Globally the emissions of carbon dioxide from anthropogenic activities are an issue regarding the future of our planet. Today the building industry is a large contributor with approximately 10 percent of the total emissions coming from energy usage in the building industry, where about 7 percent of the global CO2 emissions are connected to the cement industry. Since cement is important and today, a non-replaceable material in concrete mixture considering the mechanical properties this is considered as a problem. Concrete is essential to the building and infrastructure industry and therefore it is of great value for society. To be able to lower the impact of concrete manufacturing, different materials are investigated to replace a part of the cement. Today, alternative materials are implemented in the cement compositions to improve the environmental impact. One material commonly used is fly ash, a waste material from coal combusting industries. However, a renewable and carbon emission sinking product could have a great impact on the total emissions from concrete manufacturing. A product that could be suitable for this is biochar, a product from pyrolysis of biomass. Previous studies show properties that could be desirable in concrete manufacturing such as high specific surface area, low bulk density, low thermal conductivity, and sound-absorbing function. Also, there are studies of biochar in cementitious material with promising results. To further investigate the biochar impact on concrete this thesis is conducted. A literature review of previous studies of biochar applications and biochar addition to concrete was conducted. This is to analyse the properties of biochar and the effect of the application on the concrete properties. Also, an experimental study was conducted to further analyse the concrete and compare the findings to previous studies. In this thesis concrete with biochar ratios of 5, 8, and 10 percentages according to the weight of the cement were compared to evaluate the performance properties. This was conducted by a laboratory test where 100 mm cubes were cast and tested for their compressive strength after 28 and 56 days. Other properties which were evaluated were the workability, density, microstructure, and chemical properties. The result showed that the workability was significantly lower for concrete mixtures with biochar addition. Also, the density decreased as the ratio of biochar increased. The same happened to the compressive strength where the comparison species had a compressive strength of 72 MPa after 28 days and the sample with 10 percent had a compressive strength of 52 MPa. However, the sample with 10 percent of biochar had the highest increase of compressive strength after additional 28 days of curing. The FTIR could not show any significant changes between samples with zero biochar addition and the samples with biochar addition / Utsläpp av koldioxid är ett globalt problem som hotar framtiden för vår planet. Idag är byggindustrin en stor bidragande faktor till dessa utsläpp där omkring 10 % av de globala utsläppen kan kopplas till energiförbrukningen i byggindustrin. 7% av de globala utsläppen kommer från cementindustrin. Då cement är ett så pass viktigt material och det saknas ersättande material med samma egenskaper anses detta vara ett problem. Betong är grundläggande för bygg- och infrastrukturmarknaden och är därför viktigt för samhället. För att kunna minska påverkan av betongtillverkningen så utreds olika material för att kunna minska cementandelen i betongen.  Idag finns alternativa material som ersätter en del av cementen för att minska klimatavtrycket. Ett sådant material är flygaska, vilket är ett restmaterial från industrier. Att i stället ersätta detta med ett förnybart bio-baserat material med koldioxidsänkande egenskaper skulle kunna innebära en förbättring av de miljöpåverkande egenskaper som finns hos betongtillverkningen. En produkt som skulle kunna vara lämplig för detta är biokol vilket är en produkt från anaerob förbränning av biomassa. Tidigare studier visar att egenskaper som skulle kunna vara fördelaktiga vid betongtillverkning finns hos biokol. Dessa egenskaper är hög specifik ytarea,låg skrymdensitet, låg värmekonduktivitet och ljudabsorberande egenskaper. Det finns även tidigare studier där biokol har applicerats till betong där resultatet har varit lovande.  Detta examensarbete har skrivits för att ytterligare analysera biokolets inverkan på betongen. För att göra detta har en litteraturstudie sammanställts med tidigare studier av biokol och biokolets inverkan på betong. Detta för att analysera biokolets karaktärsdrag och vilka effekter det har på betongens egenskaper. Till detta har även en experimentell studie gjorts för att ytterligare analysera betongens beteende vid applicering av biokol och för att kunna jämföra resultat från tidigare studier. I detta examensarbete har cementet i betongen ersatts med 5, 8 och 10% biokol av cementets vikt för att kunna jämföra egenskaperna mellan de olika proverna. Detta gjordes genom ett laboratorietest där 100 mm kuber gjöts och testades för tryckhållfastheten efter 28 och 56 dagar. Andra egenskaper som kontrollerades var konsistensen, densiteten och mikrostrukturen genom FTIR test. Resultatet visade att konsistensen påverkades kraftigt då biokol adderades till betongen. Densiteten minskade desto större andel av cementet som byttes ut. Liknande resultat uppmättes för tryckhållfastheten där den minskade från 71,9 MPa för proverna utan biokol till 51,6 MPa för betongen med 10% biokol, detta efter 28 dagar. Dock så kunde det ses att den största tillväxten av hållfasthet efter ytterligare 28 dagars härdning kunde uppmätas i provet med högst andel biokol (10%). Resultatet från FTIR testet kunde inte visa några tydliga skillnader mellan proverna med och utan biokol.

