well as cultural structures. Every year, 3.9 million women undergo FGM in Africa, the Middle East and Asia. The practice is most often done on girls between the ages of four and 14. Aim: The aim of this literature review was to enlighten the knowledge, attitudes and experiences of female genital mutilation among nurses.  Method: A literature review according to Fribergs method that included ten articles with different methods, five qualitative and five quantitative articles. The databases used to find the articles were Cinahl Complete and PubMed. The analysis was done using thematic synthesis to identify different themes.  Results: Results were presented in three separate themes together with three subthemes. The level of knowledge regarding FGM varied, different attitudes towards female genital mutilation were identified and the majority of the health personnel expressed difficulties in caring for women with FGM.  Discussion: In general, nurses have low knowledge of FGM, where the attitude towards the practice varies worldwide. This due to, among other things, the lack of education, awareness, a non-equal society, cultural influence and financial gain. Madeleine Leininger's sunrise model forms the basis of the discussion.

Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför. Antalet könsstympade kvinnor i Sverige har ökat i takt med ökad invandring. Kvinnlig könsstympning kan ses som ett övergrepp och kan ge konsekvenser för kvinnor livet ut. Syfte: Syftet var att belysa de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna för kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En litteraturstudie genomfördes enligt Forsberg (2006) och startade med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Sju kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar valdes ut för analys. Resultat: De fysiska konsekvenserna rörde främst miktion, menstruation och sexuellt samliv. Känslomässiga trauman och en känsla av förlust dominerade de psykiska konsekvenserna. Gällande de sociala konsekvenserna berördes kvinnornas identitet till stor del samt deras upplevelser av hur västerlänningar ser på dem. Resultatet visar på övervägande negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Även positiva aspekter har framkommit. Diskussion: I resultatet framgick tre större teman som var gemensamt för de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna. Dessa var kulturkrock, sociala påtryckningar och individ. De kan bidra till att förbättra omvårdnaden av kvinnor som genomgått könsstympning. Diskussionen inspireras av teorin Theory of cultural marginality där fokus ligger på att förklara människors reaktioner då två kulturer kolliderar. / Background: Each year, about 2 million women undergoes genital mutilation. The tradition of genital mutilation of women goes so far back in history that no historians in our time can say exactly how, where and why this practice occurred. The only thing we know is that the practice of female genital mutilation is performed in about thirty countries. The surgery is often done without analgesia, sterile instruments and medically skilled personnel. In Sweden, genital mutilation is a crime and the law applies to all Swedish citizens, regardless of whether it occurs within Sweden's borders or outside. The number of genitally mutilated women in Sweden has increased in line with increased immigration. Genital mutilation can be seen as an assault and may have consequences for women throughout their lives. Purpose: The purpose was to illuminate the physical, psychological and social consequences for women who have undergone genital mutilation. Methods: A literature review was conducted in accordance to Forsberg (2006). The search started out by using two databases, Cinahl and PubMed. Seven quantitative and four qualitative articles were selected for analysis. Results: The physical consequences were related to urination, menstruation and sexual intimacy. Emotional trauma and a sense of loss dominated the psychological consequences. The two largest social consequences that were found were the women's identity and their experiences of how westerners experience them. The result shows predominantly negative physical, psychological and social consequences, although positive aspects also emerged. Discussion: The results showed three major themes that were common to the physical, psychological and social consequences. These were culture clash, social pressures and individuals. They can help to improve the care of women who have undergone genital mutilation. The discussion was inspired by the theory "Theory of cultural marginality" where the focus is on explaining people's reactions when two cultures collide.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som är vanligt förekommande i flera länder. Seden innebär att delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas. Det beräknas att två miljoner flickor utsätts årligen. I vilken omfattning ingreppet sker i Sverige är okänt, men det förekommer. I Sverige är alla former av ingreppet förbjudet. Skolsköterskan har möjlighet att möta och hjälpa flickor som riskerar eller har utsatts för kvinnlig könsstympning. Syftet: Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser kring kvinnlig könsstympning bland flickor i skolan. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra skolsköterskor i en kommun i Mellansverige samt frågeformulär från sju skolsköterskor i olika delar av Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Skolsköterskorna upplevde känslor av Kluvenhet, Osäkerhet och Medkänsla. Samt att kvinnlig könsstympning var Känsligt men angeläget att samtala om. Diskussion: Resultatet i denna studie fokuserar på skolsköterskors upplevelser, vilket skiljer sig ifrån tidigare studier i ämnet. I denna studie framkommer det en osäkerhet och rädsla inför att samtala, samt en vilja att hjälpa utan att döma. Detta tyder på att skolsköterskor upplever en utmaning. De behöver stöd och utbildning för att våga möta flickor som utsatts eller riskerar att utsättas för kvinnlig könsstympning. / Background: Female genital mutilation is an old ritual common in several different countries. In female genital mutilation parts of the female genital organ are removed. About two millions girls are exposed every year. Female genital mutilation occurs in Sweden, but to what extent is unknown. All types of genital mutilation are forbidden in Sweden. School nurses have an opportunity to meet and aid girls who are at risk or have been subject to genital mutilation. Aim: The aim of this study is to highlight school nurses´ experience of female genital mutilation among girls in school. Method: A qualitative interview study with four school nurses in a municipality in the central of Sweden as well as qualitative questionnaire from seven school nurses in different parts of Sweden. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: School nurses experienced feelings of Ambivalence, Uncertainty and Compassion. As well as the subject being Sensitive but Vital to talk about. Discussion: The results of this study focus on school nurses experience, which differs from previous studies on the subject. The study shows an uncertainty and fear of talking, and a willingness to help without judging. This indicates that school nurses experience challenges and are in need of support and training in order to meet girls who have been or may be subject to female genital mutilation.

