No description available.

Syfte Syftet med studien var att undersöka och jämföra ungdomars känsla av sammanhang (KASAM) i relation till psykisk hälsa utifrån socioekonomisk härkomst, genus och årskurs. Studien genomfördes med kvantitativ ansats med stöd av den salutogenetiska teorin och KASAM begreppet som formades av Aaron Antonovsky. Mätmetoden som användes var KASAM-29. Metod KASAM mätmetoden är en beprövad och allmänt accepterad metod inom forskning för att undersöka känsla av sammanhang utifrån den salutogena teorin. Enkäten KASAM-29 består av 29 frågor. Enkätundersökning genomfördes i två högstadieskolor: en förortsskola respektive villastadsskola. Målgruppen var ungdomar i årskurs sju till nio. Det samlades in 260 enkäter från bägge skolor. Efter insamlingen och genomgång av data användes dataprogrammet SPPS för analysering. Resultat Resultaten i studien visade på en signifikant skillnad mellan elever i det socioekonomiskt utsatta området gentemot elever i välbärgade området i upplevd psykisk hälsa utifrån KASAM-29 enkäten. Dessutom visades en signifikant skillnad i kön där pojkarnas upplevda känsla av sammanhang var starkare än flickornas. Däremot förelåg det ingen skillnad mellan årskurserna. Slutsats Den upplevda känslan av sammanhang skiljer sig i olika socioekonomiska grupper där socioekonomisk utsatta områden visar generellt lägre KASAM resultat och välbärgade områden högre. I studien undersöks respondenterna enbart vid ett specifikt tillfälle. Det efterfrågas mer omfattande forskning med longitudinell studiedesign och undersökning med utgång från flera olika faktorer.

Bakgrund: I HLR-rådets rapport för år 2018 rapporterades 8663 hjärtstopp i Sverige och 1482 lyckade återupplivningsförsök genomfördes. Vid ett hjärtstopp drabbas hjärnan av syrebrist och utan snabb adekvat behandling kan personen drabbas av kvarstående hjärnskador eller i värsta fall avlida. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar och genom ökad förståelse för personers upplevelser av livet efter ett hjärtstopp finnsdet möjlighet till bättre individanpassat bemötande. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design och tematisk dataanalysmetod. 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Överlevarna upplevde ofta minnesförlust och kognitiva svårigheter efter ett hjärtstopp. Information och stöd från sjukvården visade sig vara viktiga faktorer för att överlevarna skulle kunna känna trygghet och säkerhet. Det framkom även att fysiska förmågor försämrades och att det inte var en självklarhet att kunna återgå tillarbetet. Många roller gick förlorade och överlevarna behövde anpassa sig efter en ny identitet vilket upplevdes både svårt och jobbigt. Samtidigt kände överlevarna tacksamhet över att ha överlevt och många upplevde att de fått en andra chans i livet. Slutsats: Att drabbas av ett hjärtstopp var en livsomvändande händelse som ofta lämnade överlevarna med känslor av rädsla och oro, men också av tacksamhet och glädje över att ha överlevt. Det skedde en ofrivillig förändring av fysiska funktioner, roller och identitet som kunde upplevas svårt att hantera. Sjuksköterskan kan genom sitt individanpassade bemötande stärka överlevarnas känsla av sammanhang som leder till ökad hälsa hos överlevarna. Nyckelord: Erfarenheter, Hjärtstopp, Hälsa, KASAM / Background: In the report from the CPR-register 8663 cardiac arrests were reported in Sweden in 2018 and 1482 successful resuscitations was performed. In the event of a cardiac arrest the brain is suffering from hypoxia and without adequate treatment the person may suffer permanent brain damage, or in worst case it could cause death. The nurse has responsibilities when it comes to care giving, and through increased understanding for peoples experiences of life after a cardiac arrest there is an opportunity to provide better individual treatment. Aim: To describe people´s experiences after surviving a cardiac arrest. Method: A literature study with a descriptive design and a thematic analysis method. 15 scientific articles with both qualitative and quantitative approach were retrieved from the databases MEDLINE through PubMed and CINAHL. Result: The survivors often experienced loss of memory and cognitive difficulties after a cardiac arrest. Information and support from the care givers seemed to be important factors for the survivors so they could feel safe and secure. It also seemed that the physical abilities had deteriorated and going back to work was not obvious after acardiac arrest. Many of the personal roles were lost, and the survivors had a though experience adapting to a new identity. At the same time the survivors felt grateful that they had survived and many realized that they had a second chance of life. Conclusion: To suffer from a cardiac arrest is a life changing event that often leaves thes urvivors with feelings of fear and anxiety but also with gratefulness that they had survived. There is an unintentional change of physical functions, roles and identity and this can be hard to handle for the survivors. Through individual treatment, the nurse may strengthen the survivors´ sense of coherence which leads to increased health of thesurvivors. Keywords: Cardiac arrest, Experiences, Health, Sense of coherence

