Industrin står för 32% av den globala energianvändningen och majoriteten av industrins utsläpp sker vid förbränning av fossila bränslen för värmeanvändning. Hälften av industrins värmeanvändning uppskattas vara i temperaturer upp till 400 °C vilket är lämpligt för värme från solfångare.Klädesindustrin står för 10% av de globala växthusgasutsläppen och majoriteten av de utsläppen sker vid textilproduktion och flera av textilindustrins processer är i temperaturintervall som kan använda värme från solfångare likt Absolicons T160.Data från energianvändning hos textilfabriker har samlats in och beräkningar på energianvändning och utsläpp har gjorts för erhållna data. Solfångarnas energiberäkningar har gjorts med hjälp av simuleringar från Absolicon applikation Field Simulator. En 3-stegs plan gjordes för 2 stora textilfabriker i Indien som visar hur de skulle kunna eliminera sina utsläpp från energianvändning.Kartläggningen visar att textilindustrin till stor del använder fossila bränslen och de 5 största textilfabrikerna i denna rapport visar en energifördelning mellan värme och el på 85% respektive 15%. Utsläppen per producerad massa varor i kg för de 5 fabrikerna uppskattas vara i snitt 6,1 kgCO2e vilket motsvarar en förbränning av 2,1 kg brunkol.De två stora textilfabriker i Indien samlade utsläpp från energianvändning redovisas vara 686 ktCO2e. Värmeanvändningen i fabrikerna sänks i 3-stegsplanen med 17% och fossila bränslen ersätts med värme från solfångare och biomassa. För att täcka 68% av det nya värmebehovet med värme från solfångare så behövs det solfångarfält med en termisk effekt på cirka 400 MW och en yta på cirka 1,3 km2. De resterande 32% av värmebehovet ska komma från förbränning av cirka 100 000 ton biomassa per år.Industrin har möjlighet att sänka stora delar av sina utsläpp genom att ersätta fossila bränslen i värmeanvändningen med till exempel värme från solfångare och biomassa. För att täcka stora delar av värmeanvändningen med solfångarfält behövs lediga ytor runt om och på fabrikerna. Fossila bränslen har i dagsläget ett lågt pris i förhållande till dess utsläpp och tillämpning av globala utsläppsrätter eller skatter bör appliceras för att påskynda omställningen till utsläppsfri energi och lägre utsläpp. / The industry sector accounts for 32% of the global energy usage where the majority of the energy is being used as heat. Most of the heat is generated by burning fossil fuels which leads to heat use being the largest source of emissions in the sector. About half of energy used as in the industries are in temperatures up to 400 °C which is suitable for heat provided by solar collectors.The apparel industry accounts for 10% of the global carbon emissions and multiple of the industry processes used in textile production are in temperature ranges reachable with solar collectors such as Absolicons T160.Energy data was collected from textile factories and calculations of energy usage and emissions was made. The calculations for solar collectors was made with Absolicons web application Field Simulator. A 3-step plan was created to demonstrate how two textile factories in India could reach zero CO2 emissions.The analysis shows that the textile industry’s majority of energy is being used from fossil fuels to generate heat where the 5 largest factories in this report average energy is 85% as heat and 15% as electricity. The emissions per produced mass of goods in kg is an average of 6,1 kgCO2e at these 5 factories which is comparable to burning 2,1 kg of black coal.The two large textile factories combined emissions from energy usage is reported to be 686 ktCO2e. In the 3-step plan the heat usage is reduced by 17% and heat from fossil fuels are replaced by heat from solar collectors and biomass. To cover 68% of the new energy demand it would require solar fields with a total thermal capacity of about 400 MW and an area of 1,3 km2. The remaining 32% of heat demand would be covered by burning 100 000 tonne of biomass per year.The conclusion is that he industry sector has a huge potential of reducing their emissions by replacing fossil fuels for generating thermal energy by thermal energy from e.g. solar collectors or biomass. It will require available spaces close to or on top of the factories to be able cover large portions of the heat demand with solar collectors. The current prices of energy from fossil fuels is low compared to their emissions and a global carbon market or taxes should be applied to accelerate the change to clean energy and lower emissions.

