I Sverige släpper byggbranschen ut cirka 10 Mton koloxid varje år, vilket motsvarar 17% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. När det kommer till energianvändningen står byggindustrin för cirka 99 TWh, den energianvändningen motsvarar 32 procent av den totala energianvändningen i Sverige.På grund av den stora miljöpåverkan som byggbranschen bidrar med ville vi i detta arbete jämföra olika material som används i byggnadskonstruktioner för att skapa en uppfattning om vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att kunna göra detta inom en rimlig tidsram begränsade vi oss till att studera två stommaterial, betong och trä, i två befintliga byggnader. För att göra denna jämförelse av dessa två stommaterial utfördes en livscykelanalys.De miljöpåverkanskategorier som har studerats är klimatpåverkan och resursanvändning i form av utsläpp av koldioxidekvivalenter och energianvändning. Arbetet har avgränsats till att endast undersöka de ingående materialen från utvinning av råmaterial och fram till leverans av material på byggarbetsplatsen. I studien har endast de material som krävs för att stommarna skall uppfylla samma brand- och hållfasthetskrav studerats.Resultatet visade att betongstommen hade lägre energiförbrukning och utsläpp av koldioxidekvivalenter än trästommen. För att stommarna skulle uppfylla samma brand- och hållfasthetskrav krävdes enbart tre material i betongstommen, dessa var plattbärlag, betong och armering. För trästommen krävdes däremot sju olika material, dessa var limträ, kerto-Q, stål, brandgips och normalgips, flytspackel och armering. Detta är något som påverkade resultatet avsevärt, då fler tillverkningsprocesser och transporter togs i beaktning. / The environmental impact caused by companies is a major topic that affects all kind of industries. One big industrial sector which contributes to the environmental impact is the construction industry. In Sweden, the construction industry releases approximately 10 Mton of carbon dioxide every year, which is 17 % of Sweden’s total emission of carbon dioxide. When it comes to the energy use, the construction industry accounts for approximately 99 TWh, this use of energy is 32 % of Sweden’s total use of energy.Because of the big environmental impact that the construction industry contributes with, we wanted to compare different materials used in the construction of houses, to see which material that have the lowest impact on the environment. Due to the time limit we investigated two different houses made from two different framing material, wood and concrete. To be able to evaluate which framing material of the two that have the lowest environmental impact we have made a life cycle analysis.We have chosen to compare the two different framing materials by investigating how much carbon dioxide that are released and how much energy that are used for both concrete and wood when using them as a framing material. The report is limited to only investigate the environmental impact that the two materials contributes with, from the raw material extraction to the delivery of the material to the construction site. In this report we have only, except the framing material itself, looked at the additional material that are needed for the two different framing materials to fulfil the fire and strength demands.The result of the report showed that the concrete construction had both lower use of energy and release of carbon dioxide compared to the wood construction. The wood construction had seven additional materials, when the concrete construction only had three additional materials. This did of course have an impact on the result, since there was more manufacturing processes and transportations to consider in the analysis for the wood construction.Keywords:

Kreosot är ett träskyddsmedel som förstärker träet mot röta och levande organismer vid impregnering. Problemet är att ämnet kreosot klassas som hälsofarligt och påverkar miljön i flera aspekter. Kemikalieinspektionen har beslutat om en förlängd användning av ämnet fram till år 2018. Därefter riskerar bekämpningsmedlet en gradvis utfasning i hela landet. En stor del av elkraftstolparna som Skellefteå Kraft AB använder i deras elnät är kreosotimpregnerade stolpar. Vid utfasning av ämnet kommer företaget att behöva ha en ny strategi angående elkraftstolpar. Med hjälp av undersökningar och analyser ska denna rapport beskriva en lämplig strategi för Skellefteå Kraft AB att använda sig av när kreosot förbjuds. På grund av de goda egenskaperna hos materialet trä och dess låga belastning på miljön avgränsas rapporten för just undersökning av metoder och medel som endast involverar materialet trä, bland annat furu på grund av dess goda förmåga vid inträngning av träskyddsmedlet. Rapporten undersöker först miljöpåverkan för kreosotstolpar genom studier av så kallade livscykelanalyser (LCA). En sådan undersökning inkluderar alla utsläpp som uppstår under en kreosotstolpes livslängd och dess påverkan på naturen och människan. Här utfördes en energiteknisk beräkning av det totala utsläppet för två olika exempel, en kortare (150 mil) och en längre (500 mil). Resultatet av denna analys visar att energiåtgången var bara ca 1/3 högre för den längre transporten. Det största utsläppet var växthusgasen koldioxid vilket skedde i betydligt större omfattning för den längre transportsträckan. Rapporten fortsätter att undersöka vilka impregneringsmetoder som används i Sverige och vilka medel som används. Detta görs för att analysera vilken av dessa metoder som kan vara en lämplig ersättning för kreosotimpregnering. En samlad bedömning av resultat och data från denna undersökning visade att Skellefteå Kraft AB kan fortsatt använda sig utav kopparsaltimpregnerade stolpar (Wolmanit CX-8 eller Wolmanit CX-8N) ifall kreosot fasas ut. Dessutom föreslås tryckimpregneringsmetoderna (fullcell eller Lowry metoden) behållas. Skellefteå Kraft AB har redan ett inköpsavtal med Rundvirke Poles AB angående beställning av nya stolpar. Rundvirke Poles AB tillverkar kopparsaltstolpar i alla dimensioner och storlekar och för Skellefteå Krafts del kan det tills vidare vara lämpligt att inköpsavtalet fortsätter gälla. Företag som Skellefteå Kraft bör dock vara öppna för nya och bättre medel och träskyddsmetoder som kan ge bättre prestanda och en mer fördelaktig livscykel. Ett sådant kan vara RVP Repellent som Poles AB utvecklar men här bör fördjupade tester, livscykelanalyser och kontroller utföras på träskyddsmedlet och produkten.

Denna rapport är ett tekniskt komplement till Johanna Hernnäs och Linnea Martinssons rapport AerQ - Ett produktutvecklingsprojekt för att läsa av inomhusklimatet. I denna rapport beskrivs designen av en demonstrationsanläggning för inomhusklimat och passageräkning bestående av två trådlösa och batteridrivna enheter för inomhusklimat respektive passageräkning och en mobilapplikation till vilket datan presenteras. Klimatenheten mäter temperatur, relativ luftfuktighet och koldioxid samt kommunicerar via Wi-Fi och BLE och visuellt via RGB-LED:s. passageräknaren detekterar passager m h a en PIR-sensor och kommunicerar via BLE. I rapporten presenteras utförandet av demoanläggninen och en undersökning av PIR-sensorer. Resultatet visar att det är möjligt att detektera riktning med en PIR-sensor samt en lösning för långvarig batteridrift av en sensornod utrustad med ljusdiodslinga, Wi-Fi och VOC-sensor(MEMS metalloxidsensor). Systemets roll kan vara att återkoppla till behovsstyrd ventilation och/eller uppmärksamma användare om sitt inomhusklimat. / This report is a technical complement to Johanna Hernnäs and Linnea Martinssons bachelor work paper AerQ - Ett produktutvecklingsprojekt för att läsa av inomhusklimatet. This report describes the design of an indoor climate and people counting demo facility consisting of two wireless and battery-powered units for indoor climate and people counting and a mobile application to which the data is presented. The climate unit measures temperature, relative humidity and carbon dioxide, and communicates via Wi-Fi and BLE and visually via RGB LEDs. The people counter detects a passage with a PIR sensor and communicates via BLE. The report presents the implementation of the demo facility and a investigation of PIR sensors. The result shows that it is possible to detect direction with a PIR sensor as well as a long-term battery operation of a sensor node equipped with RGB LEDs, Wi-Fi and VOC Sensor (MEMS Metal Oxide Sensor). The system's role may be to feedback demand-driven ventilation and / or to alert users about their indoor climate.