Bakgrund: I Sverige är cirka 130–150 000 personer drabbade av demenssjukdom och cirka 60–70% av dessa har Alzheimers sjukdom. Det kan upplevas svårt att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom på grund av sjukdomens konsekvenser. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en partner med Alzheimers sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv analys. Artiklarna analyserades med Fribergs beskrivning av femstegsanalysen. Resultat: Vid analysen av material framkom två kategorier med två underkategorier vardera. Kategorierna var Förändringar i livssituationen och Förändringar i relationen som upplevdes av anhöriga som levde tillsammans med en partner med Alzheimers sjukdom. Anhöriga beskrev att de hade upplevelser av begränsningar och förluster samt rollförändringar och förändring i intimitet och närhet. Slutsats: Anhöriga som lever med en partner med Alzheimers sjukdom upplever olika typer av förändringar. Omvårdnaden bör inte endast riktas mot den insjuknade personen utan även de anhöriga runt omkring. För att underlätta situationen för de anhöriga krävs därför stöttning, information och utbildning om sjukdomen.

Sammanfattning Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär en psykisk och fysisk påfrestning för individen. Patienterna kan drabbas av ångest, depression eller posttraumatisk stress efter vårdtiden. På grund av nedsövning och behandling med sederande läkemedel är minnesluckor vanligt förekommande. På de flesta intensivvårdsavdelningar skrivs idag dagbok som handlar om tiden när patienterna låg nedsövda. Dagboken ska vara en hjälp efter IVA för att de ska få en bild av vad som har hänt och för att hantera den svåra tiden. Forskningen kring IVAdagböcker har gett varierande resultat, nyttan för patienterna av att läsa dagbok har inte alltid kunnat bevisas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelser av att läsa sin IVA-dagbok. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design och semistrukturerade intervjuer användes. Tolv patienter som hade vårdats på IVA inkluderades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att patienterna inte fick hjälp att återfå sitt minne, men att läsa och få en överblick över förlorad tid gjorde det hela begripligt. Att se bilder och läsa var för många en känsloladdad upplevelse, men bidrog till insikt om sjukdomsförloppet och framkallade även existentiella tankar om hur nära döden de varit. Dagboken upplevdes av de flesta patienter som personligt skriven och lättförståelig och bidrog till en känsla av meningsfullhet. Fotografierna bidrog till förståelse, tacksamhet till personal och dagboken. Slutsats: Patienterna uppskattar att läsa sin IVA-dagbok och upplever att den kan bidra med en känsla av sammanhang efter vårdtiden. Den hjälper dem att göra vårdtiden begriplig och hanterbar genom att skapa en röd tråd i en tid som de inte minns så mycket från. Även om jobbiga känslor framkallas är slutsatsen att dagboken oftast har en positiv effekt på återhämtning, det är dock individuellt hur mycket nytta dagboken gör. Önskemålet från patienternas sida är att få ännu mer information och fler bilder i dagboken.