Studien handlade om att belysa hur UAV:s kan komma till nytta i meteorologisk forskning och att ta reda på hur bra drönare är på att mäta meteorologiska storheter. Drönare, som också kallas UAV:s (Unmanned Aerial Vehicle) är mindre obemmanade luftfartyg som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Idag används drönare alltmer i meteorologi vilket beror mycket på den tekniska utvecklingen. Exempel på meteorologiska applikationer är mätning av vindhastighet och koncentrationen av koldioxid i luften som kan användas för att studera de lägsta atmosfäriska skikten. Storheter som mättes i detta projekt var vindhastighet, vindriktning, temperatur och relativ fuktighet på olika höjder. Mätningarna gjordes två gånger i en mätstation i Marsta, som ligger utanför Uppsala. Efteråt jämfördes datan från drönaren med data från en instrumenterad mast vid väderstationen. Resultaten visade att drönarens vindprofiler stämde ganska väl överens med mastens vindprofiler och den logaritmiska vindlagen. Under den första fältmätningen uppskattade drönaren att vindhastigheten var 8.13 ± 1.33 m/s vid hovring på tio meters höjd medan masten angav 8.41 ± 0.958 m/s. Drönarens mätvärden för vindriktningen var ibland bra och ibland mindre bra. Mätvärdena för temperaturen och den relativa fuktigheten avvek med upp mot 1 ◦C respektive 10 procentenheter. / The aim of this report was to study how UAV:s can be applied in meteorological research and find out how good drones are at measuring meteorological parameters. A drone, also known as an UAV (Unmanned Aerial Vehicle) is a smaller unmanned aircraft that can fly autonomously or under remote control. Today, drones are used more frequently in meteorology, mostly due to the recent technological development. Examples of meteorological applications include measurements of wind speed and the amount of carbon dioxide in the air which can be used to analyze the lower parts of the atmosphere. In this project, the wind speed and its direction, the temperature and the relative humidity were measured at different heights. The measurements took place twice in Marsta which is a field station outside Uppsala. Then, the data from the drone was compared to the data from a weather tower at the instrumented station. The results showed that the drone’s wind profiles were relatively similar to the profiles according to the tower and the logarithmic wind profiles. For instance, during the first flight the drone estimated the wind speed to be 8.13 ± 1.33 m/s while hovering ten metres above the ground. The tower measured 8.41 ± 0.958 m/s at the same height. The drone’s estimations of the wind direction were sometimes accurate and sometimes not accurate. The temperature and relative humidity however was different by 1 ◦C and ten percentage units respectively.

Purpose: The global concrete consumption amounts to 25 gigatons annually, making it the most widely used building material (Petek Gursel, et al. 2014). The continued increasing world population in connection with urbanization will lead to a greater demand for cement. The problem with the increased manufacturing process of cement is that carbon dioxide emissions in 2020 will account for 10-15 % of global CO2 emissions, compared with the values measured in 2016, which only reached 5-8 % (Habert & Ouellet-Plamondon, 2016). The aim of the thesis is to analyse stages in the manufacturing process of prefabricated concrete from an environmental point of view with consideration to CO2 emissions. This will later result in providing concrete improvement measures or alternatively only provide useful knowledge for the concrete industry’s future. The stages that will be analysed are transport, concrete, rebar (reinforcement) and cellular plastic production. Method: The methods chosen for the implementation of the thesis were Literature Studies and Interviews. The purpose of the literature study was to educate the authors on the subject and collect various results from current research. The interviews contributed to the necessary information to be able to carry out the analyses at work. Findings: The thesis has resulted in a total amount of CO2eq emissions in four different stages in the concrete manufacturing process. Cement proved to be the biggest contributing factor to CO2eq emissions. There are several different measures to reduce CO2eq emissions in the concrete manufacturing process. The measures discussed the most frequently concern the cement production, which is favourable for the concrete production as a whole. The discussion also highlights measures taken in action at a concrete factory level. Implications: This study shows that cement accounts for the majority of the total CO2 emissions for concrete production. Therefore, much focus placed on improving the cement production with consideration to CO2 emissions is necessary. This does not mean that less focus should aim on research for green transport, insulation production and steelmaking. All productions stages have potential for improvement. Hence, it is important to continue the research to reduce the total CO2 emissions in the production of prefabricated concrete elements. Limitations: The study was limited to the manufacturing process of prefabricated concrete. A specific project HUS F was analysed for CO2 emissions in four production