In the fall of 2019, a comprehensive idea study was conducted on heat storage in two rock caverns located at Näsudden in Skelleftehamn and was part of the project course "Energiteknik, huvudkurs" at Luleå University of Technology. This idea study investigated the conditions of using waste heat from Boliden AB:s copper smeltery (Rönnskär) and storing this waste heat in two rock caverns and use them as seasonal thermal storage tanks, with the purpose of using the heat in the nearby district heating network, thus replacing some of the oil burned at Rönnskär. To investigate this, the authors of the idea study looked at two different storage cycles of seasonal storage and modeled this in ANSYS Fluent to simulate the heat storage and the heat losses. The results from this idea study showed promising results for using these caverns as heat storage and this work is therefore a continuation of the idea study. Since the study provided a good understanding of the conditions for seasonal storage, some questions arose about how the rock caverns will behave during an intermittent operation, which is the planned mode of operating the caverns in case of deployment. In this thesis, intermittent operation of these caverns are explored and how this effects the temperature in the caverns and its surrondings, the charge/discharge speed, how insulated walls affect the operation and how much oil is replaced. At the beginning of this project a review of the idea study and similar projects was done to gain deeper knowledge about the subject, but also to get a wider grasp on the different problems that could arise during the thesis. Relevant data for the caverns was collected and acquired to get a deeper understanding of its geometry, layout and what kind of modifications are really possible. Further data from the district heating networks of Boliden AB and Skellefteå Kraft was acquired. The available waste heat from Rönnskär was examined and used to calculate the chargeable energy by hour for the caverns, with the limits of Skelleftehamn district heating network in mind. By examining the different steam boiler patterns, the discharge pattern could be calculated. Using CFD, the unknown global heat transfer coefficient between the cavern water and the cavern wall can be determined. This data was then used with a set of differential equations to model the behavior of the caverns in Simulink. This allowed to determine the behavior for the caverns during normal operation, such as how the heat losses evolve, how the temperatures fluctuate, how much heat the caverns can be charged with and how much they can discharge. The results from the simulations showed that the caverns discharge a higher amount of energy when operating intermittently than when operating seasonally. Depending on how the caverns are utilized, different amounts of discharged energy are obtained. This range from 2224,7MWh to 7846,1MWh for the different discharging patterns. The usage also affects the efficiency of the cavern giving the efficiency a range between 19% to 53,9%. The heat losses range from around 20kW to 1000kW, depending on operation. Insulating the cavern walls reduces on average the heat losses by a factor of 5. Operating the caverns intermittently would on average remove a total of 29 ktonne CO2 and 88,74 tonne NOx for its expected lifespan of 30 years. Economically, the rock caverns have good economic potential as they would save about 80 million SEK during their lifetime just from buying less oil. / Hösten 2019 genomfördes en omfattande idéstudie om värmelagring i två bergrum vid Näsudden i Skelleftehamn och var en del av projektkursen "\textit {Energiteknik, huvudkurs}" vid Luleå tekniska universitet. Denna idéstudie undersökte villkoren för att använda spillvärme från Boliden AB:s kopparsmältverk (Rönnskär) och lagra denna värme i bergrummen och använda dem som säsongslagrade ackumulatortankar. Syftet med detta var att använda värmen i det närliggande fjärrvärmenätverket och därmed ersätta en del av den förbrända oljan hos Rönnskär. Författarna utforskade detta genom att undersöka två olika lagringscykler för säsongslagring och modellerade detta i ANSYS Fluent för att simulera värmelagring och värmeförluster. Resultaten från idéstudien visade lovande resultat för säsongsbaserad värmelagring i dessa bergrum och detta arbete är därför en fortsättning av idéstudien. Eftersom studien gav en god förståelse för förhållandena för säsongslagring, uppstod några frågor om hur bergrummen kommer att bete sig under en intermittent drift, vilket är den planerade driften av bergrummen vid en