Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv. Metod och tillvägagångssätt: vi har använt oss av kvalitativ metodik, där semistrukturerade intervjuer utfördes på sju numera spelfria män, bosatta i närheten av Malmö och Göteborg. Resultat: De faktorer som kan antas påverka utvecklingen ett spelberoende är acceptansen till spel, tillgänglighet, svag självkänsla och andra missbruk, främst alkohol. Faktorer som är avgörande för att ta sig ur spelberoendet är kombinationen av en inre övertygelse om att vilja ta sig ur sitt beroende samt stöd från omgivningen. De viktigaste sätten att arbeta på för att förebygga spelberoende är via skärpt lagstiftning och tillsyn av spelmarknaden. Information med syfte att medvetandegöra och problematisera spelandet är av stor betydelse i processen att förändra normer och attityder till spelandet. / Gambling for money is common for people in our society. Problem gambling is a public health problem and the group of young men aged 18-24 years has the highest growth. According to scientific studies, the major risk factors for developing pathological gambling are availability, early game debut, age, gender, ethnicity, cognitive disorders, alcohol abuse and mental illness. The aim of this study is to examine what makes an individual fall into a pathological gambling and what constitutes the turning point in the process of quitting gambling. Methodology and approach: we have used qualitative methodology, in which semi-structured interviews were carried out among seven men trying to cope with their pathological gambling, living in areas close to Malmö and Gothenburg. The result: The factors that are crucial for developing a pathological gambling, according to the informants in this study, are: social acceptance of gambling, availability, low self-esteem and other kinds of abuse (mostly alcohol abuse). Factors that are crucial in the process to stop the pathological gambling are an inner conviction about wanting to quit gambling and social support. The most important strategies in preventing pathological gambling are: strict legislation, regulation of the gambling market and acknowledgement of gambling dependency in the Swedish Social Services Act. Information with the aim to raise the awareness and problematize gambling plays an important part in the process of changing norms and attitudes to gambling.

<p>The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.</p>

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.

Spel om pengar respektive alkoholbruk är två folkhälsoproblem som bidrar till flertalet sjukdomar och omfattande samhällskostnader. Ungefär 58 procent av befolkningen hade 2015 spelat om pengar under senaste året. I Sverige har ungefär 80 procent av den vuxna befolkningen brukat alkohol under den senaste månaden. Att vara aktiv inom lagidrott har visat sig vara en potentiell faktor för att bruka alkohol och spela om pengar. Syftet med studien var att kartlägga pengaspelande och alkoholbruk bland lagidrottande män i Västmanlands län och huruvida det finns något samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Studien var av kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign användes. Kvantitativa data insamlades genom enkäter från 100 respondenter med en svarsfrekvens på 97 procent från åtta föreningar i Västmanlands län. Data analyserades genom deskriptiv analys och chi-2 tester i statistikprogrammet SPSS. Resultatet påvisade att de flesta hade spelat om pengar någon gång under det senaste året. Det framkom också att de flesta hade brukat alkohol senaste året. Resultatet påvisade även att det fanns samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Social kognitiv teori har använts för att djupare förklara möjliga motiv till varför lagidrottare börjar spela om pengar och hur beteendet tas efter från en individ till en annan.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet. Resultatet visar på att studie- och yrkesväglednings verksamheten anses som viktig av skolans elever och personal. Den visar emellertid också på att samsynen av verksamheten är dålig mellan de olika grupperna, där lärarna står längst bort från styrdokumentens intentioner. Resultaten visar dessutom att delar av skolans omvärldsorientering, angående kultur och föreningsliv, inte riktigt uppfattas som studie- och yrkesvägledande aktiviteter. / Study and vocational guidancehas in recent years been subject to political debate. Many experts, researchers and politicians have expressed criticism about the guidance, mainly because studies have shown that the engagement of the area has been inadequate at schools. Investigations have been made, projects have been undertaken and recommendations were released, all to increase the compliance rate, according to the area's governing documents. The purpose if this study is to examine the problem from the school´s own perspective, by documenting the voices from those inside the school. Students, teachers and guidance counselors have through questionnaires been able to express their own personal view of experiences, perceptions and preferences regarding counseling activities at school. The result shows that guidance and counseling activities are deemed as important by the school's students and staff. The result also, however, shows that the convergence of educational and vocational guidance is poor between the different groups at school, whereteachers are furthest away from the policy documents intentions. Furthermore they also show that parts of the school's social orientation, regarding culture and clubs, are not really perceived as educational and vocational guidance activities.

The aim of this study was to investigate how counselors who work at youth clinics relate to the question of the integrity of adolescents who are under 18 years old in relation to the parents rights to information. The study was based on semi-structured interviews with eight counselors from youth clinics in the StockholmCounty. We have analyzed our empirical material by categorizing the statements from the counselors and by using two different theories. The first one is a consequential ethics theory and the second one is a cognitive theory. These two theories have helped us to understand the thoughts and actions of the counselors. The results show that the counselors try to protect the integrity of the adolescents and that they only consider breaking that trust if they are concerned about the young persons physical or mental health. Often it is only in these situations, when the counselor might have to report to the social services, that the parents are given right to receive information. This indicates that the counselors have a strong belief in letting the adolescents keep their integrity and this ethical dilemma is only present in situations where the counselor is concerned for the adolescent.