stages; concrete, reinforcement, insulation materials and transport. / Syfte: Den globala betongkonsumtionen uppgår årligen till 25 gigaton vilket gör den till det mest använda byggnadsmaterialet (Petek, Masanet, Horvath & Stadel, 2014). Den fortsatt ökande världspopulationen i samband med urbaniseringen kommer att leda till en större efterfrågan av cement. Problemet med den ökade tillverkningsprocessen av cement är att koldioxidutsläppen år 2020 kommer att stå för 10-15 % av de globala CO2-utsläppen, jämfört med värdena uppmätta år 2016 på cirka 5–8 % (Habert & Ouellet-Plamondon, 2016). Målet med examensarbetet är att analysera skeden i tillverkningsprocessen av prefabricerad betong ur miljösynpunkt med avseende på CO2-utsläpp för att sedan kunna komma med konkreta förbättringsåtgärder alternativt enbart bidra med nyttig kunskap för betongindustrins framtid. Skedena som analyseras är transporter samt betong-, armering- och cellplasttillverkning. Metod: Metoderna som valdes för genomförandet av examensarbetet var Litteraturstudie samt Intervju. Litteraturstudien gjordes i syfte att fördjupa författarna i ämnet samt insamling av diverse resultat från aktuell forskning. Intervjuerna som genomfördes bidrog till nödvändig information för att kunna genomföra analyserna i arbetet. Resultat: Examensarbetet har resulterat i totala CO2-utsläpp i fyra olika skeden i betongtillverkningsprocessen. Cement visade sig vara den absolut största bidragande faktorn till CO2-utsläpp. Det finns flera olika åtgärder för att minska CO2-utsläppet i betongtillverkningsprocessen. De åtgärder som diskuteras flitigast berör cementtilllverkningen vilket är gynnsamt för betongtillverkningen som helhet. Diskussionen framhäver även åtgärder som kan vidtas på en betongfabriks nivå. Konsekvenser: Det konstaterades i denna studie att cement står för majoriteten av det totala CO2-utsläppet i betongproduktionen. Därför bör mycket fokus läggas vid förbättring av cementtillverkningsprocessen med avseende på CO2-utsläpp. Detta innebär inte att mindre fokus skall läggas vid forskning för miljövänligare transport, isolering- och stålproduktion. Samtliga områden bör förbättras och potential finns definitivt att hämta vid alla produktionsskeden. Begränsningar: Studien avgränsades till tillverkningsprocessen av prefabricerad betong. Ett specifikt projekt HUS F analyserades med avseende på CO2-utsläpp i fyra tillverkningsskeden; betong, armering, cellplast samt transport.

<p>The major climatic problem has been worsening extremely rapidly over the last decades and if no measures are taken soon, we will experience severe consequences over the years to come. It is therefore imperative to take instant actions to slow down the climatic changes that are also causing crucial health problems in different parts of the planet. The basis of this thesis is that both Energy Performance Certification (EPC), and Green Building (GB) aim to reduce carbon dioxide emission within the building sector which accounts for more than 40% of the total energy use both locally and globally. This thesis discusses and compares the environmental impacts made by Green Building and Energy Performance Certification in order to evaluate how different or similar they are in terms of energy performance efficiency of buildings.</p><p> </p><p>In order to accumulate as much facts and resources possible, research was done to find reliable internet sources and relevant books which took approximately two weeks. The rest of the ten weeks that were assigned for this project were spent writing this thesis while taking practical part in an Energy Performance Certification process and evaluation. There are three questions that this thesis is aimed to answer, which are:</p><p>-               How is Energy Performance Certification beneficial for our community welfare?</p><p>-               Why should owners/occupiers choose to transform their houses/buildings to Green Building certified constructions?</p><p>-               Is there a way of combining Energy Performance Certification with Green Building?</p><p> </p><p>There are many benefits that our Swedish and European Community can gain from applying Energy Performance Certification of building according to the Directive, including reducing carbon dioxide emission and introducing alternative and renewable sources of energy. As to whether GB is better than EPC or vice versa, there is ultimately a very fine line that divides the two. When comparing new constructions of EPC with new constructions of GB the only benefits that can be gained from GB are firstly that the buildings are guaranteed to be completely environmental friendly, and secondly that the owner/occupier may choose between four different levels of certifications. Other than that, they both have many similar beneficial factors which make it difficult to a state if one of them is better than the other.</p><p> </p><p>Lastly, it is very possible to combine the two into one complete standard, but only for new constructions. The energy performance of old existing buildings is much more difficult to improve due to e.g. the high costs involved or the cultural value of the constructions. Nevertheless, this may very well change in the further future when the rapidly improving technology within the building sector will hopefully contribute to finding cost- and energy-efficient solutions for existing buildings that will consequently contribute to GB and EPC being able to combine their regulations and make one single standard that can be applied in all the Member States, or if possible in the entire European Union Community.