framtida användning. I detta projekt undersöks intermittent drift av dessa bergrum och hur detta påverkar temperaturen i bergrummen och dess omgivning, laddnings- / urladdningshastigheten, hur isolerade väggar påverkar driften och hur oljeförbrukningen reduceras. I början av detta projekt gjordes en genomgång av idéstudien och liknande projekt för att få djupare kunskap om ämnet, men också för att få ett bredare grepp om de olika problem som kan uppstå under arbetets gång. Relevant data för bergrummen samlades in och anskaffades för att få en djupare förståelse för dess geometri, layout och vilken typ av ändringar som verkligen är möjliga. Ytterligare data från fjärrvärmenätverket för Boliden AB och Skellefteå Kraft förvärvades. Den tillgängliga spillvärme från Rönnskär undersöktes och användes för att beräkna den urladdningsbara energin per timme för bergrummen, med begränsningarna i Skelleftehamns fjärrvärmenät i åtanke. Genom att undersöka de olika ångpannmönstren kan urladdningsmönstret beräknas. Med hjälp av CFD kan den okända globala värmeöverföringskoefficienten mellan bergrumsvattnet och bergväggen bestämmas. Denna data användes sedan med en uppsättning differentialekvationer för att modellera driften av bergrummen i Simulink. Detta gjorde det möjligt att bestämma beteendet för bergrummen under normal drift, till exempel hur värmeförlusterna utvecklas, hur temperaturen fluktuerar, hur mycket värme bergrummen kan laddas med och hur mycket de kan ladda ur. Resultaten från simuleringarna visade att bergrummen kan ladda ur en större mängd energi än vid en säsongsbetonad drift. Beroende på hur grottorna utnyttjas erhålls olika mängder urladdad energi. Detta sträcker sig från 2224,7MWh till 7846,1MWh för de olika urladdningsmönstren. Användningen påverkar också grottans effektivitet vilket ger en effektivitet mellan 19% och 53,9%. Värmeförlusterna sträcker sig från cirka 1000 kW till 20kw, beroende på drift. Isolering av bergväggarna minskar i genomsnitt värmeförlusten med en faktor 5. Att använda grottorna intermittent skulle i genomsnitt ersätta totalt 29 kton CO2 och 88,74 ton NOx för den förväntade livslängden på 30 år. Bergrummen har även god ekonomisk potential eftersom de skulle spara cirka 80 miljoner SEK under sin livstid bara från minskade oljekostnader.

Den globala uppvärmningen har lett till att Sveriges regering, för att uppfylla de globala klimatmålen, har tagit fram ett lagkrav som är tänkt att träda i kraft från 1 januari 2022. Lagkravet innebär att utsläpp av växthusgas ska dokumenteras för byggnader över hela deras livscykel. Syftet och målet med examensarbetet är att undersöka och analysera en modulbyggnads klimatpåverkan under produktskedet. Objektet som undersöks är en byggnadsmodul med bostadsytan 40,6 m2, som ingår i ett större flerbostadshus. Klimatpåverkan har beräknats och analyserats i form av en livscykelanalys med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Analysen är avgränsad till modulens produktskede inklusive råvaruförsörjning, transport och tillverkning av modulen. Resultatet av studien är att modulen släpper ut 124,8 kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter enligt specifika data. Mest utsläpp av växthusgaserx kommer från materialet korslimmat trä och från energikällorna som används vid tillverkningen av byggprodukter och modulen. / Global warming has led to the Swedish government, as part of the global climate goals, to propose a legislative requirement that is supposed to come into force from January 1, 2022. The forthcoming legislative requirement will stipulate that greenhouse gas emission from buildings' life cycle are documented and presented. The purpose and goal of this thesis is to investigate and analyze the climate impact of a prefabricated building module during the product stage. The object investigated is a building module with a living area of 40.6 m2, which is part of a larger apartment building. The climate impact has been calculated and analyzed with life cycle analysis approach using the Construction Sector's Environmental Calculation Tool (Byggsektorns miljöberäkningsverktyg). The analysis is limited to the product stage of the module including extraction and processing of raw materials, transportation and manufacturing of the module. The result of the study is that the modules climate impact is 124.8 kilograms carbon dioxide equivalents per square meter according to specific data. The major part of greenhouse gas emissions comes from the material cross laminated wood and from energy sources being used in the manufacturing of building products and the module.

