The Covid-19 crisis has affected society in different ways. Something that is apparent is to the extent that it has shaken societal structures and put them on the test. Hospital care is certainly no exception. In this study, leaders from Karolinska University hospital are investigated from a perspective in how their leaders' leadership skills have been affected during the Covid-19 pandemic. This is done through a focus group interview with a team that have acted as leadership consultants during the pandemic for these leaders. The purpose of this study is tosee how the development of the leaders' leadership skills have looked in such a crisis that Covid-19 has been in Karolinska University hospital. The study has shown that the consultants have supported the hospital in constructing new routines and offering new tools to handle the crisis. This in spite of clear challenges where the consultant team have worked through digital platforms with an unclear starting point in regards to what they can accomplish within the organization. Through an overview of their work since the pandemic started as well as a reflection regarding what has turned out to be key strategies as well as successes and hardships an insight into their work has been formed. This insight indicates that compassion, communication, presence and visibility have been key skills for leaders to possess during the crisis at Karolinska hospital. This can be compared to a transformational leadership style which will be described further in this essay, and this study supports earlier research meaning that this leadership style is highly useful for leaders to possess when organisations or other groups they lead are in a crisis. / Covid-19 krisen har påverkat samhället på väldigt olika sätt. Någonting som är tydligt är hur mycket det omskakat samhällets strukturer och satt dem på prövning. Här är sjukvården minst sagt inget undantag. I denna studie undersöks ledare vid Karolinska Universitetssjukhuset från ett perspektiv kring hur de påverkats i deras ledarförmågor under Covid-19 pandemin. Detta görs genom en fokusgruppsintervju med ett team som agerat ledarskapskonsulter under pandemin för dessa ledare på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med denna studie är att se hur utvecklingen av ledares ledarförmågor sett ut i en sådan kris som Covid-19 varit inom Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har visat att konsultteamet stöttat sjukhuset i att bygga upp nya arbetssätt och gå tillgång till nya verktyg för att hantera krisen. Detta trots utmaningar; där konsultteamet arbetat över digitala verktyg med en otydlig utgångspunkt kring vad de kan åstadkomma inom organisationen. Genom en överblick över deras arbete sedan pandemins början samt en reflektion kring vad som visat sig vara viktiga strategier samt framgångar och motgångar har en insikt i deras arbete formats. Denna insikt indikerar att medmänsklighet, kommunikation, närvaro och synlighet har varit viktiga egenskaper förledare att inneha under krisen på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta kan liknas vid en transformativt ledarskapsstil som kommer att diskuteras vidare i denna uppsats, och denna studie stöttar tidigare forskning kring att denna ledarskapsstil är användbar för ledare att inneha när organisationer eller andra grupper de leder befinner sig i kris.

Personalen på barnavdelningen Albatross, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har känt av ett behov av att på ett användarvänligt och lättåtkomligt sätt komma åt information om antalet lediga och upptagna rum på avdelningen. Förslag på en visuell digital lösning till avdelningen skulle kunna bidra till att skapa effektivare arbete. Karolinska Universitetssjukhuset har för nuvarande ingen lösning för att uppfylla detta behov. Projektet som beskrivs i denna rapport handlar om att ta fram en förslagsmodell för att möta personalens behov. Modellens utformning baserades på personalens önskemål för rumsvisning. Modellen skapades utifrån diskussion med sjukvårdspersonal, en observationsstudie samt analys av data från Karolinskas journalsystem, TakeCare. Inspiration till modellen hämtades från en befintlig prototyp på enheten Strategisk Sjukvårdsutveckling och Vårdproduktion, Karolinska Solna. Arbetet utmynnade i en rumsvisningsmodell som skapades i programmet Tableau och integrerades med en rörelsesensor. Modellen kan detektera aktivitet av rörelse i ett rum och presentera denna aktivitet i rumsvisningmodellen i Tableau. Denna modell kan dock inte i nuläget redovisa för vem som befinner i rummet eller om rummet har kvitterats. För att uppfylla dessa kriterier behöver förslagsmodellen utvecklas mer omfattande. Detta är ett potentiellt vidare arbete inom området. / The staff at the children's ward Albatross, Karolinska University Hospital in Huddinge, have identified a need to access information about the number of vacant and occupied rooms in the department in a user-friendly and easily accessible way. Suggestions for a visual digital solution to the department could help create more efficient work. Karolinska University Hospital has currently no solution to forfill this need. The project described in this report is about developing a proposal model to try to forfill the needs of the staff. The model design was based on the staff's wishes for room displaying. The model was created on the basis of discussion with healthcare professionals, an observation study and an analysis of data from Karolinska's journal system, TakeCare. Inspiration for the model was taken from an existing prototype on the Unit Strategic Health Care and Care Production, Karolinska Solna. The work resulted in a space display model created in Tableau Software and integrated with a motion sensor. The model can detect movement activity in a room and present this activity in the Table View model in Tableau. However, this model can not currently display for who is in the room or if the room has been subscribed. In order to meet these criteria, the proposal model needs to be developed more extensively. This is potential further work in the field.