Bakgrund: Psykisk ohälsa i samhället ökar och många patienter har svårt att fullfölja behandling som involverar rörelse, vilket kan leda till livslånga symptom och än värre besvär. Starka och påfrestande emotioner har diskuterats som en anledning till bristande följsamhet sett till basal kroppskännedom, men andra orsaker kan också urskiljas. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters erfarenhet och upplevelse av faktorer som kan påverka individens följsamhet till basal kroppskännedom som behandling inom psykisk ohälsa ur ett beteendemedicinskt perspektiv.    Metod: Denna kvalitativa studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer har gjorts med en induktiv ansats.    Resultat: Studien fångar upp en upplevd koppling mellan patientens sjukdom och symptom och bristande följsamhet. Vidare är informanternas erfarenhet och upplevelse att vem fysioterapeuten är, hur pass bra patienten förstår vad basal kroppskännedom är, att behandlingen är mer praktisk och involverar mindre prat, att det finns ett gott samarbete mellan fysioterapeut och patienten som leder till en allians samt vem patienten är kan ses som faktorer som tillsammans eller var för sig kan påverka följsamheten.   Slutsats: Utifrån informanternas upplevelser och erfarenheter att det är nödvändigt att ta hänsyn till och hantera även psykologiska och sociala perspektiv hos patienten för att följsamhet till basal kroppskännedom ska uppstå. / Background: Mental illness in society is increasing and many patients find it difficult to adhere to treatment that involves movement, which can lead to lifelong symptoms and increased problems. Strong and stressful emotions have been discussed as a reason for lack of adherence to basic body awareness, but other reasons can also be discerned. Aim: To describe physiotherapists' experiences of factors that can influence the individual's adherence to basic body awareness as treatment in mental illness from a behavioral medicine perspective. Method: This qualitative study, which is based on six semi-structured interviews, has been done with an inductive approach.   Result: The study captures a perceived connection between the patient's illness and symptoms and lack of adherence. Furthermore, the informants' experience is who the physiotherapist is, how well the patient understands what basic body awareness is, that the treatment is more practical and involves less talking, that there is good cooperation between the physiotherapist and the patient which leads to an alliance and who the patient is can be seen as factors that together or individually can affect adherence.   Conclusion: Based on the experiences of the informants, it is necessary to take into account and also to manage the psychological and social perspectives of the patient in order for adherence to basic body awareness treatment to occur.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.

Hälsan och folkhälsan påverkas av allt vi har omkring oss och beror på vilka förutsättningar och möjligheter vi har att ta hand om oss själva och vår omvärld. Jordens resurser är ansträngda, mänsklighetens konsumtionsvanor bidrar till detta och det finns ett allt större behov av att arbeta med hållbarhet. Folkhälsoarbete kan ske på flera plan, i Sverige finns en lång tradition av ideella föreningar och organisationer och dessa har varit speciellt framgångsrika i att engagera människor men även att nå marginaliserade eller utsatta grupper. Food2change är en ideell organisation som arbetar med hållbarhet genom att ta hand om matsvinn från matvarubutiker med hjälp av sina medlemmar och volontärer. Syftet med studien är att undersöka upplevelser av ideellt engagemang i föreningen food2change.  En kvalitativ undersökning har genomförts för att undersöka upplevelser av att vara ideellt engagerad i food2change kopplat till KASAM, socialt stöd och social kognitiv teori. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten visar att det finns olika drivkrafter till att vara engagerad i föreningen samt att effekter som upplevs av ideellt engagemang i föreningen är känsla av meningsfullhet, tillgång till rutin och struktur, möjlighet till utökade sociala relationer och känsla av delaktighet men även viss risk för stress vid hög arbetsbelastning vilka alla kan ha påverkan på hälsan.

As artificial intelligence becomes more widespread, the need forexplanations on how the technology actually works increases.Previous research in the area has mainly focused on studyingexplanations for technologists and domain experts. Moreover, theuser's need for information is rarely accounted for. The purpose ofthis study is to examine which information needs lay users have indealing with the systems that employ artificial intelligence thatsurround them in their daily lives. In order to achieve the purpose ofthe study, as well as building on results from previous research,Netflix was chosen as the object of study. A qualitative study usingsemi-structured interviews was conducted. The research materialwas later analyzed, using thematic analysis. The results show thatthe users’ mental model, and the lack of information from Netflix,affected the users’ information needs. All participants expressedthat the information provided by Netflix was insufficient and thatthey wanted more information. / I takt med at kunstig intelligens blir tatt i bruk av stadig fleresystemer, øker behovet for forklaringer om hvordan teknologienfungerer. Tidligere forskning innen området har hovedsakeligfokusert på å studere forklaringer for teknologer ogdomeneeksperter. Brukernes faktiske informasjonsbehov gjøressjelden rede for. Hensikten med denne studien er å undersøkeinformasjonsbehovet lekbrukere har i møte med de systemer somomgir dem i dagliglivet, som benytter seg av kunstig intelligens. Forå oppnå hensikten med studien, samt å ta hensyn til forslag fratidligere forskning, ble Netflix valgt som studieobjekt. Det blegjennomført en kvalitativ studie med semistrukturerte intervjuer.Materialet som ble samlet inn ble analysert ved hjelp av tematiskanalyse. Resultatet viser at brukerens mentale modell ogmanglende informasjon fra Netflix påvirket deresinformasjonsbehov. Alle deltakerne uttrykte at informasjonen fraNetflix var mangelfull, samt at de ønsket mer informasjon.