Female genital mutilation (FGM) is an ancient custom which is practiced in many African countries. After years of disturbances in these countries many Africans have immigrated to Sweden. The aim of this literature review was to describe how nurses in the best way can treat these women, and be able to provide the best care for them when they seek healthcare in Sweden, on account of complications from FGM, and to find out which part education play in the attitudes toward FGM. / Kvinnlig könsstympning (FGM) är en måntusenårig sed som praktiseras i många afrikanska länder. Efter oroligheter i dessa länder har många afrikaner sökt sig till Sverige. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskor ska bemöta könsstympade kvinnor i olika omvårdnadssituationer och kunna bedöma vilket behov av omvårdnad kvinnorna har när de kommer i kontakt med sjukvården p.g.a sina komplikationer efter könsstympningen, samt vilken betydelse utbildning har angående attityder till kvinnlig könsstympning.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning grundar sig i en mångtusenårig kulturell sed och praktiseras än idag. Det innebär att en viss del eller hela kvinnans yttre könsorgan tas bort. Oftast grundar det sig i gamla traditioner, religiösa eller icke-medicinska skäl. Cirka 200 miljoner kvinnor och flickor beräknas vara drabbade och flera är i riskzonen av att drabbas. I Afrika, Mellanöstern och Asien är proceduren normaliserad i vissa områden. Könsstympningen ger tillstötande svårigheter och medför allvarliga komplikationer som är livslånga och livsfarliga.   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av vården hos könsstympade kvinnor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio artiklar. Artikelsökningar har gjorts med hjälp av databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar valdes. Artiklarna sammanfattades och analyserades utifrån Fribergs metod.    Resultat: Resultatet utifrån tre teman visade att kvinnorna upplevde stigmatisering, bristande bemötande och kompetens om ämnesområdet hos vårdpersonalen. Dock var en del nöjda över vården de fått.  Slutsats: Det finns fortfarande betydligt lite forskning om detta ämnesområde. I studierna framkom det att kvinnorna uppfattade otrevligt bemötande på grund av olika anledningar på vårdplatserna de besökt. Det visades också att sjuksköterskor saknar kunskap och kulturkompetens om könsstympning. / Background: Female genital mutilation is based on a millennial cultural practice and is still practiced today. This means that a certain part or all of the woman's external genitalia are removed. It’s usually based on old traditions, religious or non-medical reasons. Approximately 200 million women and girls are estimated to be affected and several are at risk of being affected. In Africa, the Middle East and Asia, the procedure is normalized in some areas. Genital mutilation causes adjacent difficulties and causes severe complications that are lifelong and life-threatening. Aim: The purpose of this study is to shed light on experiences of care in women with genital mutilation.   Method: A literature review was conducted with the help of ten articles. Article searches have been made using the databases, Cinahl Complete and Pubmed. Eight qualitative articles and two quantitative articles were selected. The articles were summarized and analyzed based on Friberg’s method.   Results: The results based on three themes showed that the women experienced stigma, lack of treatment and competence about the subject area among the care staff. However, some were satisfied with the care they received. Conclusion: There is still very little research on this subject. The studies showed that the women perceived unpleasant treatment due to various reasons in the care places they visited. It was also shown that nurses still lack knowledge and cultural competence about genital mutilation.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär helt eller delvist avlägsnade av de externa genitalierna. Detta är ett globalt hälsoproblem och omkring 200 miljoner flickor/kvinnor i världen beräknas vara könsstympade. Varje år riskerar ytterligare 3,9 miljoner flickor att utsättas för könsstympning. Ingreppet anses vara ett sätt att kontrollera sexualitet och heder hos kvinnor. Kvinnlig könsstympning kan ge allvarliga akuta och långsiktiga komplikationer och konsekvenser för individen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals kunskap och attityder till kvinnlig könsstympning. Metod: Totalt åtta empiriska artiklar med kvantitativ metod inkluderades i denna litteraturstudie. Dessa granskades och analyserades för att sedan sammanställas. Sökningarna av artiklarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras i tre huvudkategorier (kunskap, utbildning och attityder) varav två av dessa även har underkategorier. Kunskaps- och utbildningsnivån hos vårdpersonal visade sig vara låg och attityderna varierade. Konklusion: Vårdpersonal behöver mer kunskap och utbildning om kvinnlig könsstympning och även en förändring gällande attityder. För att dra ytterligare slutsatser behövs mer och djupare forskning om ämnet.Nyckelord: Attityd, kunskap, kvinnlig könsstympning, vårdpersonal. / Background: Female genital mutilation involves complete or partial removal of theexternal genitalia. This is a global health problem and around 200 million girls/women inthe world are estimated to be genitally mutilated. Every year another 3,9 million girls areat risk of genital mutilation. The procedure is considered a way to control women's sexuality and honor. Female genital mutilation can have serious acute and long-termcomplications and consequences for the individual. Aim: The aim was to examine the knowledge and attitudes of healthcare professionalstowards female genital mutilation. Methods: A total of eight empirical articles with quantitative method was included in thisliterature study. These were quality checked, analyzed and then compiled. The searches forthe articles were performed in the databases PubMed and Cinahl. Results: The results of the literature study are presented in three main categories(knowledge, education and attitudes), two of these also have subcategories. The level ofknowledge and education turned out to be low and the attitudes varied. Conclusion: Healthcare professionals need more knowledge and education about femalegenital mutilation and a change in attitudes is requierd. In order to be able to draw furtherconclusions, more and deeper research on the subject is needed.