In recent years, streams draining agricultural land has been suggested to exhibit high carbon dioxide (CO2) concentrations when compared to streams draining other land-types. The transport of carbon from land to ocean is mainly occurring through the chain of inland waters, and with agricultural land today representing 40% of all continental area many of these inland waters are influenced by agricultural land. The aim of this study was to improve the understanding of CO2 dynamics and its control in agricultural streams. Continuous data was collected from two catchments of different scales, near the city of Uppsala, Sweden. Both catchments are typical low-land catchments largely dominated by agricultural land. The measured CO2 concentrations were analyzed to find temporal variations and differences in dynamics between the catchments. The interplay between CO2 and parameters such as dissolved oxygen, discharge and conductivity were analyzed to determine the main drivers for CO2 dynamics. The findings show supersaturation of CO2 concentration during the full length of the measurement periods, with mean CO2 concentrations higher than what have been observed in streams draining other land-type catchments. Diel CO2 cycles were found throughout most of the measurement periods, where manual measurements were conducted to confirm these findings. The diel CO2 patterns were suggested to be heavily dependent on in-situ metabolic control while hydrological factors, such as sufficient discharge, seemed to be needed to produce a good diel CO2 signal. CO2 build-up is suggested to occur in the catchment soil and, when flushed out after rain events, result in an increasing CO2 concentration. This might be one important driver for the high levels in CO2 concentration found in the streams during summer and autumn. Analysis of the catchment areas suggest the percentage of agricultural land and the size of the catchment areas had an impact on hydrology, both for sufficient water flow to exist but also for the CO2 response after rain events. More research is encouraged, where more parameters should be investigated, such as groundwater inputs and carbonate precipitation. / Bäckar som dränerar åkermark har under de senaste åren blivit mer uppmärksammade på grund av nya studier som visat att dessa bäckar tenderar att ha högre CO2-koncentration än bäckar som dränerar andra marktyper. Idag utgör cirka 40% av all kontinentalyta åkermark, då den huvudsakliga transporten av kol från land till hav sker genom sammankopplade vattendrag är därav en förståelse av åkermarkers dränering till bäckar av stor betydelse. Syftet med studien var att förbättra förståelsen av CO2-dynamiken och dess påverkan på bäckar i jordbruksdominerade avrinningsområden. Kontinuerlig data samlades in, samt erhölls från tidigare mätningar, från två avrinningsområden med olika storlekar och markfördelningar nära Uppsala. Båda avrinningsområdena var typiska låglands- avrinningsområden som dominerades av åkermark. Data för CO2-koncentration analyserades för att hitta kort- och långsiktiga variationer i CO2-dynamiken samt undersöka hur denna dynamik skiljer sig mellan avrinningsområden med olika storlek och markfördelning. Samspelet mellan CO2 och parametrar såsom vattenlösligt syre, vattenföring och konduktivitet analyserades för att hitta drivkrafter bakom CO2-dynamiken. Resultatet visar att de undersökta bäckarna var övermättade med CO2 under hela mätperioden, samt att medelkoncentrationerna som uppmättes var högre än vad som observerats i bäckar som dränerar andra landtyper. En dygnsvariation av CO2 observerades under större delar av mätperioderna, manuella prover utfördes för att stärka denna data. Den observerade dygnscykeln av CO2-koncentrationen konstaterades korrelera med den in-situ metaboliska kontrollen medan hydrologiska faktorer, såsom ett tillräckligt högt vattenflöde, visade sig var viktigt för att en CO2-dygnscykel ska existera. De mycket höga toppar av CO2-koncentration som observerats under mätningarna tros bero på ackumulering av CO2 i avrinningsområdenas marker, vilket under nederbörd utarmas och transporteras till bäcken. Vid jämförelse av de två avrinningsområdena föreslogs den procentuella andelen åkermark och storleken av avrinningsområdet ha en stor påverkan på hydrologin, både för att ett tillräckligt vattenflöde ska existera men också för CO2-responsen vid större nederbördsmängder. Mer forskning behövs där fler parametrar börs ta i beaktning, till exempel in-situ karbonutfällning och inflöde av CO2 via grundvatten, för att få en bättre bild över åkermarkens påverkan på CO2-dynamik i bäckar.