Rapporten gick igenom Sveriges miljö- och klimatmål berörande skogensbiologiska mångfald samt klimatnytta och undersökte hur väl de fungeradeihop, tillsammans med detta gjordes intervjuer med individer i skogssektornsamt en kunskapsöversikt av tidigare forskning. Resultaten analyserades medforskningen och visade att målens behövda åtgärder till stor del gick emotvarandra. Det ansågs därför att ny målsättning och planering för hur dessabehövde genomföras för att säkerställa att dem hålls.

Odling av mikroalger för framställning av biogas är ett relativt outforskat område. Den forskning som hittills utförts har påvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag går till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena både näringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutsläpp (rökgaser från industrin) då de tar upp föreningar innehållande kväve, fosfor och kol från dessa källor. Den producerade biogasen kan ersätta fossila bränslen. Dessutom skapas en rötrest som kan återföras till odlingsmarker vilket sluter näringskretsloppet. Mikroalgen Chlorella vulgaris undersöks gällande dess egenskaper i alg-biogasprocessen för att aktuella flöden ska kunna sammanlänkas genom industriell symbios. Mikroalger kan skapa unika möjligheter till kretsloppsanpassad energiproduktion bland annat tack vare att vissa av dem har potential att fungera både som växt och som djur. För att energiproduktionen ska kunna kretsloppsanpassas måste de olika systemen i alg-biogasprocessen lokaliseras strategiskt med avseende på dess flöden. / The area of microalgae cultivation for the production of biogas is quite uninvestigated. Research has shown promising results due to the possibility to make use of resources that are unused or even cause negative environmental impact: the microalgae can purify nutrient rich water (waste water) as well as exhausts rich in carbon dioxide (flue gas) as they take up compounds containing carbon, nitrogen and phosphorus from these sources. The produced biogas can replace fossil fuels. In addition, a digest is produced which can be returned to cropland which closes the nutrient loop. The microalgae Chlorella vulgaris is studied regarding its traits in the algae-to-biogas process in order to evaluate if the flows present can be interlinked through industrial symbiosis. Microalgae can create unique possibilities for loop adapted energy production partly thanks to their potential to function both as plant and as animal. For a loop adapted energy production the different systems in the algae-biogas process need to be located strategically with regards to the flows in the process. / The area of microalgae cultivation for the production of biogas is quite uninvestigated.Research has shown promising results due to the possibility to make use of resources that areunused or even cause negative environmental impact: the microalgae can purify nutrient rich water(waste water) as well as exhausts rich in carbon dioxide (flue gas) as they take up compoundscontaining carbon, nitrogen and phosphorus from these sources. The produced biogas can replacefossil fuels. In addition, a digest is produced which can be returned to cropland which closes thenutrient loop. The microalgae Chlorella vulgaris is studied regarding its traits in the algae-to-biogasprocess in order to evaluate if the flows present can be interlinked through industrial symbiosis.Microalgae can create unique possibilities for loop adapted energy production partly thanks to theirpotential to function both as plant and as animal. For a loop adapted energy production the differentsystems in the algae-biogas process need to be located strategically with regards to the flows in theprocess

Concrete manufacturers claim that using substitute like blast furnace slag, fly ash and silica reduces the climate impact when used as a substitute for cement. Reducing climate emissions is an important topic for companies that currently produce concrete to achieve a sustainable society. The results have been collected by conducting interviews withexperts and sending out a questionnaire survey to concrete companies as well as some assessment through possible calculations that are linked to the survey results. The purpose of the survey is to find out the different substitutes used in Sweden and which substitutes may be conceivable for the future and to assess the development work for these different substitutes. The study shall provide relevant information about these different substitutes and show what effects are brought to the climate when the substitutes are used. The aim of the study is to increase understanding of current and future concrete and how these various substitutes can be useful in the future in the manufacture of concrete. Blast furnace slag, fly ash and silica are three different substitutes used as substitutes for cement. The most common substitute that is available and useful in Sweden is blast furnace slag, which means less climate impact. Conclusions drawn by the study are that these various substitutes contribute to reduced climate impact when used with cement and that substitutes are a temporary solution, meanwhile the real problem is to find new products as alternatives to limestone in cement production.