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning har praktiserats i över 2000 år och enligt Unicef (2020) könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor årligen, men beräknas uppnå 4,6 miljoner fall år 2030. Vissa flickor avlider och andra traumatiseras svårt av ingreppet. De senaste årens flyktingströmmar har lett till att kvinnlig könsstympning i högre utsträckning även utförs i Europa. Detta gör att frågan är ytterst angelägen för sjukvården. I Norden uppskattar man att det finns ca 100 000 människor som kommer från områden där kvinnlig könsstympning anses vara norm. Syfte: är att belysa skolsköterskors upplevelser av att möta flickor som är eller riskeras att könsstympas Metod: Kvalitativa intervjuer med elva skolsköterskor utspridda i landet. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i studien Identifiering av flickor som kan/är utsatta för könsstympning, Att uppmärksamma och finnas där och Samarbete och vidare arbete framåt. Konklusion: Hälsosamtalet visade sig vara det vanligaste och viktigaste sättet för skolsköterskorna för att kunna förebygga, förhindra och uppmärksamma dessa flickor som är eller riskerar att könsstympas. / Background: Female genital mutilation has been practiced for over 2000 years and according to Unicef (2020) about 3.9 million girls are genitally mutilated annually, but is estimated to reach 4.6 million cases by 2030. Some girls die and others are severely traumatized by the procedure. The influx of refugees in recent years has led to female genital mutilation being carried out to a greater extent in Europe as well. This means that the issue is extremely important for healthcare. In the Nordic countries, it is estimated that there are about 100,000 people who come from areas where female genital mutilation is considered the norm. Aim: is to shed light on school nurses' experiences of meeting girls who are or are at risk of being mutilated Method: Qualitative interviews with eleven school nurses spread across the country. Results: Three main categories emerged in the study Identification of girls who can/are exposed to genital mutilation, To pay attention and be there and Cooperation and further work ahead. Conclusion: The health talk turned out to be the most common and most important way for school nurses to be able to prevent, inhibit and draw attention to these girls who are or are at risk of genital mutilation.

Sweden, being a multicultural society, has an increased need for transcultural care. The purpose of this literature review is to provide, through Madeleine Leinger's Culture Care-theory and her Sunrise model, a greater knowledge to nurses and to other professions within the health care units in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. The result is based upon two scientific dissertations and nine scientific studies. It emerged mainly the etic (outsider) perspective. To underline the emic (insider) perspective, pure literature and fiction have been used. The result shows that seven out of twelve factors from the Sunrise model helps the nurse to behave in a culture congruent way, related to an emic and etic- prospective. The factors are cultural values, belief and lifeways, kinship and social factors, language and communication, religion and philosophical factors, political and legal factors, technological factors, educational factors. Even more, the result also shows the importance of health care professionals' knowledge and understanding of circumcised or genitally mutilated girls or women and of their culture, as well as the importance of always keeping the genus perspective in mind. This review proposes a way for nurses on how to handle difficulties which they may encounter in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. / I och med att Sverige är ett mångkulturellt samhälle finns det ett ökat behov av transkulturell omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av Madeleine Leiningers Culture Care - teori och hennes Sunrise-modell, ge ökad kunskap för sjuksköterskor och andra professioner inom vården i bemötandet av omskurna eller könsstympade flickor eller kvinnor. Resultatet baseras på två vetenskapliga avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar. Där framkom främst etic perspektivet (utifrån). Skönlitteratur används för att ge emic perspektivet (inifrån). I resultatet framkommer att sju av tolv faktorer i Sunrise-modellen visar sig ge sjuksköterskan ett kulturkongruent bemötande, kopplat till ett emic- och etic-perpektiv. Faktorerna är kulturellt betingade värderingar och livsstilar, släktband och sociala faktorer, språk och kommunikation, religion och filosofiska faktorer, politiska och juridiska faktorer, teknologiska faktorer, utbildningsfaktorer. Dessutom framkommer vikten av sjukvårdpersonalens kunskap och förståelse för omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor och deras kultur, samt vikten av att ha ett genusperspektiv i åtanke. Utifrån resultatet framkommer hur sjuksköterskor kan hantera svårigheter som kan uppstå i mötet med omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor.