</p> / <p>De allvarliga klimatproblemen har förvärrats i oerhört snabb takt under de senaste decennierna och om inget görs snart, kommer vi att få uppleva allvariga konsekvenser under de kommande åren. Det är därför absolut nödvändigt att agera snabbt för att bromsa ner klimatförändringarna som också orsakat allvarliga hälsoproblem i många delar av jorden. Utgångspunkten för detta examensarbete är att både Energideklarationen och Green Building strävar efter att minska koldioxidutsläpp inom byggsektorn, som ansvarar för mer än 40 % av den totala energiförbrukningen i Sverige och utomlands. Detta arbete diskuterar och jämför Green Buildings och Energideklarationens påverkan på miljön för att sedan kunna evaluera hur pass lika eller olika de är när det gäller energiprestandaeffektiviteten av byggnader.</p><p> </p><p>För att kunna samla så mycket information som möjligt gjordes en undersökning för att hitta pålitliga Internetkällor och relevanta böcker. Undersökningen tog ungefär två veckor. Resten av de tio veckorna som var tilldelade för detta examensarbete användes för att skriva denna rapport samt praktiskt delta i en Energideklarationsprocess samt värdering. Det finns tre frågor som detta examensarbete syftar på att besvara, som är:</p><p>-               Hur viktig är Energideklaration för vårt samhälles välbefinnande?</p><p>-               Varför ska fastighetsägare välja att bygga/omvandla sina hus till Green Building?</p><p>-               Finns det något sätt att kombinera Energideklaration med Green Building?</p><p> </p><p>Det finns många fördelar för det svenska samt europeiska samhället med att tillämpa Energideklaration enligt Direktivet. Fördelarna inkluderar minskning av koldioxidutsläppen samt introducering av alternativa förnybara energikällor i byggnader. Dock är det i slutändan små faktorer som skiljer Green Building och Energideklaration åt och det är därför svårt att säga om den ena är bättre än den andra. Vid jämförelse av nya EPC konstruktioner med nya GB konstruktioner är den enda fördelen med GB först och främst att byggnaden är garanterad att vara helt miljövänlig samt att ägaren har möjligheten att välja mellan fyra olika certifieringsnivåer. Förutom detta, har båda två många likheter som gör det svårt att bedöma om den ena av dem är effektivare än den andra.</p><p> </p><p>Det är dessutom mycket möjligt att kombinera dessa två till en enda komplett standard, dock endast för nya konstruktioner. Gamla befintliga byggnaders energiprestanda är mycket svårare att förbättra på grund av t.ex. för höga kostnader eller det kulturella värdet av byggnaderna. Å andra sidan kan detta mycket väl ändras i framtiden då den snabbt utvecklade teknologin inom byggsektorn förhoppningsvis kan bidra till att hitta kostnads- och energieffektiva lösningar för befintliga byggnader som kan i sin tur leda till att GB och EPC kombineras till en enda standard som kan tillämpas i alla Medlemsstater, eller även i hela Europa om möjligt.</p>

The major climatic problem has been worsening extremely rapidly over the last decades and if no measures are taken soon, we will experience severe consequences over the years to come. It is therefore imperative to take instant actions to slow down the climatic changes that are also causing crucial health problems in different parts of the planet. The basis of this thesis is that both Energy Performance Certification (EPC), and Green Building (GB) aim to reduce carbon dioxide emission within the building sector which accounts for more than 40% of the total energy use both locally and globally. This thesis discusses and compares the environmental impacts made by Green Building and Energy Performance Certification in order to evaluate how different or similar they are in terms of energy performance efficiency of buildings.   In order to accumulate as much facts and resources possible, research was done to find reliable internet sources and relevant books which took approximately two weeks. The rest of the ten weeks that were assigned for this project were spent writing this thesis while taking practical part in an Energy Performance Certification process and evaluation. There are three questions that this thesis is aimed to answer, which are: -               How is Energy Performance Certification beneficial for our community welfare? -               Why should owners/occupiers choose to transform their houses/buildings to Green Building certified constructions? -               Is there a way of combining Energy Performance Certification with Green Building?   There are many benefits that our Swedish and European Community can gain from applying Energy Performance Certification of building according to the Directive, including reducing carbon dioxide emission and introducing alternative and renewable sources of energy. As to whether GB is better than EPC or vice versa, there is ultimately a very fine line that divides the two. When comparing new constructions of EPC with new constructions of GB the only benefits that can be gained from GB are firstly that the buildings are guaranteed to be completely environmental friendly, and secondly that the owner/occupier may choose between four different levels of certifications. Other than that, they both have many similar beneficial factors which make it difficult to a state if one of them is better than the other.   