It is known that the decarbonization of our economy is crucial for our quest to mitigate climate change and build a sustainable society. Governments are reviewing strategies to eliminate, or at least minimize, the release of carbon emissions into the atmosphere. These efforts are not limited to national energy networks, but also extended to industry and other carbon-intensive sectors. In general, the Pulp & Paper industry is regarded as bio-based and relatively sustainable since most of its raw materials are recycled or come from biogenic sources. However, this is an energy-intensive industry, and even though bioenergy covers most of the energy needs at pulp plants, recycled paper mills do not count on the same resources and rely heavily on fossil fuels to power their operations. This study was performed to assess and compare different decarbonization pathways available for a recycled paper mill. For this, operational data was gathered to characterize the thermal and electric demands and assess locally available resources. Simultaneously, scientific literature was consulted to assemble a technology portfolio, from which the most suitable technologies were selected. Carbon capture and storage, electrification, and hydrogen were chosen to be tested, under different scenarios, using an energy modelling software. Finally, the combinations were evaluated and compared. It was found that under ideal conditions it is possible to achieve an emissions reduction of almost 100% via electrification and hydrogen-based options. However, this would represent a significant increase in the operating cost of the energy system and would depend on the development of the necessary infrastructure. The most promising alternative for this site was a combination of electrification and green electricity purchase agreements. However, further work is needed to improve the efficiency of the energy use and generation, to achieve a carbon-neutral operation without incurring elevated costs. / Det är känt att avkarboniseringen av vår ekonomi är avgörande för vår strävan att mildra klimatförändringarna och bygga ett hållbart samhälle. Regeringar ser över strategier för att eliminera, eller åtminstone minimera, utsläpp av koldioxid i atmosfären. Dessa ansträngningar är inte begränsade till nationella energinät, utan sträcker sig även till industrin och andra kolintensiva sektorer. Massa- och pappersindustrin är biobaserad och relativt hållbar eftersom de flesta av dess råvaror återvinns eller kommer från biogena källor. Detta är dock en energiintensiv industri, och även om bioenergin täcker det mesta av energibehovet vid massafabrikerna, räknar inte återvunnet pappersbruk med samma resurser som är starkt beroende av fossila bränslen för att driva sin verksamhet. Denna studie utfördes för att bedöma och jämföra olika avkolningsvägar tillgängliga för ett återvunnet pappersbruk. För detta samlades operativa data in för att karakterisera de termiska och elektriska kraven och bedöma lokalt tillgängliga resurser. Samtidigt konsulterades vetenskaplig litteratur för att sammanställa en teknologiportfölj, från vilken de mest lämpliga teknologierna valdes ut. Kolavskiljning och lagring, elektrifiering och väte valdes ut för att testas, under olika scenarier, med hjälp av en mjukvara för energimodellering. Slutligen utvärderades och jämfördes kombinationerna. Man, fann att det under ideala förhållanden är möjligt att uppnå en utsläppsminskning på nästan 100 % via elektrifiering och vätebaserade alternativ. Detta skulle dock innebära en betydande ökning av driftskostnaden för energisystemet och skulle bero på utvecklingen av den nödvändiga infrastrukturen. Det mest lovande alternativet för denna plats var en kombination av elektrifiering och köp av grön el. Det krävs dock ytterligare arbete för att effektivisera energianvändningen och energiproduktionen, för att uppnå en koldioxidneutral drift utan förhöjda kostnader.