Bakgrund: Kvinnlig omskärelse är sedan 1999 kriminaliserat i Sverige även i fall då ingreppet utförts i ett land där omskärelse är tillåtet. Vid ett flertal tillfällen har misstankar om ett en flicka omskurits lett till att gynekologiska tvångsundersökningar utförts. Kvinnlig omskärelse beskrivs ofta som ett kulturellt fenomen och omvårdnadsteoretiskt behandlas relationen mellan omvårdnad och kultur framförallt av den transkulturella omvårdnaden.Syfte: Att med hjälp av den transkulturella omvårdnaden förklara vårdens agerande i samband med ett fall av misstänkt kvinnlig omskärelse.Metod: En fallstudie med utgångspunkt i den transkulturella omvårdnadens beskrivning av kulturkongruent vård. Det undersökta fallet rör en somalisk flicka som genomgick en gynekologisk tvångsundersökning efter att en distriktssköterska fattat misstanke om att hon riskerade att omskäras. I studiens material ingår Diskrimineringsombudsmannens utredning av ärendet samt Socialstyrelsens utbildningsmaterial om kvinnlig omskärelse.Resultat: Analysen visar att vården i den transkulturella omvårdnadens mening inte varit kulturkongruent då familjens individuella perspektiv inte i tillräcklig grad beaktats.Konklusion: Resultatet utvecklades med hjälp av en kritisk diskussion av den transkulturella omvårdnaden. Begreppet stereotypisering användes för att visa hur fokus på kulturella förklaringar på ett tidigt stadium definierade familjen som annorlunda och avvikande. Den beskrivning av kvinnlig omskärelse Socialstyrelsen gett uttryck för förstods vidare med hjälp av begreppet räddningspolitik som en historiskt konstruerad diskurs vilken upprätthåller koloniala synsätt. Önskan att förstå familjen utifrån kulturella beskrivningar dolde på detta sätt hur olika samhällspositioner strukturelltförhåller sig till varandra. Slutligen beskrevs hur fokus på kulturell olikhet i det undersökta fallet lett till en avsaknad av kritiskt tänkande då föreställningen att familjenska förstås utifrån sin tänkta somaliska kultur inte utmanats. / Background: Female circumcision is since 1999 criminalized in Sweden even in cases when the procedure is done in a country where circumcision is legal. On numerous occasions suspicion of circumcision has led to the performance of forced gynecological examinations. Female circumcision is often described as a cultural phenomenon and from a theoretical perspective the relationship between nursing and culture is primarily explored by the theory of transcultural nursing.Aim: To explain the actions undertaken by health care professionals in connection with a case of suspected female circumcision with the aid of transcultural nursing.Method: A case study based on the description of culturally congruent care in the theory of transcultural nursing. The investigated case involves a Somali girl who was forced to undergo a gynecological examination as a district nurse suspected that she had been circumcised. The case is based on the investigation of Diskrimineringsombudsmannen and on an educational material from the National Board of Health.Results: Analyses show that the care of the family was not culturally congruent as the family's individual perspectives were not adequately taken into account.Conclusion: The results were elaborated through a critical discussion of transcultural nursing. The concept of stereotyping was used to demonstrate how the focus on cultural explanations at an early stage defined the family as different and deviant. The description of female circumcision expressed by the National Board was through the concept of politics of rescue understood as a historically constructed discourse that maintains colonial views and the desire to understand the family based on cultural descriptions concealed how different social positions are structurally related to each other. Finally the focus on cultural differences in the investigated case led to a lack of critical thinking as the idea that the family is to be understood based on its cultural heritage was never challenged.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning omfattar alla de procedurer som skadar det kvinnliga könsorganet på grund av icke-medicinska skäl. Det är en är en gammal tradition som praktiseras vanligast i Afrika, Asien och Mellanöstern. Kvinnlig könsstympning medför fysiska och psykiska hälsokomplikationer som i längden behöver behandlas. De kvinnor som emigrerar till västvärlden där könsstympning är olagligt exponeras för en ny kultur och därmed kommer de i kontakt med Hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har olika ansvar när det kommer till bemötandet av dessa kvinnor. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av bemötandet i vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som byggde på tio artiklar med fokus på könsstympade kvinnors upplevelser av bemötandet i vården. Resultat: Resultatet presenteras i följande två huvudteman: Oro, rädsla och skam i mötet, Brist på insikt och kompetens hos vårdpersonal. Upplevelser av att vara i andras händer som ett studieobjekt beskrevs av kvinnorna. De menar att de möttes av inkompetent vårdpersonal som inte kunde dölja sina känslor och reaktioner. Resultatet visar att det rådde okunskap och kompetensbrist hos vårdpersonalen vilket ledde till att det fanns risk att patientsäkerheten äventyrades. Kvinnor kände sig otrygga i vården när de inte fick rätt vård. Undersökningar gjordes utan patientens samtycke vilket framkallade känslor av att vara exkluderade i sin egen vård. Konklusion: Vårdmöte med vårdpersonal i västvärlden präglas ofta av rädsla, skam, kommunikation- och kunskapsbrist. Kulturkompetens är en viktig aspekt för att bemöta könsstympade kvinnor och för att kunna ge dem en god vårderfarenhet. / Background: Female genital mutilation includes all procedures that damage the female genitalia for non-medical reasons. It is an old tradition that is most commonly practiced in Africa, Asia and the Middle East. Female genital mutilation causes physical and mental health complications that need to be treated in the long run. Women who immigrate to the Western world where genital mutilation is illegal are exposed to a new culture and thus come into contact with the Health and Medical Services. Nurses have different responsibilities when it comes to treating these women. Aim: To describe female genital mutilation's experiences of treatment in care. Method: A qualitative literature review based on ten articles with a focus on female genital mutilation's experiences of treatment in care. Findings: The results are presented in the following two main themes: Anxiety, fear and shame in the meeting, Lack of insight and competence of healthcare staff. Experiences of being in the hands of others as an object of study were described by the women. They believe that they were met by incompetent healthcare staff who could not hide their feelings and reactions. The result shows that there was a lack of knowledge and skills among the nursing staff, which ledto a risk for patient safety being compromised. Women felt unsafe in care when they did not receive right care. Examinations were done without the patient's consent, which evoked feelings of being excluded in their own care. Conclusion: Healthcare encounters with healthcare professionals in the Western world are often characterized by fear, shame, lack of communication and knowledge. Cultural competence is an important aspect in dealing with female genital mutilation and in being able to give them a good care experience.

Bakgrund: Varje år könsstympas 3,9 miljoner flickor runtom i världen. Kvinnlig könsstympning innebär att delar av de yttre könssorganen skärs bort. Ingreppet utförs oftast på flickor från 4 till 14 år, och är en tradition i många afrikanska länder. De drabbade kvinnorna lider både fysiskt och psykiskt och får ofta förlossningskomplikationer. När de uppsöker vården i västvärlden, möts de av vårdpersonal med otillräcklig kompetens och kunskap för att bemöta dem på ett adekvat sätt. Syfte: var att belysa kvinnors upplevelser efter könsstympning. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats som med urval av tio vetenskapliga artiklar som belyser kvinnors upplevelser efter kösstympning. Resultat: Litteraturöversikten presenterar två tema och fem subtema. Temat förändrade kropp och själ med subtema fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser samt relations påverkan och lustlöshet. Andra temat är maktlöshet i utsattheten med subtema av att vara offer och känslan av övergivenhet och hjälplöshet. Konklusion: Sjuksköterskor bör sträva efter att förvärva kulturell kompetens och ny kunskap för att effektivt vårda kvinnor som genomgått könsstympning. Denna studie syftar till att berika kunskapen och öka förståelsen för komplexiteten kring detta ingrepp. / Background: Every year 3.9 million girls worldwide undergo female genital mutilation. Female genital mutilation involves the removal of parts of the external genitalia. The procedure is typically performed on girls aged 4 to 14 and it is a tradition in many African countries. Affected women suffer both physically and psychologically and often experience childbirth complications. When seeking healthcare in the Western world, they often encounter healthcare professionals with insufficient competence and knowledge to adequately address their needs. Aim: The purpose is to highlight women's experiences after genital mutilation. Method: A literature review with a qualitative approach selecting 10 articles that clarify women's experiences after female genital mutilation. Findings: The literature review presents two themes and five subthemes. The theme 'Altered Body and Mind' includes the subthemes of physical consequences, psychological consequences, as well as the impact on relationships and loss of desire. The second theme is 'Powerlessness in Vulnerability,' with subthemes of being a victim and feelings of abandonment and helplessness. Conclusion: Nurses should strive to acquire cultural competence and new knowledge to effectively care for women who have undergone female genital mutilation. This study aims to enrich knowledge and increase understanding of the complexity of this procedure.