There are a lot of uncertainties when it comes to global greenhouse gas (GHG) emissions which affects society’s ability to effectively respond to climate change. Small ponds have been found to potentially play a large role in global warming. More research is needed, however, to determine to what extent they act as sources or sinks for GHGs, and what factors may contribute. The aim of this thesis was to study carbon dioxide (CO2), methane (CH4), and nitrous oxide (N2O) emissions, and carbon burial in a small pond in Uppsala, Sweden. The pond was a source for both CO2 and CH4, but a sink for N2O. About 50% of CH4 emissions came from ebullition (bubbles). CO2 flux was higher in the vegetated area than in the open water area, no difference was found for CH4 flux. Both CO2 and CH4 flux were higher on colder days, while CH4 ebullition was higher on warmer days. Limited accumulation of CO2 and CH4 occurred under the winter ice coverage. For water chemistry, CO2 flux had the strongest negative relationship with electrical conductivity (EC), nitrate (NO3−) and nitrite (NO2−), and positive with total phosphorous (TP). CH4 flux showed the strongest negative correlation with chlorophyll-a (chl-a) and total nitrogen (TN), and positive with EC and total dissolved solids (TDS). For extracellular enzyme activity, CO2 flux had a very strong positive correlation with β-D-glucosidase (BG), as did CH4 with N-acetyl-β-D-glucosaminidase (NAG). Carbon burial rate was low making the pond a carbon source and inefficient at burying carbon / Det finns många osäkerheter vad gäller globala utsläpp av växthusgaser vilket påverkar samhällets förmåga att effektivt motarbeta den globala uppvärmningen. Små dammar har potentiellt förmågan att ha en stor påverkan på klimatet, men mer forskning behövs för att avgöra i vilken utsträckning de fungerar som källor eller sänkor för växthusgaser, samt vilka faktorer som påverkar deras utsläpp eller förmåga att binda kol. Målet med denna studie var att undersöka utsläpp av koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O), samt kolbindning i en liten damm i Uppsala, Sverige. Dammen var en nettoutsläppare av CO2 och CH4, men en nettoupptagare av N2O. CH4 i form av ebullition (bubblor) stod för ungefär 50% av CH4 utsläppen. CO2 flödet var högre i områden med växtlighet jämfört med områden med öppet vatten, för CH4 hittades ingen skillnad mellan dessa områden. Under kallare dagar var CO2 och CH4 flödet högre, medan ebullition av CH4 var högre under varmare dagar. Under vintern skedde minimal ackumulation av CO2 och CH4 under istäcket. För vattenkemin hade CO2 flödet starkast negativ korrelation med elektrisk konduktivitet (EC), nitrat (NO3−) och nitrit (NO2−), och positiv korrelation med totalfosfor (TP). CH4 flödet visade det starkaste negativa förhållandet med klorofyll a (chl-a) och totalkväve (TN), och positiv korrelation med EC och totalt upplösta fasta ämnen (TDS). För extracellulär enzymaktivitet hade CO2 flödet en mycket stark positiv korrelation med β-D-glucosidase (BG), medan CH4 flödet hade en mycket stark positiv korrelation med N-acetyl-β-D-glucosaminidase (NAG). Kolbegravningshastigheten var låg vilket resulterade i att dammen var en kolkälla med låg förmåga att binda kol.

Pollution is one of humanity's most pressing problems. Although there are many types of pollution, air pollution is one of the main causes of global warming. Therefore, simultaneously improving environmental quality and economic growth, and studying the variables that affect this relationship, has been one of the key issues for researchers and policymakers in recent years, especially in the wake of the United Nations 2030 Agenda for Sustainable Development.This paper aims to estimate the relationship between carbon emissions, GDP per capita, renewable energy and non-renewable energy sources as well environmental taxes in G10 industrialized countries over the period 1972-2020. Regression analysis and panel data were used to answer the questions. Previous studies of the Ecological Kuznets Curve (EKC) for CO2 emissions, with most samples based on G10 member countries, have had mixed results. The environmental Kuznets curve shows that economic development initially leads to environmental degradation, but once economic growth reaches a certain level, the relationship between society and the environment begins to improve and the degree of environmental degradation decreases. From a very simple perspective, this might suggest that economic growth is good for the environment. Critics, however, argue that economic growth is not guaranteed to lead to environmental improvements, which can often backfire. At the very least, it requires very targeted policies and attitudes to ensure that economic growth goes hand in hand with environmental improvement. / <p> Tre helt olika miljö-/BNP-kurvor</p><p>Studien undersöker etablerade teorier för att beskriva sambandet mellan miljöskador och ekonomisk aktivitet, inklusive Environmental Kuznets Curve (EKC), Brundtland Curve Hypothesis (BCH) och Environmental Daly Curve (EDC).</p>