Människor spenderar idag över 90% av sin tid inomhus och inomhusklimatet spelar därför en viktig roll i personers hälsa och välbefinnande, större ju yngre personerna är. Syftet med den här rapporten har varit att undersöka och jämföra inomhusklimatet på två förskolor i Hallsbergs kommun, förskolan Äppellunden och Kompassen, med följande frågeställningar: - Hur upplevs förskolan Kompassens inomhusklimat i förhållande till mätningar av inomhusklimatet? - Hur upplevs förskolan Äppellundens inomhusklimat i förhållande till mätningar av inomhusklimatet? - Hur förhåller sig de två förskolornas upplevda inomhusklimat och mätningar av inomhusklimatet, vad gäller operativ temperatur, luftkvalitet, lufthastighet och fukt? Studien har pågått under en begränsad tid och har endast studerat rummen i förskolorna som barnen vistas i kontinuerligt. Studien tar inte i beaktning faktorer såsom ljud, ljus och lukt. Inomhusklimatet har studerats genom en enkät som skickats ut till alla pedagoger på de två förskolorna samt kompletterats med egna mätningar på luftkvalité och temperatur. De två förskolorna är i grunden väldigt olika. Äppellunden är en nybyggd förskola från 2019, medan Kompassen är en industrilokal från 1981 som år 2014 byggdes om till förskola. Inomhusklimatet påverkas av många olika faktorer som alla måste samverka. Här innefattas bland annat ventilationen, vars huvudsakliga funktion är att föra bort förorenad luft och tillföra ny luft. Inomhusklimatet ska även ha en behaglig temperatur, där kraven ställs utifrån den operativa temperaturen. Det ska heller inte vara varken för fuktig eller för torr luft inomhus och människan ska inte uppleva drag. För samtliga faktorer finns krav eller rekommendationer som bör följas för att upprätta ett bra inomhusklimat. Tidigare har bland annat projektet BETSI samt undersökningen ELIB utfört landsomfattande studier på inomhusklimatet. För att undersöka hur inomhusklimatet upplevs på förskolorna skickades en enkät om inomhusklimatet ut till pedagogerna. På samma förskolor mättes medelstrålningstemperaturen, lufttemperaturen, den relativa fuktigheten samt koldioxidhalten. Detta skedde i ett rum per avdelning och på fyra punkter i vardera rum. Även den operativa temperaturen beräknades. Över lag visade mätningarna att förskolorna har ett bra inomhusklimat, dock har de en torr inomhusluft. Tidigare undersökningar har visat att torr luft oftare blir ett större problem i stora hus. Detta gällde dock en studie om flerbostadshus, men vissa paralleller till förskolorna kan fortfarande dras. Från enkäten utlästes att pedagogerna främst hade problem med en varierande rumstemperatur på Äppellunden. Detta kan bero på att Äppellunden har ett ventilationssystem med ett varierande luftflöde. Kompassen besvärades främst av torr luft, en varierande rumstemperatur samt känslan av en instängd luft. Samtliga mätningar som utförts uppfyllde kraven och rekommendationerna som finns från myndigheter med undantag från en mätning på Kompassen. / People today spend more than 90% of their time indoors, making the indoor climate an important and significant part of their health and well-being, especially for younger people. The purpose of this report is to investigate and compare the indoor climate of two preschools in Hallsbergs Municipality, Äppellunden and Kompassen, with the following questions: - How is the indoor climate of Preschool Kompassen perceived in relation to measurements of the indoor climate? - How is the indoor climate of Preschool Äppellunden perceived in relation to measurements of the indoor climate? - How do the perceived indoor climate and measurements of indoor climate compare between the two preschools regarding operative temperature, air quality, air velocity and humidity? The study was conducted over a limited period and only examined the rooms in the preschool where the children are continuously present. The study does not consider factors such as noise, light, and smell. The indoor climate was studied through a survey sent to all educators at the two preschools and complemented by independent measurements of air quality and temperature. The two preschools are fundamentally very different Äppellunden is a newly built preschool from 2019, while Kompassen is an industrial building from 1981 that was converted to a preschool in 2014. Indoor climate is influenced by many different factors that all need to work together. This includes ventilation, whose main function is to remove polluted air and bring in fresh air. The indoor climate should also have a comfortable temperature, with requirements based on the operative temperature. The indoor air should not be too humid or too dry indoors, and people should not feel drafts. For all factors, there are requirements or guidelines that should be followed to establish a good indoor climate. Projects like BETSI and the ELIB survey have previously conducted nationwide studies on indoor climate. To investigate how the indoor climate is perceived at the preschools, a survey about the indoor climate was sent to the educators. In the same preschools, measurements of mean radiant temperature, air temperature, relative humidity, and carbon dioxide levels were taken, and the operative temperature calculated. This was done in one room per department and at four points in each room. Overall, the measurements showed that the preschools have a good indoor climate; however, they both have dry indoor air. Previous studies have shown that dry air often becomes a larger problem in big buildings. This was a study on multi-family houses, but some parallels to the preschools can still be drawn. From the survey, it was found that the educators mainly had problems with a varying room temperature at Äppellunden. This may be due to Äppellunden having a ventilation system with varying air flow. Kompassen mainly suffered from dry air, varying room temperature, and a feeling of stale air. All measurements performed met the requirements and recommendations from authorities, except for one measurement at Kompassen.

