En ny grundskola ska ersätta barrackskolan vid Slättgårdsvägen 74. Projektet utgår från idén att genom byggnaden utformning höja skolans status och ge lärare och elever en skola att vara stolt över - att med arkitekturen visa att skolan är en viktig plats. Detta var en central tanke i de skolbyggnader som uppfördes i enlighet med normalritningarna för folkskolor som gavs ut mellan 1865 och 1920. Denna tanke saknas dock ofta idag, när skolverket inte ger några arkitektoniska riktlinjer och tillfälliga baracker ofta blir lösningen på skolans lokalbrist. Byggnaden består av två avlånga huskroppar som mäter 12.5 x 65 meter, sammankopplade med en länk. Konstruktionen är huvudsakligen ett pelar- balksystem av limträ, uppfört efter ett grid vilket resulterar i en upprepning av tre meter breda element. Programmet är utformat för att ge överblick och transparens i allmänutrymmen, och lugn och utblick i de andra rummen. De lokaler som delas av många och kan användas av allmänheten utanför skolans öppettider är placerade i skolans nedre delar, medan hemvisterna och personalutrymmen är placerade högre upp. / A new elementary school is about to replace the temporary school building at Slättgåtdsvägen 74. The main idea of this project is to elevate the status of the school and to give teachers and students a building to feel pride in, to show that school is a place of importance through architecture. This idea was a cornerstone in schools built according to the standardized school drawings, published between 1865 and 1920. Today, this thought is frequently absent, The National Agency for Education lacks architectural guidelines and temporary school barracks often becomes the solution for the shortage of facilities in the schools. The school is composed of two narrow buildings, measuring 12,5 x 65 meters, joined together. The construction is mainly a glulam pillar and beam system, built along a grid, resulting in a repetition of 3 meter wide building elements. The programme layout is designed to provide overview and transparency in shared spaces, and calm and outlook in the other rooms. The facilities shared by many and which can be of use for the public when the school is closed is placed on the lower floors, while the classrooms and staff rooms are placed on the higher floors.

Skolans styrdokument är mycket tydliga vad gäller lärares uppdrag att skapa en utbildning som är likvärdig för alla elever oavsett kön. Syftet med vårt arbete är därför att undersöka hur uppmärksamheten i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Vidare vill vi undersöka hur denna uppmärksamhet upplevs fördelad av eleverna, samt sätta in våra resultat i ett jämförande tidsperspektiv. Detta för att vi som framtida pedagoger ska få en ökad förståelse för hur situationen och klimatet i klassrummet kan se ut och på så vis kunna påverka eventuell ojämställdhet i rätt riktning. Vårt syfte har lett fram till följande frågeställningar:•Hur är uppmärksamheten i klassrummet fördelad mellan flickor och pojkar i den klass i skolår 4 som ingår i studien och av vilken karaktär är uppmärksamheten?•Hur upplever eleverna i klassen att uppmärksamheten i klassrummet är fördelad mellan flickor och pojkar?•Hur ser undersökningsresultaten ut i ett jämförande tidsperspektiv?Undersökningsmetoderna var löpande observationer samt kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes i en storklass med 39 elever. Av dessa elever intervjuades 10. Av observationerna framkom att lärarens uppmärksamhet fördelades mellan flickor och pojkar på så sätt att flickorna blev tilltalade och tillfrågade fler gånger per individ än pojkarna, medan pojkarna fick fler tillsägelser, d.v.s. mer uppmärksamhet av negativ art. Intervjusvaren visade att en majoritet av eleverna upplevde att lärarens uppmärksamhet fördelades jämnt mellan pojkar och flickor, men att pojkarna fick flest tillsägelser. När resultaten sattes in i ett jämförande tidsperspektiv blev slutsatsen att vissa förändringar beträffande genusmönster i klassrummet kan urskiljas över tid. Samtidigt är det tydligt att förändringarna är små och att de behöver lång tid för att få fotfäste.

