Studien syftade till att undersöka utomeuropeiska kvinnors upplevelser av att ha genomfört en klassresa. Detta på grund av att vi, trots den svenska forskningen om klassresor, har begränsad kunskap om utomeuropeiska kvinnors upplevda erfarenheter av att klassresa. Författarna ämnade ta reda på vilka drivkrafter som finns bakom intervjupersonernas klassresa, vad klassresan inneburit samt vilken betydelse deras identitet haft för deras upplevelser. För att undersöka detta har intervjuer med sju kvinnliga klassresenärer genomförts. Resultaten visade att föräldrarna haft en stor roll i intervjupersonernas beslut att vidareutbilda sig. Det framkom även att klassresan inneburit förändringar för individerna, men att vissa av dem fortfarande kände en tillhörighet till sin ursprungliga klassposition. Slutligen undersöktes vilken betydelse identitetspositionerna haft för intervjupersonernas upplevelser. Resultaten visade att etnicitet har påverkat intervjupersonerna mest, men att även klass och kön har haft betydelse.

The thesis discusses if the hero’s journey in the fantasy genre could be seen as a journey through social classes. By comparing Paolin’s Eragon’s journey to that of Moberg’s Karl Oskar’s with a focus on the home, education and the chosen one trope via the concepts skogsgång (to go into the forest) and return the thesis concludes that many of the steps necessary for social mobility is also necessary in the hero’s journey, and that the change between social classes can be an answer to the heroes isolation in the end of their stories. The thesis also muses on how the hero’s journey can enlighten the hardships of social mobility.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan barn till invandrare och barn till svenskfödda vad gäller deras studieambitioner. Har barn till invandrare för avsikt att studera längre än sina helsvenska kamrater och förstärks detta när vi jämför barn med samma bakgrund och utbildningsprestation? Kan detta i sådana fall förklaras av att dessa barn har en ambition att erhålla en högre yrkesstatus än sina föräldrar? De teoretiska ramverken som används i denna undersökning är primära och sekundära effekter. De primära effekterna består av studentens skolprestation och de sekundära effekterna av de utbildningsval som studenten gör, givet deras prestation. Det kommer i denna studie att fokuseras på de sekundära effekterna. Tidigare forskning visar övergripande att barn till invandrare har sämre prestation (primära effekter) men högre ambition vad gäller sina utbildningsval (sekundära effekter). Datamaterialet som används kommer från PISA-undersökningen 2015. Urvalet består av totalt 4.706 flickor och pojkar, födda i Sverige år 1999, som går i nionde klass på grundskolenivå. Studiens beroende variabler är antalet år som studenten avser studera. De kontrollvariabler som används är; kön, antal böcker i hemmet, föräldrarnas utbildningsår, föräldrarnas yrkesstatus, prestation på test samt skillnaden mellan föräldrarnas yrkesstatus och yrkesstatusen som barn vill uppnå. Dessa analyserades vidare med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att barn till invandrare, i Sverige, i genomsnitt har för avsikt att studera längre än barn till infödda svenskar. Vår studie kunde visserligen inte helt redogöra för orsakerna, men viljan att öka sin status tycks vara en starkt bidragande orsak.

The purpose of this study was to research what negative and positive effects upward social class mobility can give a person with focus on the inner emotional world. Through a literature analysis of autobiographies has authors who have undergone social class mobility from working class to middle class been selected. The qualitative research study shows that people can be affected in several ways by experiencing upward social class mobility. Our study finds that people can be negatively affected by their upward mobility and that most of the negative aspects are similar for all the people in our study. We have used a hermeneutic method when interpreting and identifying the negative aspects of social class mobility in our empirical data. We have thematized and analyzed the data with inspiration from Pierre Bourdieu's class theories. In the empirical data, we have identified several common themes of negative aspects that can be experienced with upward social class mobility. Some of the themes are feelings like guilt, shame, feeling like you live between two worlds and not feeling at home. Their relationships with their parents and current family can also be negatively affected. In the empirical data, we can see that all the people included in the study are affected by their previous class affiliation. The changes, new social codes and habitus, that the new class brings influences people from a psychological and social perspective which creates difficulties for them to feel belonging in the new class. / Studiens syfte var att undersöka vilka negativa och positiva effekter en uppåtgående klassresa kan ge en människa med fokus på den inre känslomässiga världen för en klassresenär. Genom en litteraturanalys av självbiografier har urvalet varit målstyrt till författare som genomgått en klassresa från arbetarklass till medelklass. Studien visar att människor kan påverkas på flera sätt även negativt av sin klassresa och vi kan också se att dessa sätt är liknande för alla personer i vår empiri. De negativa aspekterna vi identifierat i studien är tolkade med hjälp av metoden hermeneutik. Tematisering och analyseringen av materialet har skett med inspiration från Pierre Bourdieus klassteorier. Vi har i empirin identifierat flera gemensamma teman av negativa aspekter som personerna upplevt av sina klassresor. Känslor som skuld, skam, att känna att man lever mellan två världar och att inte känna sig hemma. Relationen till sina föräldrar och nuvarande familj kan också bli negativt påverkade. I empirin ser vi att alla personerna i studien präglas av sin tidigare klasstillhörighet. De förändringar, nya sociala koder och habitus som den nya klassen har, påverkar personerna utifrån ett psykologiskt- och socialt perspektiv som skapar svårigheter för dem att känna tillhörighet i den nya klassen.

Studiens syfte var att undersöka hur tillägnandet av skriftspråk kan bidra till kulturellt kapital med fokus på vad den processen innebär för individen. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till personer som har förändrat sin egen situation och uppnått akademiska eller yrkesrelaterade framsteg. Studien visar att när tillägnandet av skriftspråk bidrar till kulturellt kapital och social rörlighet resulterar det i att individen upplever en förändring i sitt habitus. En process som kan utmana individens möjlighet till att utifrån ett socialt- och psykologiskt perspektiv uppleva tillhörighet i de nya medelklassammanhangen. Det påverkar även individens tidigare familj- och vänskapsrelationer. Studien visar därtill att tillägnandet av skriftspråk kan ha en terapeutisk funktion för ett barn som har ett socialt problem och befinner sig i en utsatt situation. Studien visar att ett kulturellt kapital utvecklas av individens exponering för litteratur, behov av att uttrycka sig och tillfredsställelse i att skriva. Att tillägna sig skriftspråket bidrar till en upplevelse av att vidhålla egenmakt och förmågan att medverka i och påverka samhället. / The purpose of the study was to investigate how the acquisition of written language can contribute to cultural capital with a focus on what that process means for the individual. The selection has been goal-oriented and aimed at people who have created change for themselves and achieved academic and/or professional progress. The study shows that when the acquisition of written language contributes to cultural capital and social mobility, it results in the individual experiencing a change in their habitus. A process that can challenge the individual's ability to experience belonging in the new middle-class contexts from a social and psychological perspective. It also affects the individual's previous relationships to family and friends. The study also shows that the acquisition of written language can have a therapeutic function for a child who has a social problem and is socially vulnerable. The study shows that cultural capital is developed by the individual's exposure to literature, need for expression and satisfaction in writing. Acquiring the written language contributes to an experience of maintaining autonomy and the ability to participate in and influence society.