EU har enats om att minska energianvändningen med minst 11,7 % jämfört med prognosen för den förväntade energianvändningen till 2030. Nära hälften av Sveriges energianvändning går bland annat till uppvärmning i bostads- och servicesektorn. I Sverige kan energieffektivisering, genom ventilation, vara lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv men även för att nå klimat- och energimål. Genom att använda behovsstyrd ventilation och från- och tilluftssystem med värmeväxling kan energiförbrukningen minska betydligt. Att använda behovsstyrd ventilation går bara att göra om inte människans hälsa påverkas eller den upplevda luftkvaliteten försämras. Studien fokuserar på hur olika ventilationsflöden nattetid i studentlägenheter påverkar både energiförbrukningen och luftkvalitén under vinterhalvåret. Målet är att minska ventilationsflödet utan att påverka luftkvalitet, upplevd luftkvalitet och sömnkvalitet negativt samtidigt som energi kan sparas.  Studien genomfördes i studentboendet Bifrost som är en fastighet i Borås som Bostäder i Borås AB förvaltar. Fastigheten består av fem våningar med totalt 40 studentlägenheter. Genom att mäta koldioxid, temperatur och relativa fuktighet samt att de boende får svara på morgonenkäter om den upplevda luftkvaliteten. Vilket gör att luftkvaliteten och sömnkvaliteten kan analyseras. En utförlig arbetsgång inkluderade förberedelser, kalibrering av mätare, installation av mätarna och enkätutskick. Mätperioden pågick under två veckor med fyra olika ventilationsflöden som reglerades klockan 22:00 på kvällen och sedan tillbaka igen till det normala flödet klockan 10:00 på morgonen. Den långa mätperioden gjorde att alla ventilationsflöden kunde prövas två gånger var och jämföras. Flödena som testades utgick från fastigheten Bifrosts normala flöde (1200 l/s) som är fördelat på de 40 lägenheterna. Förutom det normala flödet testades även mycket lågt flöde (360 l/s), lågt flöde (700 l/s) och ett mycket högt flöde (1350 l/s). Energibesparingen utvärderades efter mätperioden genom beräkningar i jämförelse med det normala flödet.  Beräkningarna visade att genom att göra nattsänkning av ventilationsflödet blev det en energibesparing jämfört med normala flödet. Vid det mycket låga flödet sänktes energiförbrukningen 22 474 kWh/år, vid det låga flödet sänktes energiförbrukningen 13 377 kWh/år medan det höga flödet ökar energiförbrukningen med 4013 kWh/år.  Sammanfattningsvis påverkade inte de olika flödena signifikant de boendes upplevelse av luftkvalitet eller deras sömn. Detta även om det vid det mycket låga ventilationsflödet visade sig ha en koldioxidhalt över 1000 ppm, vilket kan vara en indikation på att ventilationen inte är tillräcklig för att ventilera ut föroreningar. De tre andra ventilationsflödena har koldioxidhalter under 1000 ppm vilket tyder på att ventilationen är tillräcklig. Även om ett lägre ventilationsflöde under myndighetskraven inte påverkar människans hälsa negativt eller försämrar luftkvaliteten är det inte aktuellt att sänka till. Temperaturen påverkades inte märkbart vid något av ventilationsflödena. Den relativa fuktigheten visade inte heller på någon större märkbar förändring. / The EU has agreed to reduce energy use by at least 11.7% compared to the forecasted energy use by 2030. Nearly half of Sweden's energy use goes to heating in the residential and service sectors. In Sweden, energy efficiency through ventilation can be economically beneficial and help achieve climate and energy goals. By using demand-controlled ventilation and supply and exhaust systems with heat exchange, energy consumption can be significantly reduced. Demand-controlled ventilation can only be used if it does not affect human health or reduce perceived air quality.  The study focuses on how different ventilation flows at night in student apartments affect both energy consumption and air quality during the winter months. The goal is to reduce ventilation flow without negatively impacting air quality, perceived air quality, or sleep quality, while saving energy.  The study was conducted in the Bifrost student housing, a building in Borås managed by Bostäder i Borås AB. The building has five floors with a total of 40 student apartments. CO2, temperature, and relative humidity were measured, and residents answered morning surveys about perceived air quality. This allowed for the analysis of air quality and sleep quality. The detailed process included preparations, calibration of meters, installation of meters, and distribution of surveys. The measurement period lasted two weeks with four different ventilation flows regulated from 10:00 PM to 10:00 AM. The long measurement period allowed each flow to be tested twice and compared. The tested flows were based on Bifrost's normal flow (1200 l/s) which is distributed among the 40 apartments. Besides the normal flow, very low flow (360 l/s), low flow (700 l/s), and very high flow (1350 l/s) were tested. Energy savings were evaluated after the measurement period by comparing calculations to the normal flow.  Calculations showed that reducing the nighttime ventilation flow resulted in energy savings compared to the normal flow. The very low flow reduced energy consumption by 22,474 kWh/year, the low flow reduced it by 13,377 kWh/year, while the high flow increased energy consumption by 4013 kWh/year. In summary, the different ventilation flows did not significantly affect the residents' perception of air quality or their sleep. However, at the very low ventilation flow, the CO2 level was over 1000 ppm, which can indicate that the ventilation is not enough to remove pollutants. The other three ventilation flows had CO2 levels below 1000 ppm, indicating that the ventilation is sufficient. Even though a lower ventilation flow below regulatory standards does not negatively impact human health or air quality, it is not recommended to lower it further. Temperature was not noticeably affected by any of the ventilation flows. Relative humidity also did not show any significant changes.