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures. Further the paper also examines consent and why consent to FGM is seen as illegitimate while consent to cosmetic genital surgery is seen as legitimate. On basis of the critical comparing analysis the paper then argues: that the procedures cosmetic genital surgery and FGM are very much alike; that cosmetic genital surgery is accepted over FGM because it is more familiar in the West and; that consent should be as illegitimate when given to cosmetic genital surgery as when given to FGM. Thus the conclusion of the paper is that cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM.

De senaste årtiondena har flyktingströmmar från länder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till länder i västvärlden. I mötet med den nya vården riskerar kvinnorna att få fel diagnos, omvårdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vården i västvärlden, utifrån följande frågeställningar: hur erfar kvinnorna mötet med vårdpersonalen? Hur erfar vårdpersonalen mötet med kvinnor som genomgått FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad på 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att kvinnorna upplevde mötet med vårdpersonalen som diskriminerande, ångestfullt och oroande. Brist på stöd ledde till känslor av ensamhet och kvinnorna kände sig annorlunda i den nya kulturen. Vårdpersonalen upplevde mötet med kvinnor som genomgått FGM som stressande och såg kvinnorna som okunniga och outbildade. Språkbarriärer var en försvårande faktor i kommunikationen. En god kommunikation och förståelse är viktigt för att skapa ett tryggt vårdmöte. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till såväl kroppsliga som kulturella faktorer. Undervisning om FGM bör inkluderas i samtliga grundutbildningar för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Vidare forskning bör belysa interventioner om ökad kunskap om FGM, fokusera på de könsstympade kvinnornas möte med olika vårdprofessioner, samt den åldrande gruppen som genomgått FGM och är i behov av vård. / The last decades a large number of refugees from countries where female genital mutilation (FGM) is practiced have come to countries in the West. The risk in the health care meeting is that the woman gets the wrong diagnosis, therapy and treatment. The aim was to highlight genitally mutilated women's encounters with the health care in the Western world, based on the following questions: how do the women experience the meeting with the caregivers? How do the caregivers experience the meeting with women who have undergone FGM? The study was conducted as a literature study, based on 15 articles with qualitative design. The analysis resulted in seven themes based on the two questions. The results showed that women felt the meeting with caregivers as being discriminatory, anguished and upsetting. Lack of support led to feelings of loneliness and the women felt different in the new culture. The nursing staff felt that meetings with the women were stressful and saw the women as unexperienced and uneducated. Language barriers were an aggravating factor in communication. Good communication and understanding is important in order to create a safe care meeting. The nurse should take into account both physical and cultural factors in order to build a good relationship. Education about FGM should be a part of the basic education of nurses and other health care professionals. Further research should shed light on interventions of increased knowledge about FGM, focus on the mutilated woman's encounter with various health care professions, as well as the aging group who have undergone FGM and is in need of care.