Curiosity can be defined as a drive to engage in exploratory behaviors and has been associated with an increased state of arousal (Berlyne, 1954). Exploratory behaviors, such as feedback requests, are associated with an information gain and the reduction of uncertainty. Although previous research has demonstrated the effects of emotions on the value of information gain (Marvin & Shohamy, 2016), and that the manipulation of arousal affected confidence (Allen et al., 2016) suggesting uncertainty can be affected independent of task difficulty, no previous study independently manipulated arousal to test its effect on curiosity. Given the effects of curiosity on motivation and learning, understanding how arousal influence curiosity would be beneficial for applications in fields such as education. In the present study, we hypothesized that emotionally-induced arousal has an impact on curiosity by influencing uncertainty and the value of information gain. A sample of 17 students were presented with arousing supraliminal emotional cues prior to rating confidence about their answers to trivia questions and deciding on feedback choices. Feedback requests were associated with a time delay, in a way that participants were required to trade off time for information. Results showed that uncertainty levels did not reliably predict feedback choices. Further analyses failed to demonstrate an effect of arousal on feedback choices. Finally, the pupillary response to events suggested that arousal levels did not differ significantly across conditions. Results can be due to the small sample or the test sensitivity. Possible improvements to the experimental paradigm are discussed, and directions for future research are considered.

Karolinska Institutet har bestämt för att anförskaffa ett nytt system för administrering av personal och anknutna. I nuläget så har de en applikation som behandlar persondata av anställda på Karolinska Institutet vid namn ”KKAWeb”, som är byggd i J2EE. Detta är en webbapplikation från vilket man kan lägga till nya anställda, läsa information om anställda samt uppdatera informationen på en anställd. Följande utförs idag via ramverket Hibernate, som läser och uppdaterar data ifrån/till Karolinska Institutets interna Oracle databaser. Strävan är att gå mot en arkitektur med lösare kopplingar: en RESTfull webbtjänst som levererar data och tar emot förändringar, som är fristående och i framtiden kan användas av andra system som har behov av samma data; samt en webbapplikation som fyller samma behov som KKAWeb gör idag, men utan kopplingar till underliggande datalager, som istället pratar REST med en webbtjänst för att tillgodose sitt behov av data. Av detta skäl så har en leverans av en webbtjänst och ett webbapplikation skett. I det nya administrationspanelsgränssnittet finns vyer för att hitta en anställd, samt vyer för presentation och uppdatering av en anställd. Bakomliggande så har en webbtjänst, byggd i ITDI (IBM Tivoli Directory Integrator), implementerats, som administrationswebben konsumerar data ifrån. Genom framtida arbeten så ämnas den gamla administrationspanelen KKAWEB migreras över till den nya webbapplikationen, där all form av datakommunikation sker genom den implementerade webbtjänsten. / Karolinska Institutet has chosen to obtain a new system for the administration purposes of their employees and staff members. The Institute currently has an administration panel that handles employee data by the name of ”KKAWeb”, which is built on J2EE. This is a web application through which one can add new employees, read information about employees and update such information. The latter is done today through Hibernate calls, which read and update data from/to the Oracle databases of Karolinska Institutet. The aim is to go towards an architecture which has loose couplings: a RESTfull web service which deliver data and receive changes. A stand-alone web service which in the future can be used by other institutional systems which are in need of similar data; also, a web interface which meets the same functionality as the KKAWeb does today. This without having underlying couplings to different data layers. Rather, a web interface which instead talks REST with the web service to accommodate for its data needs. Thus, a submission has been presented of a web service and a web application. In the application the new administration panel interface has views for finding an employee, and views for presentation and updating of an employee. In the backend lies a web service, built in ITDI (IBM Tivoli Directory Integrator), from which the administration panel consumes data from. Future work within the Institute aims to migrate the old administration panel KKAWEB to the new web application, where all form of data communication is done through the implemented web service layer.