Frånvaron bland gymnasieelever är idag ett nationellt problem och kan ofta vara ett tecken på att eleverna inte tycker att skolan känns meningsfull. Syftet med denna uppsats är att, med avstamp i denna frånvaroproblematik, undersöka vilka faktorer inom skolan som ur elevernas perspektiv påverkar huruvida de kommer i tid eller över huvud taget närvarar på lektionerna samt vilka konsekvenser eleverna upplever i samband med frånvaro och sena ankomster. Föremålet för min undersökning är en gymnasieskola i södra Sverige och min studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem tredjeårselever. I min undersökning har jag, utöver ett systemteoretiskt perspektiv, även valt att studera elevernas motivation till lärande samt deras känsla av sammanhang (KASAM) inom skolan. Eleverna har fått svara på frågor som rör deras syn på undervisning, punktlighet, motivation och konsekvenser av frånvaro inom skolan. Resultatet av min undersökning visar att eleverna motiveras av såväl betyg, kunskap och inspirerande undervisning som tydliga krav från de undervisande lärarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att elever samt lärare är nöjda med hur deras klassrum ser ut, men önskar ändå förändringar när de beskriver ”sina” idealklassrum. Förändringarna handlade bland annat om möjlighet till fysiska och glädjefyllda aktiviteter, eller som i lärarens svar, tillgång till fler rum, ett för varje ämne. De flesta av eleverna sa under intervjun att de gärna ville vara med och utforma den fysiska miljön i klassrummet men enligt både elever och lärare ges eleverna inte några större möjligheter att få inflytande i sådana beslut.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö. Av forskningen framgår att lärandet är mer lustfylld ute på skolgården och att elevers kreativitet samt fantasi utvidgas ute på skolgården. Elever får även uppleva sitt eget lärande med alla sina sinnen. I tidigare forskning kring klassrummet står det bland annat skrivet om hur klassrumsmiljön ska vara uppbyggd. Till exempel ska möblerna vara bekväma för eleverna och det ska finnas ljudisolering. Våra slutsatser efter undersökningen är att lärandet kan vara lustfylld både ute på skolgården och i klassrummet men att det är beroende på hur undervisningen är upplagd. / We have investigated two different school environments, teaching out in the schoolyard and the classroom. The aim was to compare the schoolyard environment with classroom environment and its impact on teaching. We examined the various educational way to learn how to make learning enjoyable, both in the classroom and out in the schoolyard. In this study, we observed a class in a great neighborhood in a large city in southern Sweden. The class was divided into half grade in which one half the class would be in the classroom and the second half the class out on the playground to see how instruction looks in their environment. Research suggests that learning is more enjoyable out there in the schoolyard and the students' creativity and imagination extends out in the schoolyard. Students may also experience their own learning with all their senses. In previous research into the classroom, it is among other things written about how the classroom environment should be structured. For example, the furniture should be comfortable for students and there should be sound insulation. Our conclusions after the study is that learning can be enjoyable both at the playground and the classroom, but it depends on how teaching is organized.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som vartysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ”tyst elev” med enelev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation. Eleverna valde att vara tysta när hela klassen var samlad. Huvudanledningen var att de kände rädsla och obehag inför vad klasskamraterna skulle tycka och tänka om dem och deras yttranden. Detta trots att de gick i en klass som de trivdes och kände sig trygga i. Diskussioner och uppgifter i små grupper var ett konkret förslag på sätt att arbeta för att de tysta eleverna skulle våga komma till tals och bli mer delaktiga i sitt lärande. / The purpose of the study was to broaden, renew and enrich the knowledge of studentswho are quiet in the class room. For the empirical part of the study a “quiet student”was defined as a student who said nothing or very little in whole class situations. Themethod used was a qualitative interview study combined with observations. Four 11thgrade students were interviewed on account of being quiet and asked about theirexperience of their situation. The students choose to keep quiet in the classroom. Themain reason was the fear and discomfort they felt about what their class mates mightthink about them and their utterance. Discussions and exercises in small groups was one way for quiet students to start talking and become more involved in their education.