Lastly, it is very possible to combine the two into one complete standard, but only for new constructions. The energy performance of old existing buildings is much more difficult to improve due to e.g. the high costs involved or the cultural value of the constructions. Nevertheless, this may very well change in the further future when the rapidly improving technology within the building sector will hopefully contribute to finding cost- and energy-efficient solutions for existing buildings that will consequently contribute to GB and EPC being able to combine their regulations and make one single standard that can be applied in all the Member States, or if possible in the entire European Union Community. / De allvarliga klimatproblemen har förvärrats i oerhört snabb takt under de senaste decennierna och om inget görs snart, kommer vi att få uppleva allvariga konsekvenser under de kommande åren. Det är därför absolut nödvändigt att agera snabbt för att bromsa ner klimatförändringarna som också orsakat allvarliga hälsoproblem i många delar av jorden. Utgångspunkten för detta examensarbete är att både Energideklarationen och Green Building strävar efter att minska koldioxidutsläpp inom byggsektorn, som ansvarar för mer än 40 % av den totala energiförbrukningen i Sverige och utomlands. Detta arbete diskuterar och jämför Green Buildings och Energideklarationens påverkan på miljön för att sedan kunna evaluera hur pass lika eller olika de är när det gäller energiprestandaeffektiviteten av byggnader.   För att kunna samla så mycket information som möjligt gjordes en undersökning för att hitta pålitliga Internetkällor och relevanta böcker. Undersökningen tog ungefär två veckor. Resten av de tio veckorna som var tilldelade för detta examensarbete användes för att skriva denna rapport samt praktiskt delta i en Energideklarationsprocess samt värdering. Det finns tre frågor som detta examensarbete syftar på att besvara, som är: -               Hur viktig är Energideklaration för vårt samhälles välbefinnande? -               Varför ska fastighetsägare välja att bygga/omvandla sina hus till Green Building? -               Finns det något sätt att kombinera Energideklaration med Green Building?   Det finns många fördelar för det svenska samt europeiska samhället med att tillämpa Energideklaration enligt Direktivet. Fördelarna inkluderar minskning av koldioxidutsläppen samt introducering av alternativa förnybara energikällor i byggnader. Dock är det i slutändan små faktorer som skiljer Green Building och Energideklaration åt och det är därför svårt att säga om den ena är bättre än den andra. Vid jämförelse av nya EPC konstruktioner med nya GB konstruktioner är den enda fördelen med GB först och främst att byggnaden är garanterad att vara helt miljövänlig samt att ägaren har möjligheten att välja mellan fyra olika certifieringsnivåer. Förutom detta, har båda två många likheter som gör det svårt att bedöma om den ena av dem är effektivare än den andra.   Det är dessutom mycket möjligt att kombinera dessa två till en enda komplett standard, dock endast för nya konstruktioner. Gamla befintliga byggnaders energiprestanda är mycket svårare att förbättra på grund av t.ex. för höga kostnader eller det kulturella värdet av byggnaderna. Å andra sidan kan detta mycket väl ändras i framtiden då den snabbt utvecklade teknologin inom byggsektorn förhoppningsvis kan bidra till att hitta kostnads- och energieffektiva lösningar för befintliga byggnader som kan i sin tur leda till att GB och EPC kombineras till en enda standard som kan tillämpas i alla Medlemsstater, eller även i hela Europa om möjligt.

Syfte: För nybyggda hus står den inbyggda koldioxiden för en allt större andel av byggnadens klimatpåverkan under livscykeln. Detta på grund av bättre klimatskal och driftsystem. Forskningsrapporter visar att klimatpåverkan i form av inbyggd koldioxid kan minska om digitala analysverktyg används i projekteringen. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur analyserna går till samt hur de kan bli enklare och mer noggranna. Metod: För att uppfylla syftet används en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer för att kartlägga användningen av LCA för att dra lärdomar och se förbättringsmöjligheter. En fallstudie görs på en betong- och stålstomme för att jämföra och dra slutsatser utav två LCA-verktyg; Anavitor och Bidcon. Resultat: Resultatet visar att intresset för LCA i byggbranschen är stigande och att de analyser som utförs i projekteringsskedet oftast baseras på generiska värden. Avseende olika programvaror måste omfattningen av programvaran vara tydligt definierad för att kunna få fram ett jämförbart resultat. För att ge ett resultat som speglar det verkliga utfallet måste man frångå den generiska data som tillhandahålls, och istället mata in materialspecifika värden som kommer direkt från tillverkare. Detta kan redan vid projekteringsskedet vara möjligt om BIM-objekt förses med EPD:er i kompatibla filformat. Konsekvenser: Byggnadens totala klimatpåverkan under livscykeln kan tydliggöras med hjälp av