There is a lot of research conducted on how vehicle drivers become worse when they sleep less. A vehicle driver who sleeps for six hours is 30% more likely to be responsible for vehicle accident, which makes a strict application of the Swedish armed forces rules for drivers rest (6 hours) dangerous. The research conducted on vehicle drivers is made in civilian envionments or in laboratory environments, not military environments. The military environment, wether it is in war zones or during field exercises, will lead to increased stress and poorer sleep for the individual. No research is currently conducted on how military drivers ability to operate a vehicle is affected by the military environment. This thesis aim is to explore this gap in research.  The research question is ‘Does military personnel sleep enough to safely operate a vehicle in a military environment?’. The question is asked in the context of military environments and is answered by conducting experiments on conscripted soldiers who operate a vehicle while conducting a field exercise. The experiment uses 5 participants who drive for 45 minutes along a highway at three separate occasions. The participants are analyzed with an eye tracking system, which assess wether or not the participant is fatigued or distracted.  The result did not give a conclusive answer. At the first occasion all participants participated in the experiment, the results where that they had increased fatigued for 19,8% of the time they spent operating the vehicle. During occasion 2/3 there were three participants of 5, where from only two participants could be used. The results shows that the participant experience drivers fatigue earlier at later occasions, but never so fatigued as to pose a traffic safety risk. This result is wildly inconclusive due to the low participation rate of occasion 2 and 3. When the participants had sun in their eyes the eye tracking system seems prone to assess the participants as more fatigued than they are. The conclusions from this experiment is that more data is needed to draw any conclusions of quality, but it seems as though the participants become more fatigued earlier the longer they are in a military environment. / Det finns mycket forskning som fokuserar på hur mycket sämre trötta förare är när de kör bil. En förare som har sovit i sex timmar har 30% högre sannolikhet att vara ansvarig för en trafikolycka, vilket gör Försvarsmaktens lägsta nivå för förarvila (6 timmar) farlig. Den forskning som genomförs på fordonsförare är gjord på förare i civila miljöer eller i labbmiljöer, inte  i militära miljöer. Den militära miljön, oavsett om det är i krigszoner eller under fältövningar, kommer bidra till ökad stress och sämre sömn för individer. Ingen forskning är i nuläget gjord på hur militära förares framförande av fordon påverkas av den militära miljön. Denna uppsats utforskar denna forskningslucka. Frågeställningen är  ’Sover militära förare tillräckligt mycket för att kunna framföra ett fordon säkert i militär miljö?[KE1] ’. Frågan ställs i föhållande till den miljön som militärer är i och besvaras genom experiment där värnpliktiga förare framför ett fordon när de genomför en fältövning. Experimentet går ut på att fem deltagare kör en personbil i ca 45 minuter längs med en motorväg vid tre tillfällen. Deltagarna analyseras med hjälp av ett eye tracking system, som bedömer hur trötta förarna är och om de är distraherade när de kör. Resultatet gav inte ett entydigt svar. Vid tillfälle 1 deltog samtliga fem deltagare och resultatet gav i genomsnitt att förarna hade förhöjda trötthetsnivåer 19,8% av körtiden. Vid tillfälle 2 och tillfälle 3 kunde endast data från två deltagare användas varav tre deltagare deltog. Datan från tillfälle 2 och 3 pekar på att förarna blev tröttare, men var aldrig farligt trötta under en längre period. På grund av begränsad mängd data kan inga definitiva  slutsatser dras av resultatet. När deltagarna hade sol i ögonen verkade systemet analysera förarna som mer trötta än vad de faktiskt är. Slutsatserna från detta experiment är att mer data behövs för att dra säkra slutsatser, men att det verkar som att förare blir tröttare när de kör bil ju längre in i övningen de kommer.  [KE1]otydligt med en retorisk fråga och titeln på arbetet kopplat mot frågeställningen.

