Zugl.: Trier, Universiẗat, Diss., 2007. / Hergestellt on demand.

Zugl.: Vallendar, WHU - Otto Beisheim School of Management, Diss., 2008

Zugl.: Hildesheim, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl. Diss. Univ. Bern, 1995. / Zugl. Bern, Univ. Diss., 1995. Literaturverz.

Techn. University, Diss., 2002--Darmstadt.

During the spring semester of 2018 a product development project has been carried out at the University of Skövde by two Design Engineering Students, Pontus Rang-Roslun, and Guillermo Munguía Velazquez, in cooperation with the project group for Smart Textiles for Sustainable Work Life at the University of Skövde as they are now focusing to develop a web-based software for ergonomists and work leaders/coaches. The aim of the project is to design the interface for the software. The project carried out literature review focused on basic principles of usability, cognition, user interaction, human-computer interaction, user experience and ergonomic evaluation methods. In order to uncover user needs, interviews and observations were performed, and inputs and outputs of the management information were analyzed. Based on the gathered information, concepts were generated and evaluated through formative evaluation. The final iteration brought a flexible and usable interface for ergonomic evaluations / Smart Textiles for Sustainable Work Life

Uppsatsen faller inom ämnet bildproduktion och undersöker metoder inom dokumentärklippning och mer specifikt cinema vérité-material. I studien utforskas hur dokumentärklippning kan skapa maximal dramatisk effekt men samtidigt behålla en känsla av autenticitet i materialet. Studien baserar sig på en forskning genom design-metod och utgår från teoretisk kunskap om klippning som därefter prövas praktiskt i ett produktionsarbete. Produktionsarbetet har värderats genom kvalitativa fokusgruppssessioner med sammanlagt åtta deltagare. Dessa diskussioner har analyserats med hjälp av en idealtypsanalys. Resultaten visar att ljudet har stor påverkan på hur tittaren upplever materialet, samt att musik kan förstärka känslan och stämningen i en scen. Tittarens upplevelse påverkas även av tempot i scenen och hur mycket tid som ges för kontemplation. Sammanfattningsvis visar studien på att flera metoder kan förhöja underhållningsvärdet i en scen, men att det i slutändan är materialets formbarhet som avgör till vilken grad detta kan göras. Uppsatsen belyser dessutom att klippning inte är något som endast går att lära sig genom att läsa teori, utan behöver utövas praktiskt då allt material har sina unika förutsättningar och möjligheter.

Ledin (2002) har skapat ett arbetspsykologiskt ledarskapstest där han använder sig av olika scenarion för att beskriva olika påståenden. Syftet med mitt arbete är att validera Ledins faktornamn genom att jämföra de faktornamn Ledin använt, med de faktornamn jag skapat genom en begreppsanalys. Finns det några likheter respektive skillnader mellan faktornamnen? Detta undersöktes med en kvalitativ enkät som besvarades av tio studenter. Försökspersonen fick ange ett gemensamt begrepp för ett antal punkter som berörde en ledares reaktioner i en störd mötessituation. Elva uppsättningar punkter med reaktioner skulle förses med varsitt begrepp. De föreslagna begreppen analyserades med hjälp av Svenska akademins ordbok för att finna den ursprungliga betydelsen. När begreppen sammanställts var ett faktornamn funnet. Tre faktornamn motsvarar kognitioner, tre faktornamn motsvarar emotioner och fem faktornamn motsvarar beteenden. Ledins och mina faktornamn har liknande betydelser, skillnader gäller hur smala betydelserna är och de påverkas även av att en betydelse beror av situation och miljö. Därmed är Ledins (2002) faktornamn validerade. / Ledin (2002) has created a work psychological leadership test where he uses different scenarios to explain different statement. The purpose of my work is to validate Ledin’s factor names by comparing the factor names used by Ledin with those created by me through a concept analysis. Are there any similarity or difference between the factor names? This was examined with a qualitative questionnaire that was filled in by ten students. The subject was asked to suggest a common concept for a number of statements concerning leader’s in a disturbed meeting situation. Concepts were assigned to eleven sets with reactions. The concepts were analysed with Svenska akademins ordbok in order to identify the original definitions. When the concepts had been compiled a factor name was specified. Three factor names correspond to cognitions, three correspond to emotions and five factor names correspond to behavior. Ledin’s and my factor names have similar meanings, the differences have to do with how narrow the meanings are and they are also affected by the impact on a meaning from the situation and context. Thus, Ledin’s (2002) factor names are validated.

Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.

Studien omfattar ämnet motion graphics (rörlig grafik) och hur det kan förmedla en skriven text. En textbaserad rörlig grafik togs fram för att undersöka om rörelserna gjorde textinnehållet lättare att minnas och förstå jämfört med att läsa texten statiskt. Skillnader men också likheter gällande korttidsminne och läsupplevelse undersöktes genom två testgrupper. Studien visar på att läsarna mindes bättre med motion graphics, att motion graphics i vissa fall kan förmedla en mer positiv och specifik känsloupplevelse. Det framkom också att genom motion graphics så kan läsares fokus flyttas till det visuella uttrycket istället för textens innehåll. Resultatet visade även på risken att motion graphics i vissa fall kan göra det svårare för läsaren att minnas textordningen. Det gick inte att helt säkert fastställa om skillnaderna i studien berodde på att rörelserna i sig förstärkte budskapet eller en annan orsak såsom läshastighet alternativt en kombination av flera bidragande faktorer.