LCA-verktyg. För att det ska bli en naturlig del av projekteringen är det viktigt att LCA-verktyg är kompatibla med den information som finns i en eventuell modell. LCA-verktyg bör innehålla mer information än bara klimatpåverkan, även annan miljödata och eventuell ekonomisk information bör finnas för att ge ett bra beslutsunderlag för beställaren. För att öka användningen av LCA i byggbranschen krävs starkare incitament för att göra analyser till exempel att beställaren måste miljödeklarera byggnaden. I ett längre perspektiv borde krav ställas på en byggnads miljöpåverkan liknande de krav som finns i BBR angående energianvändning. Noggrannheten i programmet beror till största del på den data som användaren matar in. Det vill säga mängder, ofta hämtade från en modell. Det krävs att EPD:er görs tillgängliga i filformat som stöds av digitala programvaror för att enklare kunna nå deninformation som krävs. LCA-verktyg ska kunna användas tidigt i ett projekt för att eventuella val lättare ska kunna göras. Samtidigt så bör programanvändaren kunna använda produktspecifika EPD:er i ett tidigt skede för att kunna jämföra olika leverantörer och konstruktionslösningar. Begränsningar: Detta arbete är begränsat till de två programmen Bidcon och Anavitoroch hur de skiljer sig åt avseende beräkningsmetoder och funktioner. Det är ocksåavgränsat för att endast beröra byggnaders inbyggda material. Nyckelord: "Inbyggd koldioxid", "Inbyggd energi", "koldioxidavtryck", "LCA","Livscykelanalys", "Klimatpåverkan", "Klimatdata", "BIM", ”Anavitor”, ”Bidcon” / Purpose: For newly constructed buildings, embodied carbon dioxide stands for an increasing share of the buildings climate impact, seen from a life cycle perspective. This due to improved building envelopes alongside better building service systems. Research shows climate impact due to embodied carbon dioxide may decrease if digital tools for analysis are used during the design phase. The aim with this report is to examine how these analyses are made and see how they can be simplified as well as more accurate. Method: To fulfil the aim of this report a literature review is used alongside semistructured interviews to map the use of LCA (Life Cycle Assessment) in order to gain knowledge and find opportunities for enhancement. A case study is performed on a building frame of concrete and steel to be able to compare and draw conclusions from two LCA-tools; Anavitor and Bidcon. Findings: The result shows increasing interest for LCA in the building industry and that LCA performed in the design phase often uses generic values. The terms and scope of a LCA needs to be determined distinctly regarding comparison of different software's in order to reach a result that is comparable. There is a need to depart from generic values and replace with climate data from manufactures to reach a result reflecting reality. This would be possible already in the design phase using objects in BIM supplemented with climate data from EPD:s in compatible formats. Implications: The buildings total climate impact during the life cycle are able to be displayed with LCA-tools. Using this as a natural part of the design phase, LCA-tools have to be compatible with the information contained in an eventual model. LCA-tools ought to include more information than just climate impact, other environmental data and economic information ought to be included to provide a better decision ground for the buyer. To increase the use of LCA in the building industry, a stronger incentive is needed. The buyer should be required to perform an environmental declaration of thebuilding. In a further step legislation regarding a building´s environmental impactsimilar to the rules found in the Swedish building code regarding specific energy usewould be fitting. The accuracy of the programs mostly depends on the input data,namely quantities, often retrieved from a model. Requires EPD:s accessible in formatsupported by digital software’s in order to reach that information more easily. LCA tools ought to be used early in a project, facilitate eventual choices. At the same time, the user should be able to use product specific EPD:s in an early stage to compare different manufacturers and solutions. Limitations: This paper is limited to the two software’s Bidcon and Anavitor, and how they differ regarding calculation methods and functions. It's also limited to only take the buildings' embedded materials into account. Keywords: "Embodied carbon dioxide", "Embodied energy", "carbon foot print","LCA", "Life Cycle assessment", "Climate impact", "Climate data", "BIM", “Anavitor,“Bidcon”