Ice rinks are the largest energy consumers in terms of public buildings due to their simultaneous need of cooling, heating, ventilation, and lighting for different parts of the building which means that these facilities also have a lot of potential for energy saving. Due to the size of the cooling unit in an ice rink the refrigerant charge can become quite high, which potentially has a big impact on the environment. CO2 refrigeration units could cover all these challenges that are linked to ice rink operation. CO2 as a refrigerant has a very low impact on the environment and at the same time it could provide enough energy to cover the heating demands of an ice rink. CO2-based systems should operate in trans-critical mode which affects the performance of the refrigeration system, but by using the released heat that otherwise would be rejected to the ambience the total energy consumption becomes lower. The process of heat recovery is therefore vital for an efficient system. The refrigeration unit can produce enough energy to cover all the heating demands of an ice rink, but only when the heat recovery is controlled properly. The energy recovery method is very important, but it should also be tailored in order to cover all demands. This is because all the subsystems, i.e. demands, have different temperature and load requirements. The energy could be recovered in one or two stages from the refrigeration system. However, hardware is not enough in order to achieve proper operation, the system should also operate in the best conditions (discharge pressure and subcooling) in order to be efficient. The more proper operation, the less energy consumption.  This energy recovery method could also be used as subcooling in climates where the ambient temperature is very high, making CO2 a very efficient solution. Regular refrigerants are still often used in warm countries despite their high environmental impact. A refrigeration system using natural refrigerants and more specific CO2 does not have constraints, however. The only limitation is the wrong operation. / Isrinkar är de största energikonsumenterna när det gäller offentliga byggnader på grund av deras ständiga behov av nedkylning, uppvärmning, ventilation och belysning. Detta innebär också att anläggningarna har en stor potential att effektivisera sin energibesparing. Isrinkar konsumerar stora mängder kylmedel på grund av deras storlekar, vilket potentiellt har en stor negativ inverkan på miljön. CO2 kylenheter skulle kunna klara av alla dessa utmaningar som är kopplade till isrinkens drift. Att använda CO2 som en kylarvätska har en ytterst liten inverkan på miljön och kan dessutom bidra med tillräckligt mycket energi för att täcka uppvärmningsbehovet för en isrink. CO2 baserade system bör köras i ett transkritiskt läge vilket påverkar kylsystemets prestanda, men genom att återanvända den utsläppta värmen som annars skulle gå förlorad till omgivningen så blir den totala energiförbrukningen lägre. Värmeåtervinningsprocessen  är därför avgörande för ett effektivt energisystem. Kylaggregatet kan producera tillräckligt med energi för att täcka alla värmebehov för en isrink, men endast när värmeåtervinningen behärskas ordentligt. Energiåtervinningsmetoden är också väldigt viktig, men den bör skräddarsys för att täcka alla krav. Detta beror på att alla delsystem, dvs krav, har olika temperatur- och belastningskrav. Energin kan återvinnas i ett eller två stadier från kylsystemet. Tyvärr så räcker dock inte hårdvaran till för att uppnå en önskad drift, men systemet bör även fungera under de bästa förutsättningarna (utloppstryck och underkylning) för att vara effektiv. Ju bättre drift, desto mindre är energiförbrukningen. Denna energiåtervinningsmetod kan också användas som underkylning i varma klimat vilket gör CO2 till en mycket effektiv lösning. Vanliga typer av kylmedel används fortfarande ofta i varma länder trots att deras negativa miljöpåverkan. Ett kylsystem med ett naturligt kylmedel som till exempel koldioxid har emellertid inga begränsningar. Den enda begränsningen är den felaktiga hanteringen av driften.