Female genital mutilation is a deep rooted tradition that occurs in many parts of the world. Immigration has increased the number of genital mutilation within the country's borders. Genital mutilation can present problems both physically and mentally. The student health department in Linköping municipality actively works to educate schoolchildren about genital mutilation. They need a brochure which will be available to school nurses in their work and in waiting rooms in connection with the school nurses' reception in primary and secondary schools in Linköping. This work is about practicing principles of visual rhetoric and information design, in order to inform about genital mutilation as well and motivate they in need, to seek help. Interviews, tests and theories have resulted in a design proposal for the brochure. / Kvinnlig könsstympning är en djupt rotad tradition som förekommer i flera delar av världen. I och med invandringen har antalet könsstympade inom landets gränser ökat. Könsstympning kan innebära problem både fysiskt och psykiskt. Elevhälsans medicinska del i Linköpings kommun arbetar aktivt med att upplysa skolungdomar om könsstympning. De är i behov av en broschyr som ska vara tillgänglig för skolsköterskor i deras arbete samt i väntrum i anslutning till skolsköterskornas mottagning i grund- och gymnasieskolor i Linköping. Det här arbetet går ut på att praktisera principer för visuell retorik och informationsdesign, i syfte att informera om könsstympning samt mana drabbade att söka hjälp. Intervjuer, utprovningar och teorier har resulterat i ett designförslag till broschyren.

No description available.

Johansson, P och Palm, P. Kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakultet hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär ett ingrepp i kvinnliga genitalier somän idag praktiseras i delar av världen. Könsstympning är en tradition som existerari delar av Afrika, Mellanöstern och Asien och utförs av kulturella skäl.Könsstympning strider mot kvinnors mänskliga rättigheter och medförhälsorisker. Ingreppet medför kortsiktiga komplikationer så som blödning ochinfektioner. De långvariga komplikationerna är exempelvis sexuelldysfunktionoch menstruationsproblematik. För att kunna erbjuda dessa kvinnorpersoncentrerad omvårdnad är det av största vikt att sjuksköterskor i Sverigeerhåller djupare kunskap om fenomenet. Syfte: Syftet var att belysa kvinnorserfarenheter av att vara könsstympade. Metod: En litteraturstudie som bygger påtio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För att hitta rätt data identifieradesämnesord som var kvinnor, könsstympade och erfarenheter. Litteratursökningenutfördes i CINAHL och PubMed, efter kvalitetsgranskningen återstod tio artiklarsom med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analyserades. Resultat: Efteranalysen framträdde ett tema som var psykiska och fysiska konsekvenser i detdagliga livet, som grundades på kategorierna psykiska konsekvenser, fysiskakonsekvenser samt oro och rädsla inför förlossning. Till följd av ingreppet leverkvinnorna med pågående oro, ångest samt smärta i det dagliga livet. Konklusion:Könsstympade kvinnor lider av både psykiska och fysiska konsekvenser efteringreppet. Det är där av stor vikt för den könsstympade kvinnan att sjuksköterskanär medveten om hur kvinnans dagliga liv påverkas efter ingreppet, för attsjuksköterskan ska ha möjlighet att erbjuda personcentrerad omvårdnad.Nyckelord: erfarenhet, kvalitativ studie, kvinnor, könsstympning, litteraturstudie. / Johansson, P and Palm, P. Women´s experiences of female genital mutilation. Aliterature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University:Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2019.Background: Female genital mutilation involves an intervention in femalegenitalia that are still practiced today in parts around the world. Genital mutilationis a tradition found in parts of Africa, the Middle East and Asia and is performedfor cultural reasons. Genital mutilation is contrary to women's human rights andentails health risks for the woman in the form of short-term and long-termcomplications such as infections, sexual dysfunction and menstrual problems. Tobe able to offer these women person-centered care, it´s of the outmost importancethat nurses in Sweden obtains deeper knowledge of the phenomenon. Aim: Theaim where to highlight women's experiences of being genital mutilated. Method:A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. Tofind relevant data for the literature review, subject words were identified, thesewere women, genital mutilation and experiences. Literature search was performedin CINAHL and PubMed, after the quality audit ten articles were left which wereanalyzed using a qualitative content analysis. Result: After the analysis, a themeemerged that was psychological and physical consequences in daily life, whichwas created by the categories psychological consequences, physical consequencesas well as concern and fear of childbirth. As a consequence of the procedure, thewomen live with anxiety and pain in their daily life. Conclusion: Genitalmutilated women suffer from both mental and physical consequences after theprocedure. It is of great importance for the women who has been mutilated thatthe nurse is aware of how the women´s daily life influences after the procedure, inorder for the nurse to have the opportunity to offer person-centered care.Keywords: experience, genital mutilation, literature review, qualitative study,women.