Internprissättning av koldioxid (ICP) är ett verktyg som företag frivilligt kan tillämpa för att sätta ett ekonomiskt värde på sina utsläpp. Det kan i sin tur underlätta företags styrning mot lägre koldioxidutsläpp. Flera organisationer rekommenderar företag att arbeta med ICP, däribland Finansinspektionen och EU-kommissionen. Det finns inget facit på hur företag bör arbeta med ICP och det finns lite forskning inom området, i synnerhet svensk forskning. Enligt den forskning som finns är det tre ICP-metoder som är vanligast förekommande; Intern koldioxidavgift, skuggprissättning och intern handel med utsläppsrätter. Utifrån detta är syftet med denna studie att öka förståelsen för arbetet med ICP och undersöka om ICP kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. Studien har genomförts med hjälp av forskningsintervjuer, där respondenter från tre företag intervjuats. Intervjuerna har strävat efter att svara på frågorna var, när, hur och varför företag tillämpar ICP. Utgångsläget för studien har varit en kvalitativ forskningsmetod med teoretisk bas som ansats. Vidare har en tematisk analys genomförts utifrån den teoretiska basen som består av en redogörelse för ekonomistyrningslitteratur, kontextuella teorier, tidigare forskning om ICP samt en praktisk ICP-guide. Studien har påvisat att ICP används vid beslutsfattande och att det kan användas både på operativ och strategisk nivå. Vidare kan studien konstatera att skuggprissättning är den vanligaste metoden i de studerade företagen. Motivet till ICP-arbetet varierar men ett generellt motiv som studien identifierat är att ICP används för att styra beslut i rätt strategisk riktning. Även riskhantering är ett motiv som är ständigt återkommande i studiens empiri och ICP används då för att förbereda verksamheten mot framtida eventuella koldioxidregler. Slutligen konstaterar studien att ICP i viss utsträckning kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. / Internal Carbon Pricing (ICP) is a self-regulation tool that companies voluntarily can apply to add an economic value on their GHG emissions. ICP can facilitate controlling and steering towards lower GHG emissions. Several organizations recommend companies to work with ICP, including the Swedish Financial Supervisory Authority and the European Commission. There is not one solution on how companies should work with ICP and there is little research in the area, especially Swedish research. According to the available research, however, three ICP methods are the most common; Internal carbon fee, shadow pricing and internal emissions trading. Based on this, this study aims to increase the understanding of the work with ICP and whether ICP can improve companies' sustainability work. The study was conducted with the help of research interviews, where respondents from three companies were interviewed. The interviews have sought to answer the questions of where, when, how and why companies apply ICP. The starting point for the study has been a qualitative research method with a theoretical base. A thematic analysis has been carried out on the basis of literature review, on the basis of previous research on ICP and on the basis of previous examples on how companies work with ICP. The study has concluded that ICP is used in decision-making and that it can be used in decisions made at both operational and strategic levels. Furthermore, the study can state that shadow pricing is the most common method in the cases studied. The motive behind the ICP work varies, but a general motive that the study has identified is that ICP is used to steer decisions in the right strategic direction. Risk management is also a motive that is constantly recurring in the study's empirical data, where ICP is used to prepare the business for future possible carbon regulations. Finally, the study states that ICP to a certain extent can improve companies' sustainability work.

The purpose off this case study is to investigate to what extent and with what strategies Växjö municipality works to achieve a reduction in carbon dioxide emissions within the transport sector. Investigating the development of muncipal`s renewable-energy work for car and bus traffic via the establishment of charging infrastructure is a secondary purpose. For collecting data a qualitative method has been used throughout interviews.  The results of this case study shows that Växjö municipality works, through the sustainability program "Sustainability Växjö 2030" to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The program shows the way for the green work to be executed in the municipalities operations, which have the tools required to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The sustainability program "Sustainability Växjö 2030" permeates a long-term mindset that enables Växjö municipality to work towards a green society. "Sustainability Växjö 2030" is thus the municipalities main strategy that makes it possible to conduct green work in practice.  Växjö municipality works in many ways to ensure that charging infrastructure can be implemented in car and bus traffic. That they are prompting the business sector and private community to build charging infrastructure for cars demonstrates this.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utförts isamarbete med byggföretaget K360 i Uppsala. De arbetar medkakling av badrum i renovering och nybyggnation. En fallstudiehar besvarat forskningsfrågan “Hur kan byggföretag i Sverigegenom materialval och arbetssätt i samband med kakling avbadrum, minska sina koldioxidutsläpp och sin användning avfarliga ämnen?”