Carbon dioxide is released by natural and anthropogenic processes, such as the production and combustion of fossil fuels. Production of biogas also generates carbon dioxide, but of biogenic origin. The global, yearly emissions of greenhouse gases are regularly increasing, although agreements such as the Paris Agreement is signed by parties globally. Sweden has the goal to reach net-zero emissions by 2045, and thereafter to only obtain negative emission levels. To reach these goals the biogenic version of Carbon Capture and Storage (CCS) called Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) is considered to be an essential strategy. Using carbon dioxide, through Carbon Capture and Utilization (CCU), in for example products, can complement BECCS since the strategy can increase the value of carbon dioxide. These strategies make it possible to reduce the climate impact of biogas production.  This master thesis aimed to chart different techniques in CCS and CCU to examine how they can be used to utilize or store carbon dioxide from biogas plants. What technical demands different solutions create was explored. The different techniques were assessed through a multi criteria analysis by a technological, environmental, marketable and economical standpoint to investigate which ones were the most suitable for a specific, studied case – Tekniska verken’s biogas plant. One suitable technique within CCU was analyzed through a screening of actors in the region. An environmental assessment of one technique in CCS and one in CCU were compared with the reference case Business as usual, to explore how a simulated biogas plant’s climate impact can change through the implementation of CCS and CCU.  The charting of literature gave findings of 42 different techniques, which were sifted down to 7; algae farming for wastewater treatment, BECCS in saltwater aquifers, carbon dioxide curing of concrete, bulk solutions, production of methanol, production of methane through Power To Gas and crop yield boosting in greenhouses. The multi criteria analysis pointed out carbon dioxide curing of concrete and BECCS in saltwater aquifers as suitable solutions for the studied case. The implementation of these techniques requires a liquefaction plant, infrastructure for transportation as well as business partners.  A life cycle assessment of the studied cases climate impact was given through modelling and simulation of a model plant of the studied case, with the functional unit 1 Nm3 biomethane. The reference case Business as usual had a climate impact of 0,38 kg CO2 eq, which corresponds to approximately one eighth of the climate impact of fossil fuels such as gasoline or diesel. By storing the carbon dioxide through BECCS in saltwater aquifers the climate impact decreased to - 0,42 kg CO2 eq. By utilizing the carbon dioxide through curing of concrete the biomethane’s climate impact decreased to -0,72 kg CO2 eq. The results thereby evince that Swedish biogas producers can improve their climate performance through CCS and CCU. / Koldioxid släpps ut av såväl naturliga som antropogena processer, exempelvis vid produktion och förbränning av fossila bränslen. Även vid biogasproduktion uppkommer koldioxid, men av biogent ursprung. Årliga globala utsläpp av växthusgaser ökar regelbundet, trots överenskommelser som Parisavtalet som syftar till att begränsa klimatförändringarna. Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 och därefter ha negativa utsläppsnivåer. För att uppnå detta mål anses en biogen version av Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid, kallad Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) vara en essentiell strategi. Tillvaratagande av koldioxid, genom Carbon Capture and Utilization (CCU), kan ge ett bra komplement till BECCS eftersom det nyttiggör koldioxid i produkter och kan öka värdet av koldioxid. Tekniker inom CCS och CCU möjliggör minskad klimatpåverkan inom biogasproduktion.  Detta examensarbete syftade till att kartlägga olika alternativ inom teknikerna CCS och CCU för att undersöka hur dessa kan användas för att nyttiggöra eller lagra koldioxid från biogasanläggningar, samt att undersöka vilka tekniska krav som ges av lösningarna. Utifrån en multikriterieanalys bedömdes vilka lösningar som var tekniskt, miljömässigt, marknadsmässigt och ekonomiskt motiverade för tillvaratagande av koldioxid. Bedömningen genomfördes genom att studera specifikt fall som var Tekniska verken i Linköpings biogasanläggning. Den lösning som valdes ut som lämplig inom CCU analyserades ur ett marknadsmässigt perspektiv genom en översiktlig kartläggning av aktörer i regionen. Därefter studerades klimatpåverkan från en förenklad modell av Tekniska verkens biogasanläggning för att undersöka hur denna förändras vid implementering av en lämplig lösning inom CCS respektive CCU.  Genom en screening av lösningsförslag identifierades 42 lösningsförslag inom CCS och CCU som sållades ner till sju stycken; algodling vid vattenrening, BECCS i saltvattenakviferer, betong härdad av koldioxid, bulklösning, metanoltillverkning, tillverkning av metan genom Power To Gas samt växthusodling. Multikriterieanalysen visade att koldioxidhärdad betong inom CCU och BECCS i saltvattenakviferer inom CCS var lämpliga lösningar för det studerade fallet. För implementering av förslagen krävdes bland annat en förvätskningsanläggning, infrastruktur för transport och samarbetspartners.  De studerade scenariernas klimatmässiga livscykel erhölls genom modellering och simulering av en modellanläggning av det studerade fallets biogasanläggning i programvaran SimaPro med användning av den funktionella enheten 1 Nm3 fordonsgas. Resultatet visade att fordonsgasen i referensfallet har en klimatpåverkan på 0,38 kg koldioxidekvivalenter. Fordonsgasens klimatpåverkan var cirka en åttondel av fossila bränslen såsom bensin och diesels klimatpåverkan. Vid lagring av koldioxid genom BECCS i saltvattenakviferer förändrades klimatpåverkan till - 0,42 kg koldioxidekvivalenter. När koldioxid användes till härdning av betong förändrades fordonsgasens klimatpåverkan till -0,72 kg koldioxidekvivalenter. Detta innebär att svenska producenter av biogas kan förbättra sin klimatpåverkan genom såväl lösningar inom CCS som CCU.