Personal på Högskolan i Gävle tycks periodvis uppleva dålig komfort ikontorsrummen på södersidan i skolans gamla kasernbyggnader. En undersökninggjordes därför på högskolan i april månad i tre kontor, ett med fönsterhuvudsakligen i norrläge och två med fönster huvudsakligen i söderläge. Syftet varatt kartlägga den termiska komforten och luftkvaliteten i de olika väderstrecken ochjämföra med gällande rekommendationer, bland annat genom att beräkna PMV vidolika tillfällen. Vidare undersöktes potentiella samband mellan ute- och inneklimatsamt tunna gardiners inverkan på termostat, värmeflöde och komfort. Den undersökta byggnaden är en äldre stenbyggnad med ovanligt välisoleradefönster och termostatstyrda, vätskeburna radiatorer. Byggnaden har FTX-ventilationmed ett till- och ett överluftsdon i varje kontorsrum. Mätningarna utfördes meddataloggrar som mätte lufttemperatur, relativ luftfuktighet och koldioxidhalt. I tvåav rummen mättes även globtemperatur. Utöver det mättes lufthastighet på tre olikahöjder i två av rummen samt ventilationsflödet i samtliga rum. Resultatet visade att inomhus- och utomhustemperatur har en relativt högkorrelation. Relativa luftfuktigheten var nästan alltid högst i norrläge, men i samtligarum var den låg – lägre än vad som rekommenderas i riktlinjerna. Soligt väderpåverkade temperatur och relativ luftfuktighet inomhus mest av alla vädervariabler,men personnärvaro och ventilation påverkade mer än utomhusklimatet. Kontor isöderläge hade som förväntat högre temperatur än i norrläge, och översteg deriktlinjer som finns för temperatur i kontor. Som följd av detta blev PMV högre isöderläge, tillfälligt högre än komfortgränsen 0,5, med ett högsta värde på 1,41. Kontoret i norrläge höll sig vid de undersökta tillfällena inom intervallet föraccepterat PMV med ett lägsta värde på -0,35. Detta tyder på att värme i söderlägeär ett större problem än kyla i norrläge. Lufthastigheterna blev låga i bådaväderstrecken. Ventilationsflödena visade sig vara 2/3 av det projekterade värdet,men ändå låg koldioxidhalten på en acceptabel nivå enligt riktlinjer. Gardiner påverkade komforten mer i söderläge än norrläge, men påverkade intetillräckligt mycket för att komma ner i en acceptabel komfortnivå vilket kan bero påatt de var av mycket tunt material. Det var svårt att se tydlig gardinpåverkan påtermostaten, men fråndragna gardiner kan leda till att termostaten reagerar påtemperaturökningar i ett rum snabbare. Däremot påverkades värmeflödet tydligaregenom fönstret av gardinerna. Skillnaden i värmeflödet vid för- och fråndragnagardiner blev 4,1 W. / Employees at University of Gävle seem to periodically experience suboptimalcomfort in south facing offices in the school’s old barrack buildings. Therefore, acase study was conducted in April in three offices, one facing north and two facingsouth. The aim of the study was to map the thermal comfort and air quality in thedifferent directions and compare these to the existing recommendations, includingcalculating PMV at different times. A potential correlation between out- and indoorclimate was also examined, as well as the effect of thin curtains on the thermostat, heat flux and comfort. The University of Gävle is an old brick building with unusually well insulatingwindows and thermostatically regulated, waterborne radiators. The building hasmechanical ventilation with heat recovery, and each office has one supply and oneover-air diffuser. The measurements were made with data loggers that measured airtemperature, relative humidity and carbon dioxide. The globe temperature was alsomeasured in two of the rooms. The air velocity on three heights was measured aswell in two of the offices and the ventilation flow was measured in all the rooms. The result showed that indoor- and outdoor temperature have a relatively highcorrelation. The relative humidity was almost always higher in the north facingoffice, but in all the rooms it was low – lower than the recommended guidelines.Sunny weather affected the indoor temperature and relative humidity the most of allthe weather variables, but presence of people and ventilation affected more than theoutdoor climate. South facing offices had as expected a higher temperature thannorth facing ones, and exceeded the guidelines concerning temperatures in offices.Due to that the PMV was higher in the south facing office, temporarily exceedingthe comfort limit of 0,5, with a maximum value of 1,41. The north facing office waswithin the limits during the measurements and had a minimum value of -0,35. Thisindicates that heat in the south facing office is more of a problem than coldness inthe north facing office. The air velocities were low in both directions of thebuilding. The ventilation flow turned out to be 2/3 of the intended value, but thecarbon dioxide content was still acceptable according to guidelines. Curtains influenced the comfort more in the south facing office than in the northfacing office, but they didn’t influence enough to get to an acceptable comfort level,which may be because of the very thin material. It was difficult to see a distinctinfluence from the curtains on the thermostat, but using no curtains could lead tothe thermostat responding faster to increases in temperature in a room. However,the heat flow through the window was influenced more distinctly by the curtains.The difference in heat flow when using curtains compared to no curtains was 4,1 W.