Denna studie syftar till att identifiera lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av att bedriva en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Syftet besvaras genom frågeställningar om lärarnas erfarenheter av utmaningar och möjligheter, motstridiga normer i förhållande till skolans värdegrund samt lärares uppfattningar om stöd från styrdokument. Frågeställningarna är utformade i relation till målet att främja en inkluderande religionsundervisning i mångreligiösa klassrum. Studien genomsyras av ett normkritiskt perspektiv med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare. Studiens resultat tyder på att mångreligiositet kan bidra till utmaningar relaterade till föräldrars inverkan och konflikter, men även att det förekommer en mängd möjligheter relaterade till elevers samtal och betoning av likheter. Resultatet visar även att en del normer som elever bär på som är grundade i religion kan krocka med skolans värdegrund och därför är det av stor vikt att lärare arbetar normmedvetet i religionsundervisningen. Avslutningsvis tyder resultatet på att lärare i studien har olika uppfattningar om sitt uppdrag och om stöd från styrdokument.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i så fall hur, matematiklärare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förändras då de övergår till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare år och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lärare. Utifrån tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn på lärande, analyseras dessa fem lärares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jämlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med är vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sätt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att påverka långtgående relationella maktstrukturer.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka svenska skolelevers och lärares uppfattningar om virtuell undervisningsteknik. Hur upplever elever det flippade klassrummet? Vad anser elever att de lär sig med hjälp av flippat klassrum i jämförelse med traditionell undervisning? Vad anser lärare och vad vill de åstadkomma med virtuell studieteknik? Metod Kvalitativa och strukturerade intervjuer genomfördes på två skolor i Stockholm. Eleverna i studien var sammanlagt sex personer och gick i grundskolans lågstadium. Även två lärare intervjuades. Den ena var lärare i ämnet musik för grundskolans lågstadium, den andra läraren var gymnasielärare i ämnena matematik och fysik. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultat Det visade sig att samtliga elever i studien såg fördelar med flippat klassrum i undervisningen. Samtliga elever upplevde ett flippat klassrum som ett hjälpmedel. Samtliga elever tyckte att de lärde sig bättre och mer effektivt med flippat klassrum jämfört med traditionell undervisning. Två elever såg nackdelar med flippat klassrum vilket handlade om brister i bloggen och om tekniska svårigheter att finna bloggen. Det visade även sig att lärarna främst såg fördelar och att det var enklare att nå alla elever genom användningen av virtuell undervisning. Lärarna ansåg att lärandemiljön blev roligare och effektivare. De påpekade att virtuell undervisning fungerade bättre än traditionell undervisning. De nackdelar som lyftes av lärarna handlade om materialbrist och om den virtuella tekniken inte fungerade som den skulle eller missköttes av eleverna. Slutsats Studiens resultat stämmer generellt överens till den tidigare forskning som beskrivits. Enligt Vygotskijs sociokulturella teori visade det sig att bloggen, ipad och dator var viktiga redskap för elevernas inlärning. Elevernas utsagor framhävde att det var främst sinnena som stimulerades med flippat klassrum då de oftast satt ensamma hemma, medan den sociala delen av lärandet främjades på lektionstid i skolan då de interagerade med sina klasskamrater och lärare. Lärarnas uppfattningar och deras mål med virtuell undervisning utifrån studien kan anknytas till Vygotskijs pedagogiska proximala utvecklingszon. / Abstract Aim The purpose of this study was to investigate the Swedish school pupils and teachers perceptions of virtual education technology. How do students perceive flipped classroom? What do students think that they learn with the help of flipped classroom in comparison with traditional teaching? What do teachers think and what do they want to achieve with virtual education technology? Method Qualitative and structured interviews were conducted at two schools in Stockholm. Students in the study were a total of six people and went to primary school. Even two teachers were interviewed. One was a teacher in the subject music in one primary school, the other teacher was a teacher of mathematics and physics in one upper secondary school. The study has its origins in the socio-cultural learning perspective. Results It turned out that all the students in the study saw the benefits of the flipped classroom teaching. All students experienced a flipped classroom as an aid. All the students said they learned better and more efficiently with flipped classrooms compared to traditional teaching. Two students saw disadvantages with flipped classroom, which was about the deficiencies in the blog and on technical difficulties in finding the blog. It also showed that teachers mainly saw the benefits, and that it was easier to reach all students through the use of virtual teaching. The teachers felt that the learning environment was fun and effective. They pointed out that virtual teaching worked better than traditional teaching. The disadvantages highlighted by the teachers were about material shortages and that virtual technology did not work as it should or mismanaged by the students. Conclusions The study's findings are generally consistent with the previous research described. According to Vygotsky's sociocultural theory the blog, ipad and the computer proved to be important tools for the students learning. The students statements highlighted that it was primarily the senses that were stimulated with flipped classroom when they sat alone at home, while the social part of learning promoted most of the class time at school when they interacted with their classmates and teachers. Teacher’s perceptions and their vision for virtual education on the basis of the study can be linked to Vygotsky's educational proximal development zone.