Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasielärares syn och uppfattningar på vad störande beteenden hos elever i klassrummet är. Metoden som användes för examensarbetet är semistrukturerande intervjuer där jag använde mig av en intervjuguide. Resultatet är uppdelat i teman utifrån arbetets frågeställningar.  Resultatet visar att gymnasielärarna som deltog i studien ansåg att man uppfattar störande elevbeteenden som något som skapar en dålig arbetsmiljö för eleverna själva, klasskamraterna och för läraren. Man anser att man kan förebygga störande elevbeteenden genom att kontinuerligt arbeta med eleverna. Lärarna anser att man ska ha en god dialog och kommunikation med eleverna för att kunna förebygga störande elevbeteenden. / The purpose of this study is to examine what high school teachers perceive as disruptive behaviors of students in the classroom. The  study examines the measures and approaches used against disruptive behavior. The method that was used for this study is semi-structured interviews, where I used an interview guide. The results are divided into themes based on the project issues. The results shows that high school teachers that participated in the study,  perceived disruptive student behavior as something that creates a bad working environment for the students themselves, their classmates and the teachers. It is considered that to prevent disruptive student behavior, one has to continuously work with the students. The teachers believe that one should have a good dialogue and  communication with the students, in order to prevent disruptive student behaviors.

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna. Observationerna är gjorda i en årskurs sju, på en skola i sydöstra Sverige. Intervjuerna är genomförda med åtta elever i nämnda klass. Resultatet visar att det går att urskilja traditionella könsmönster i ett klassrum, så som de tysta flickorna och de stökiga pojkarna. Våra respondenter bekräftar vad vi uppmärksammat under observationerna med att pojkarna tar för sig mer än flickorna och att flickorna har lättare att koncentrera sig på skolarbetet än pojkarna. Respondenternas uppfattningar är även att lärarna talar på olika sätt till flickorna respektive pojkarna.

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll. Genom att följa upp med två olika samtalsformer, dialogiska klassrum och deliberativa samtal, borde möjligheten finnas att låta alla elever komma till tals i den mångkulturella gymnasieskolan

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur grundskolelärarna får en känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet med extra anpassningar inom ordinarie undervisning för att stödja elever med ADHD. Våra frågeställningar var, vilken begriplighet har lärarna i sitt arbete med extra anpassningar för att stödja elever med ADHD, hur förklarar lärarna att de hanterar extra anpassningar, och vilka extra anpassningar anser lärarna som mest meningsfulla att använda i undervisningen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där sex olika intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide. Vår teoretiska utgångspunkt i studien var KASAM. Vi har kopplat det tre komponenterna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet till vår diskussion och vårt resultat. Vårt resultat visar att de sex intervjuade lärarna hanterar extra anpassningar i undervisningen. Lärarna använder många olika extra anpassningar som kan stödja elever med ADHD. Betydelsefulla extra anpassningar är bland annat struktur, planering och rutiner.

Syftet med denna studie har varit att undersöka en konfessionell religionsundervisning. Staten som undersökts är regionen Kurdistan i norra Irak. Religionslärare har intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring religionsämnet, även observationer av hur lärarna undervisar i praktiken har utförts. En kort analys har även gjorts av religionsundervisningens styrdokument. Som bakgrund har denna studie gått igenom Kurdistans undervisning från att vara en minoritetsfolkgrupp i norra Irak till att sedan bli ett självstyrd region som sedan skapat en egen läroplan. Metoden för studien har varit kvalitativa intervjuer som använt sig av fenomenologi, en etnografisk metod har använts till observationer, och även analys av Irakiska-Kurdistans läroplan. Resultatet av intervjuerna och observationerna samt det som står i läroplanen har analyserats utifrån läroplanskoder som är den teorin uppsatsen använder sig av. Med hjälp av den fenomenologiska metoden samt läroplanskoderna har jag diskuterat resultaten i diskussion kapitlet. Jag har även analyserat orsakerna till varför religionsundervisningen framställs på ett visst sätt utifrån styrdokumenten och lärarnas resonemang, detta görs med hjälp av läroplanskoderna. En anledning till varför religionsundervisningen framställs som den gör är för att majoriteten av de kurdiska invånarna är muslimer.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2. Hur kan undervisningsmetoden Flippat Klassrum kopplas till Skolverkets riktlinjer? Litteraturen till studien har delvis hämtats via Linköpings Stadsbibliotek och Linköpings Universitetsbibliotek och delvis via databaserna ERIC och UniSearch. Eftersom undervisningsmetoden är ny har få fallstudier genomförts, vilket gör det svårt att dra allmängiltiga slutsatser . Studien fann dock att det finns flera starka argument för användandet av Flippat Klassrum, exempelvis förbättrade studieresultat, mer aktiv studietid och ökad interaktion mellan lärare och elev. Dock medför många av fördelarna med Flippat Klassrum en ökad arbetsbörda för läraren.

No description available.

<p>The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way. In the two schools that I have done the research in shows that boys and girls are placed girl-boy-girl-boy so the boys can get more done during the class with the girls placed next to them. How and in what way they get the attention and the direction to talk is also a situation where they get treated differently. The boys often got to speak before the girls if there were waving there hands heavily for example and sometimes got to speak even if a girl already where speaking. The boys spoke whenever they felt like, even if it wasn’t there turn. This study is written to help teachers and for others to get a good look of the classroom in gender perspective.</p><p>Keywords: gender differences, gender, classroom</p><p> </p>

<p>Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs. De anser inte heller att pedagogen gör något för att de ska få fysisk aktivitet utan säger att de själva till exempel vässar pennan för att få röra på sig.</p>

No description available.