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal kulturellt betingad tradition och omfattar en skada på eller avlägsnande av det kvinnliga könsorganet. Trots att det är olagligt i alla västerländska länder har antalet könsstympade kvinnor ökat kraftigt till följd av ökad immigration. Detta ställer krav på vårdpersonalens förmåga att bemöta och vårda kvinnor med könsstympning. Syftet: Att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av hälso-och sjukvården, med fokus på vårdpersonalens attityder och bemötande. Metod: För att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. I litteraturstudien inkluderades 13 artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; att känna sig dömd och utsatt i mötet med vårdpersonal, att känna frustration över bristande kommunikation och information, att mötas av bristande kunskap och förståelse samt att känna missnöje och otrygghet över att inte bli respekterad och hjälpt. Slutsats: Kvinnorna upplevde betydande brister i mötet med vårdpersonal, vilket ofta resulterade i större trauma och lidande. Bristande kunskap och utbildning framstod som den främsta orsaken till detta. Vårdpersonal behöver förbättrade kunskaper och förståelse för kvinnlig könsstympning samt transkulturell omvårdnad för att kunna ge så god vård som möjligt till denna patientgrupp. Ytterligare forskning krävs för hur hälso- och sjukvårdspersonalen ska utbildas för att på bästa sätt kunna bemöta och vårda könsstympade kvinnor.

Bakgrund: Över 200 miljoner kvinnor och flickor i världen uppskattas ha blivit utsatta för könsstympning. De söker vård för fysiska och psykiska besvär, som kan vara en långvarig komplikation av könsstympningen. Detta kan lätt förbises om vårdpersonalen inte har kunskap om kvinnlig könsstympning och i vilka länder det utövas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av mötet med vårdpersonal för kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes vid sökningen. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen gav tre kategorier, “Behov av information och rak kommunikation”, “Kvinnornas erfarenhet av vårdpersonalens kunskap och kompetens” och “Bemötande som skapar barriär eller främjar en personcentrerad vård” och sju underkategorier. Konklusion: Bristande kulturell kompentens bland vårdpersonalen och en tystnad kring kvinnlig könsstympning kan leda till att kvinnor som har blivit könsstympade inte får den vård de är i behov av och har rätt till. Vårdpersonalen behöver en kulturell förståelse för kvinnornas situation och medicinsk kompetens avseende kvinnlig könsstympning. Kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning är i behov av empowerment och utbildning för att kunna bli mer delaktiga i sin vård. / Background: Over 200 million women and girls are estimated to have undergone female genital mutilation. They seek healthcare for physical and psychological problems, which can be a long-term complication from female genital mutilation (FGM). This can easily be overlooked by the healthcare staff if they do not have knowledge about female genital mutilation and in which countries it is practiced.  Aim: The aim of the study was to describe the experiences from the meeting with healthcare providers for women who have undergone genital mutilation.  Methods: A literature review with eight scientific qualitative studies. The databases Cinahl and PubMed were used in the literature search. The data was analyzed using Friberg’s Five-step model.  Results: The analysis gave three categories, “Need for information and direct communication”, “Women’s experiences of knowledge and competence of healthcare providers” and "Attitudes that create barriers or promote person-centered care” and seven subcategories.  Conclusion: A lack of cultural competence among healthcare providers and a silence around the topic female genital mutilation can lead to that women who have undergone female genital mutilation not receiving the care they are in need of and are entitled to. The healthcare providers need a cultural understanding of the women’s situation and medical competence regarding female genital mutilation. Women who have undergone female genital mutilation are in need of empowerment and education to be more involved in their healthcare.