Bakgrund: Hypertoni, högt blodtryck, är idag en modern folksjukdom på grund av att det råder en ofullständig behandling av sjukdomstillståndet. Det höga blodtrycket blir dessutom allt svårare att behandla på grund av de levnadsvanor och den livsstil människor har idag. Det är därför viktigt att patienter erbjuds en effektiv behandling, som medför en minskad risk att förvärra tillståndet och utveckla allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja hälsa med livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med databassökningar i CINAHL Complete och PubMed. 15 artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat: Resultatet redovisades utifrån sex teman: sjuksköterskans kompetensutveckling, patientutbildning, strategier för ökad empowerment hos patienten, motiverande samtal, det multiprofessionella teamet samt avslappningsmetoder. För att främja hälsa visade resultatet att sjuksköterskans kompetens bör utvecklas. Strategier för ökad empowerment och motiverande samtal är viktigt och sjuksköterskans arbetet ska vara personcentrerat. Sjuksköterskan bör samarbeta med andra professioner och lägga vikt på patientutbildning. Avslappningsmetoder kan erbjudas som alternativ till farmakologiska behandlingar. Slutsats: De huvudsakliga fynd som identifierats i studien indikerade att sjuksköterskans arbete bör utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskan har ett ansvar att genom information och att ge rätt verktyg till patienten, främja livsstilsförändringar vid hypertoni. Detta ger ett bättre resultat än enbart medicinering. Det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på de bakomliggande orsakerna till uppkomsten av hypertoni, för att ge patienten rätt verktyg att hantera det höga blodtrycket. Utöver personcentrering belyser resultatet tre andra viktiga verktyg som sjuksköterskan bör arbeta med för att främja hälsa vid hypertoni. Dessa verktyg är kunskap, motivation och att ge patienten makt över sin situation. Resultatet visar att det är dags för förändring.

Introduktion: Hjärtstopp är en av de ledande orsakerna till oväntade dödsfall och svarar för ungefär hälften av alla dödsfall som orsakas av hjärt- och kärlsjukdom. Hjärtstopp är även ett stort globalt hälsoproblem. År 2019 drabbades 8404 personer av hjärtstopp i Sverige både på och utanför sjukhus. Livets aspekter kan förändras efter ett hjärtstopp, och då får personerna lära sig att leva i den nya livssituationen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. 11 artiklar som inkluderades söktes i två databaser, PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman identifierades. I resultatet framkom att personer som överlevt ett hjärtstopp upplevde fysiska begränsningar och emotionella förändringar. Dessa personer upplevde även ett ökat behov av information och uppföljning från hälso- och sjukvården. Slutsats: Personer som överlevt ett hjärtstopp kan ha fysiska och emotionella upplevelser. Det är vanligt att personerna upplever minnesproblem, ångest och blir osäkra inför framtiden. Dessa upplevelser gör att deras vardagliga liv påverkas negativt. Det krävs därför förståelse och kunskap från sjuksköterskor som vårdar dem för att kunna ge anpassat stöd och information samt utforma mer optimal eftervård. Det behövs även mer forskning inom området för att förbättra vård och uppföljning efter ett hjärtstopp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer av skolkuratorer på olika grundskolor med olika förutsättningar men under samma lagliga uppdrag, Lgr 11. Empirin från intervjuerna har analyserats genom begreppet KASAM utifrån Antonovskys salutogena teori samt Svenssons definition av begreppet Handlingsutrymme utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetets utförande är avhängigt av begreppets tolkning, kurators erfarenhet och kunskap, organisationens känsla av sammanhang samt hur väl rektor är insatt och främjar uppdraget. Slutsatsen är att när kunskap och samsyn om innebörden av det hälsofrämjande uppdraget saknas, så uteblir det salutogena synsättet vilket föranleder fortsatt traditionellt arbete med patogen ingång.

Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt. Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens. Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

Bakgrund Att leva med psykossjukdomar kan innebära en rad effekter för patienter. Förlust av kognitiv funktion, olika typer av hallucinationer och avtrubbade affekter för att nämna ett fåtal. En konsekvens till dessa symtom kan vara förlusten av det sociala samspel och den kontakt som relationen mellan vårdad och vårdare kräver. För patienter innebär psykossjukdomar på många sätt en ökad utsatthet. För att minska denna utsatthet behöver patientens egna resurser stärkas för att öka dennes känsla av sammanhang . Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar för att stödja patientens egna resurser i syfte att minska utsatthet vid vård av psykossjukdomar. Metod Litteraturöversikt som genomfördes i databaserna Cinahl Complete, Psykinfo och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades. Resultat Resultatet visade att för att öka patienternas känsla av sammanhang så måste sjuksköterskor arbeta för att stärka tre komponenter. Patienterna behöver få information av sjuksköterskan för att förstå sin situation men också verktyg för att kunna ta till sig den givna informationen. Sjuksköterskor kan med hjälp av mindfulness och Therapeutic body wraps hjälpa patienter att hantera sina känslor och den situation de befinner sig i. Slutsats Sjuksköterskan kan genom sitt arbete stärka patienters egna resurser för att minska utsatthet på flera sätt. Viktigt är att patienten skall vara så delaktig som möjligt för att inte utsattheten skall öka ytterligare.