In the 10s, the researcher and surgeon Paolo Macchiarini was employed at Karolinska Institutet and the Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. When Swedish Television published a documentary series in 2016 about Paolo Macchiarini, it revealed several scandals linked to his activities at the units that led them to crisis. Shortly thereafter, suspicions were raised against Paolo Macchiarini for research fraud and unethical operations, which he was later convicted for in the Supreme Court in 2023. This study aims to investigate Karolinska Institute and Karolinska University Hospital's external crisis communication regarding the Macchiarini case through a rhetorical content analysis. The purpose of the study is to find out whether the units communicated during the crisis to repair their trust through the defense strategies Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory and the rhetorical appeal forms ethos, pathos and logos. The analysis will be based on all articles published by the units via their own websites between 2017 and 2024, with the study's theoretical framework as a basis. The study's analysis and results show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have largely used various crisis management strategies in the published articles in accordance with Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory as well as the forms of appeal. The result of the study shows that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital frequently use strategies to repair their reputation by separating themselves from Macchiarini and use fact-based arguments such as external investigations as a base for their facts in their crisis communication. Karolinska Institute and Karolinska University Hospital, at the same time show several actions taken within Karolinska Institute and Karolinska University Hospital to improve and ensure that something similar does not happen again. The results of the study also show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have been open and transparent in their communication. / Under 10-talet anställdes forskaren och läkaren Paolo Macchiarini vid Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige. När Sveriges Television publicerade en dokumentärserie 2016 gällande Paolo Macchiarini avslöjades flertalet skandaler kopplade till hans verksamhet vid enheterna som ledde dem till kris. Det uppdagades kort därefter misstanke gentemot Paolo Macchiarini för forskningsfusk samt oetiska operationer, vilket han senare under 2023 kom att dömas för i Högsta Domstol. Denna studie ämnar således att undersöka Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhusets externa kriskommunikation gällande Macchiarinifallet genom en kvalitativ retorisk innehållsanalys. Syftet med studien är att ta reda på huruvida enheterna kommunicerat under krisen för att reparera sitt anförtroende genom försvarsstrategierna Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory samt de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos. Analysen kommer baseras på samtliga artiklar som enheterna publicerat via deras egna webbsidor mellan perioden 2017 till och med 2024, med studiens teoretiska ramverk som grund. Studiens analys samt resultat visar på att Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset till stor del använt sig av olika krishanteringsstrategier i de publicerade artiklarna i enlighet med Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory såväl som appellformerna. Studiens resultat visar på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset använder sig frekvent av strategier för att reparera deras anseende genom att särskilja sig själva från Macchiarini, och använder sig av faktabaserade argument som exempelvis externa utredningar som grund till sin fakta i sin kriskommunikation. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar samtidigt på en rad åtgärder som införts inom Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset för att förbättra samt att se till att något liknande inte händer igen. Studiens resultat visar även på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset varit öppen och transparant i sin kommunikation.

