Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet. För att färdigställa detta arbete har vi utgått från följande övergripande frågeställningar:• Med hänsyn till urvalet – vilka söker sig till och är aktuella på missbruksenheten utifrån Bourdieus klassperspektiv/tidigare forskning? • Hur ser missbruksmönstren i den undersökta gruppen på missbruksenheten ut, och vad är alkohol- och drogterapeutens yrkesmässiga erfarenheter när det gäller eventuella skillnader och/eller likheter i missbruksmönster hos klienter/patienter med olika social situation/bakgrund?• Utifrån fallstudien – vad har alkohol- och drogterapeuten för professionella erfarenheter av stämpling, och vad är hans uppfattning kring ämnet i relation till klass när det gäller hans klienter/patienter?Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av klienterna har kommit i kontakt med socialtjänsten då de saknat skyddsnät i form av arbetsgivare, eller då de varit anställda hos företag som saknat ekonomiska resurser för att bekosta behandling. Ett flertal stod utanför arbetsmarknaden då de vände sig till socialtjänsten för stöd och hjälp. Samtliga i urvalsgruppen aktualiserades på missbruksenheten då de redan hade utvecklat ett omfattande missbruk. I intervjuerna framkommer det att hälften av klienterna är uppväxta under otrygga förhållanden med bl. a. missbruk under uppväxten. Dessa sex klienter skulle kunna ha åsamkat sig sitt missbruk likt Bourdieus teori om gruppens reproduktionsmekanismer. Fyra av klienterna har även utvecklat ett narkotikamissbruk. En tredjedel av männen i urvalsgruppen är kända missbrukare i staden då de ofta ses påverkade i offentlighet. Givet är att missbruket fyller en eller ett flertal viktiga funktioner för personerna, oavsett yrke eller uppväxtförhållanden.I fallstudiens resultat beskrivs stämpling som något som främst drabbar dem ur de lägre klasserna, och det eftersom missbruket oftare sker mer öppet och att ”mannen från gatan” många gånger riskerar att stämplas från alla håll i samhället. De mer väletablerade missbrukar, enligt alkohol- och drogterapeuten, i större utsträckning i det dolda och har även lättare att dölja sitt missbruk bakom ”finare” sorters berusningsmedel. På så sätt kan stämplingen förmildras av omgivningen och av samhället i stort.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken bild som konstrueras av näthatare i svensk, tryckt press och hur dessa konstruktioner kan kopplas samman med föreställningar kring genus och klass. För att undersöka detta studeras en debatt som fördes i svensk dagspress år 2014. Debatten inleddes med en artikel av Jonas Thente i Dagens Nyheter, där han diskuterar näthat som en reaktion från män med underpriviligierade klassbakgrunder, i ett samhälle med exkluderande strukturer och minskad politisk debatt kring klassklyftor. Totalt undersöks 28 artiklar, varav 9 artiklar analyseras närmre. I artiklarna undersöks skribenternas sätt att beskriva och konstruera näthatare. Denna konstruktion analyseras med hjälp av diskursanalys, utifrån Michel Foucaults definition av diskursbegreppet. Studien har genomförts med en socialkonstruktionistisk och intersektionell teoretisk utgångspunkt, där vi valt att fokusera på maktordningar gällande klass och genus. Artiklarna har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teorier kring kapital, Judith Butlers teorier kring genus och Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet.   Analysen visar att skribenterna skiljer sig åt när det gäller frågan om var ansvaret för näthatarens beteende ska läggas; näthatare framställs antingen som offer för strukturer eller som förövare med eget ansvar. Vidare visas i analysen att det i de artiklar som analyserats finns gemensamma föreställningar kring näthatares genus och klass. Genustillhörigheten, att näthatare skulle vara män, tycks vara betydligt mindre ifrågasatt i materialet. Tankar kring egenskaper som kan kopplas till klassföreställningar diskuteras däremot utifrån fler perspektiv. Näthatare framställs alltså ofta som män som innehar misslyckade, maskulina egenskaper och lågt kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. Denna bild konstrueras genom att skribenterna använder metaforer och systematiskt upprepar tankar kring egenskaper som associerar till dessa föreställningar.

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever. De svårigheter som dyker upp är bl.a. att få de nyanlända eleverna att bli en del av skolgemenskapen. De olika aktörerna på skolan spelar en stor roll för arbetet med de nyanlända eleverna men resultatet visar även att samarbetet inte alltid är som det borde vara. Samtliga lärare skulle, trots svårigheter som kan komma att dyka upp, inte vilja se en annan skolform för sina elever än den som råder i deras arbete.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två mellanstora svenska kommuner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att socialsekreterarna i studien gör skillnad på kvinnor och män med missbruksproblematik. Vidare framkommer olika aspekter av hur de kännetecknar de missbrukande kvinnorna och den egna socialarbetarrollen.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden. Resultaten visade också att gymnasieelever har större handlingshorisont, om de har stor självkännedom och kunskap om var de kan hitta information om olika utbildningar och yrken. Nästan hälften av eleverna hade fått alla sina behov av vägledning bemötta av en studie- och yrkesvägledare. De svarade också i högre grad att de har stor självkännedom och yrkeskunskap, vilket visar på hur viktig bra studie- och yrkesvägledning är.

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare – d.v.s. diskursiva praktiker. Den teori som användes för att bedöma teoriernas vetenskaplighet var Karl Poppers falsifikationism. Utöver detta bedömdes de huruvida de kunde förklara sociala fenomen på ett bra sätt. Vid jämförelsen noterades att samtliga teorier betonade ägandets betydelse för klasspositionen. Marx såg dock ägandet som mer centralt än de övriga som även betonade andra saker som exempelvis kunskaper, ansvar, arbetskontrakt och auktoritet. Marx och Eriksons teori var lika i det hänseendet att de ansåg klassens betydelse var stor för att förklara sociala fenomen i jämförelse med Weber och Erikson och Goldthorpe som mer såg klasser som tillfälliga positioner. Både Marx och Wright ansåg att exploatering var ett viktigt vetenskapligt och moraliskt begrepp vilket författaren till detta arbete även gjorde. Vid en analys av klassindelning bedömdes Marx ha den enklaste klassindelningen medan Weber bedömdes ha den mest differentierade klassindelningen. Däremellan hamnade Wright och Erikson och Goldthorpe vilka var ungefär lika differentierade. Samtliga teorier befanns ha svårigheter att nå upp till falsifikationismens ideal om att kunna ge exakta förutsägelser och falsifieras genom observationer. Wrights teori var dock den som ansågs vara den bästa.

Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes. I våra resultat finner vi bland annat att tjänstemän är mer sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter än vad okvalificerade arbetare är. Vi finner också en tydlig skillnad mellan den interna gentemot den externa modellen vad gäller klasspåverkan. Av stor vikt är även de resultat som visar att upplevelse av avancemangsmöjligheter såväl internt som externt ser mycket olika ut för kvinnor i jämförelse med män.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde. I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik. För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition. Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg. Konsekvensen om man inte ständigt köper nya materiella ting är att en blir utesluten ur den sociala gruppen. Föräldrarna är oftast möjliggörarna i denna beteendeproblematik då konsumtionen fungerar som en social buffert. I dagens senmoderna, kapitalistiska välfärdssamhälle har barnet kommit att styras av konsumtion och materiella ting i jakten efter starka förnimmelser.