De flesta forskare är överens att den mänskliga påverkan på klimatet i form av växthusgaser är ett faktum. För att minska den mänskliga påverkan har ett system med utsläppsrätter för att reglera utsläppen införts. Tanken är att utsläppen ska minskas successivt av alla inblandade och att detta ska redovisas inom varje land i särskilda rapporter. Inom redovisningen av företags finansiella status såsom årsredovisningar finns det i dagsläget ingen reglering som styr om och hur dessa utsläppsrätter ska redovisas. IASB utreder redovisningspraxis för att kartlägga vilka metoder som används. Genom denna kartläggning undersöker de om det är genomförbart att ge ut finansiella rapporteringskrav för ett potentiellt stort antal system och förbättra jämförbarheten. Liknande studie har gjorts i Europa av PwC och IETA år 2007. Denna studie behandlar hur företag i Sverige valt att redovisa sina utsläppsrätter. En genomgång av de 267 företag som omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter i Sverige och innehållsanalys av deras årsredovisningar för år 2014 har gjorts. Därefter har strax över 20 procent av företagen granskats ytterligare för att utreda varför företagen valt att redovisa sina utsläppsrätter på visst sätt. Den insamlade data har sedan analyserats mot tidigare forskning och finansiella redovisningsteorier som behandlar oreglerade finansiell rapportering. Det som har framkommit i studien är att av de företag i Sverige som redovisar utsläppsrätter, redovisar de flesta sina utsläppsrätter framförallt som immateriella tillgångar eller omsättningstillgångar. Tidigare forskning ihop med teorierna kan förklara dessa val av redovisningspraxis som ett nationellt mönster som förmodat skapats i brist på internationell vägledning och med grund i IFRIC 3 för de av företagen som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar. De utav företagen som har valt att redovisa sina utsläppsrätter som omsättningstillgångar kan förklaras av avsikten med utsläppsrätterna. I studien uppmärksammas även de företag som valt att inte redovisa sina utsläppsrätter som valt att ha upplysningar som beskriver deras utsläpp på annat vis. Företags val av redovisningsmetod av utsläppsrätter förklaras av institutionell teori för företag som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar och som en överlappning mellan intressentteorin och legitimitetsteorin för de företag som inte redovisar sina utsläppsrätter men har upplysningar om utsläpp. Studiens resultat påvisar både skillnader och likheter med tidigare undersökning av hur stora företag i EU redovisar sina utsläppsrätter och kan därför påvisa att IASB torde kunna utge finansiella rapporteringskrav av utsläppsrätter som redan stämmer överens med redovisningspraxis idag. Detta behöver dock undersökas vidare för att kunna generaliseras till alla länder som omfattas av EU ETS. / Most scientist agree that human influence on the climate in terms of greenhouse gas emissions is a fact. To reduce the human impact, a system of emission rights to regulate emission have been introduced. The idea is that emissions should be reduced gradually by all involved entities and that this should be recognized in every country in special reports. In recognition of the company’s financial status, such as annual reports, there is currently no state regulations governing whether and how there emission rights should be reported. IASB is investigating accounting practices to identify the methods used. Through this survey they try to identify the feasibility of issuing financial reporting requirements for a potentially large number of systems and improve comparability. Similar studies have been made in Europe by PwC and IETA in 2007. This study discusses how companies in Sweden chosen to report their emission rights. A review of the 267 companies covered by the emission trading scheme in Sweden and content analysis of their financial statements for 2014 have been made. Subsequently about 20 percent of the companies have been further examined to determine why companies have chosen to report their emission rights in a certain way. The collected data were analyzed against past research and financial accounting theory such as unregulated financial reporting theory. What has been found in this study is that among companies in Sweden that do report their emission rights, the majority reported their allowances primarily as intangible assets or current assets. Previous research together with the theories can explain the choice of accounting practices as a national pattern that supposedly been created by a lack of international guidance and due to IFRIC 3 for those companies that reported their emission rights as intangible assets. Those companies that have chosen to report their emission rights as current assets can be explained by the intent of the allowances. The study also addresses the companies that have chosen not to declare their allowances and have chosen to have disclosures that describes their emission in other ways. Companies’ choice of accounting method of allowances is explained by institutional theory for the companies that reported their emission rights as intangible assets and an overlap between stakeholder theory and legitimacy theory for companies that do not report their emission rights but have emission disclosures. The study’s results demonstrate both similarities and differences with the precious survey of how large entities in the EU report their emission right and could thereby demonstrate that the IASB should be able to issue financial reporting requirements of allowances that already is consistent with the accounting practices today. This needs to be investigated further in order to be generalized to all countries covered by the EU ETS.