. Materialen avser avjämningsmassa, fästmassa ochkakel. Litteraturstudierna bygger på rapporter och skrifter frånstatliga institutioner, kommuner, företag och tidningsartiklar. Dettycks saknas forskning om avjämning och fästmassa. Litteraturenberör klimatneutral betong, farliga ämnen, avfallshantering ochföretagskultur och visar följande. Cementen i betong ger högakoldioxidutsläpp. I klimatneutral betong har delar av cementenbytts ut mot bl.a. flygaska. Den gör att betongen eller avjämningentorkar långsamt. Cementindustrin forskar på metoder för attminska sina koldioxidutsläpp. En annan studie bygger på en teoriatt normaltorkande avjämning möjliggör klimatneutraltbetongbjälklag då den fungerar som fukt- och alkalispärr. Denempiriska studien beräknas färdig 2021. Farliga ämnen skaminskas och mycket farliga ämnen ska fasas ut. Dessa ärcancerframkallande, hormonstörande, svårnedbrytbara, kraftigtallergiframkallande och förändrande av arvsmassa ellerfortplantning. Försiktighetsprincipen bör tillämpas då det saknasforskning om många ämnens miljöpåverkan i kombination medandra. I cementbaserade fästmassor och avjämningsmassor kan detfinnas plasttillsatser som medför giftiga biocider. Det finnsnaturliga alternativ. Avfall bör i första hand minimeras, sedanåteranvändas, materialåtervinnas, energiutvinnas och sistdeponeras. I K360s miljöpolicy står att de värnar ommedarbetarnas delaktighet. Litteraturen stödjer delaktighet ochyrkesstolthet som drivkraft till ett företags kvalitetsutveckling därmiljö är en del. Beslut ska baseras på fakta som kräverkommunikation men K360 saknar idag forum för miljö- ochklimatfrågor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts medplattsättare och projektledare. Alla intervjuade anser att miljö- ochklimatfrågor är viktigt. Samtliga plattsättare strävar efter attminska spillet genom planering och beräkning av materialåtgång.Detta blir lättare med mer erfarenhet. För att effektivt kunnaanvända kakelplattorna krävs tid för planering och logiskttänkande. Tidsbrist, standarden för att kapa kakelplattor, mått ochutformning av badrummen utgör hinder för att förebygga spill.Möjligheterna för detsamma är att i projekteringsstadiet anpassatidsplan, badrummets mått och kakel. Allt material återvinns närmöjlighet ges. Beställarens krav och pris styr materialvalet. Andrafaktorer är låg vikt och att det fungerar med befintliga material.Plattsättare och projektledare uttrycker tilltro till att materialet ärkontrollerat för farliga ämnen. Överlag saknar de kunskap ommaterialens innehåll och möjligheten att påverka materialvaletupplevs vara litet. En produktjämförelse jämför fästmassornaCentro FK# 1000 som K360 använder mycket och Haga 325 Bio-Platten- und Fliesenkleber. Produkterna är likvärdiga ochcementbaserade. Centros innehåller plasttillsatser medan Hagasbara naturliga tillsatser. Diskussionen tar upp om ett riktatlitteratursökande kan ha lett till att källor missats och att källorfrån företag kan vara vinklat. Hänvisningar från kommunen ochoberoende källor stärker informationen. Vidare diskuteras omtilliten hos informanterna till materialkontrollerna är frånsägandeav ansvar men flera uttalanden pekar på starkt ansvarskännande.Slutsatsen från produktjämförelsen är att ett byte från Centro tillHaga skulle minska potentiellt farliga ämnen. Andra slutsatsersom dras är att det saknas klimatneutral avjämningsmassa påmarknaden men det kan komma att visa sig att normaltorkandeavjämning är att föredra. Företaget saknar idag forum för internkommunikation om miljöfrågor vilket gör att information fastnarhos enskilda individer. Rapporten rekommenderar K360 att avsättaresurser för att uppdatera sig om materialinnehåll ochmiljöutveckling, skapa forum och vägar för intern kunskaps- ocherfarenhetsöverföring, sprida information om material ocharbetssätt till beställare och producenter av material, fortsätta medcementbaserad avjämning och byta mot klimatneutral cement iframtiden.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig diagnos och vissa patienter upplever att fysisk ansträngning utlöser symtom lång tid efter hjärnskakningen. En förändring i reglering av cerebralt blodflöde (CBF) har visats vara en potentiell orsak bakom detta. Konditionsträning under tröskeln för symtomexacerbation kan förkorta återhämtningstiden för patienterna. På Neurorehab vid Norrlands universitetsjukhus i Umeå identifieras tröskeln med ett stegrat arbetsprov på ergometercykel. Det finns inte någon studie där transkraniell doppler (TCD) använts för att mäta förändringar i cerebralt blodflöde (CBF) under detta arbetsprov. Syfte: Att undersöka genomförbarhet och klinisk relevans av att använda TCD för mätning av blodflödeshastighet i arteria cerebri media (ACMh), hos friska män, under stegrat arbetsprov. Metod: Sex friska och regelbundet aktiva män genomförde ett stegrat arbetsprov på ergometercykel under samtidig mätning av hjärtfrekvens, blodtryck, partialtryck end-tidal CO2 (PetCO2) och blodflödeshastighet i arteria cerebri media (ACMh, mätt med TCD). Smärta från TCD-utrustning och upplevd ansträngning skattades. Tidsåtgången för TCD-tillägget samt eventuell signalförlust noterades. Resultat: Fem studiedeltagare rapporterade ökad smärta (huvudvärk), skattad med Borg CR10 skala, från TCD-utrustningen. Total tidsåtgång för TCD-tillägget var 7 minuter och 40 sekunder i median (IQR, 5 minuter och 32 sekunder). Signalförlust uppstod för en studiedeltagare på vänster sida. PetCO2 och ACMh följdes åt under arbetsprovet bortsett från avvikelser vid två tillfällen. Slutsatser: Studien visar att mätning av ACMh med TCD är genomförbart och ger relevant information om hur CBF ter sig under genomförandet av stegrat arbetsprov. TCD-utrustningen orsakade smärta vilket kan vara problematiskt vid genomförande för personer med postkontusionellt syndrom.