<p>Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell?</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna.</p><p>Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och</p><p>aktiviteter som är anknutna till BSC.</p>

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell? Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna. Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och aktiviteter som är anknutna till BSC.

<p>The Center for Genomics and Bioinformatics (CGB) is an academic department at Karolinska Institute. Generally stated, the CGB department is committed to the generation and management of genetic information by approaches aiming at elucidating the connection between genes, protein and function.</p><p>WiGID is a genome information database that is available through WAP (Wireless Application Protocol).</p><p>Our version of WiGID is based on WML, PHP and PostgreSQL as a database server.</p><p>One of the changes on the old WiGID application was the creation of a relational database with seven tables and one view, instead of the file that represented the database on the old version. We also changed the script language from python to PHP.</p><p>The search engine ability has been extended with three new search alternatives for a user to choose from. Each choice leads to other, sometimes multiple choices.</p><p>A GUI has been created for the administrator, to be able to insert information into the database.</p><p>The structure of the search engine is primarily for narrowing down the search result on the phone display, thereby making the search efficient.</p> / <p>Wireless Genome Information Database (WiGID), är en genome information databas och är tillgänglig genom WAP (Wireless Application Protocol).</p><p>WiGID har vidareutvecklats med WML och PHP som skript språk istället för WML och Python.</p><p>Några exempel på den ny utvecklade WiGID är navigationsmöjligheterna och applikationens bakomliggande struktur.</p><p>Modelleringen av relationsbaserade databasen har gett ökad flexibilitet till applikationen. Den är inte längre statisk och svårhanterlig. Hanteringen av databasen har lösts genom inmatnings skriptet. Inmatnings skriptet hanterar information från en fil som den läser ifrån och lägger informationen i respektive tabell.</p><p>Sökmöjligheterna har ökats genom användning av SQL (Structured Query Language). Navigationsmöjligheterna i sökmotorn utökades till sex valmöjligheter istället för tre enligt den äldre versionen. Varje länk går vidare till nya alternativ för att förfina själva sökningen. Sökningen har effektiviserats och valmöjligheterna.</p>

The Center for Genomics and Bioinformatics (CGB) is an academic department at Karolinska Institute. Generally stated, the CGB department is committed to the generation and management of genetic information by approaches aiming at elucidating the connection between genes, protein and function. WiGID is a genome information database that is available through WAP (Wireless Application Protocol). Our version of WiGID is based on WML, PHP and PostgreSQL as a database server. One of the changes on the old WiGID application was the creation of a relational database with seven tables and one view, instead of the file that represented the database on the old version. We also changed the script language from python to PHP. The search engine ability has been extended with three new search alternatives for a user to choose from. Each choice leads to other, sometimes multiple choices. A GUI has been created for the administrator, to be able to insert information into the database. The structure of the search engine is primarily for narrowing down the search result on the phone display, thereby making the search efficient. / Wireless Genome Information Database (WiGID), är en genome information databas och är tillgänglig genom WAP (Wireless Application Protocol). WiGID har vidareutvecklats med WML och PHP som skript språk istället för WML och Python. Några exempel på den ny utvecklade WiGID är navigationsmöjligheterna och applikationens bakomliggande struktur. Modelleringen av relationsbaserade databasen har gett ökad flexibilitet till applikationen. Den är inte längre statisk och svårhanterlig. Hanteringen av databasen har lösts genom inmatnings skriptet. Inmatnings skriptet hanterar information från en fil som den läser ifrån och lägger informationen i respektive tabell. Sökmöjligheterna har ökats genom användning av SQL (Structured Query Language). Navigationsmöjligheterna i sökmotorn utökades till sex valmöjligheter istället för tre enligt den äldre versionen. Varje länk går vidare till nya alternativ för att förfina själva sökningen. Sökningen har effektiviserats och valmöjligheterna.