The proton exchange membrane fuel cell generates electricity from hydrogen and oxygen (from air) through electrocatalytic reactions in an electrochemical cell. The Pt/C catalyst, commonly used in PEM fuel cells, is very sensitive to impurities that can interact with the active catalyst sites and limit fuel cell performance. Unfortunately, most hydrogen is currently produced from fossil sources, and inevitably contains impurities. The subject of this thesis is the effect of hydrogen impurities on the operation of a PEM fuel cell using a Pt/C anode. The impurities studied are carbon monoxide (CO), carbon dioxide (CO2), and selected hydrocarbons. Particular focus is given to the interaction between the impurities studied and the anode catalyst. The main method used in the study involved performing cyclic voltammetry and mass spectrometry, simultaneously. Other electrochemical techniques are also employed. The results show that all the impurities studied adsorb to some extent on the Pt/C catalyst surface, and require potentials comparable to that of CO oxidation, i.e., about 0.6V, or higher to be removed by oxidation to CO2. For complete oxidation of propene, and toluene, potentials of above 0.8, and 1.0V, respectively, are required. The unsaturated hydrocarbons can be desorbed to some extent by reduction, but oxidation is required for complete removal. Adsorption of ethene, propene, and CO2 is dependent on the presence of adsorbed or gaseous hydrogen. Hydrogen inhibits ethene and propene adsorption, but facilitates CO2 adsorption. Adsorption of methane and propane is very limited and high concentrations of methane cause dilution effects only. The adlayer formed on the Pt/C anode catalyst in the presence of CO2, or moderate amounts of hydrocarbons, is found to be insffuciently complete to notably interfere with the hydrogen oxidation reaction. Higher concentrations of toluene do, however, limit the reaction. / Polymerelektrolytbränslecellen genererar elektricitet fran vätgas och syrgas (fran luft) genom elektrokatalytiska reaktioner i en elektrokemisk cell. Den platina-baserade katalysator som oftast används i dessa bränsleceller är känslig mot föroreningar, då dessa kan interagera med katalysatorns aktiva yta, och därmed begränsna bränslecellens prestanda. Tyvärr produceras dagens vätgas huvudsakligen fran fossila källor och innehåller därför oundvikligen föroreningar. Denna avhandling behandlar hur olika vätgasföroreningar påverkar katalysatorns aktivitet och bränslecellens drift. De föroreningar som studeras är kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2), samt ett antal mindre kolväten. Störst fokus ligger på hur dessa föroreningar interagerar med anodens Pt/C katalysator. Den metod som huvudsakligen används är cyklisk voltammetri kombinerat med masspektrometri, men flera elektrokemiska metoder har använts. Resultaten visar att alla undersökta föroreningar adsorberar på Pt/C katalysatorns yta i större eller mindre utstreckning. For att avlägsna det adsoberade skiktet genom oxidation till CO2 krävs potentialer jämförbara med CO oxidation, dvs ca 0,6V, eller högre. Fullständig oxidation av propen eller toluen kräver potentialer högre än 0,8V respektive 1,0V. De omättade kolvätena kan delvis avlägsnas genom reduktion, men fullständig avlägsning kräver oxidation. Närvaron av väte, i gasform eller adsorberat pa katalysatorn, hämmar adsorptionen av eten och propen, men främjar CO2 adsorption. Metan och propan adsorberar i mycket begränsad utstreckning på Pt/C katalysatorns yta. De prestandaförluster som uppstår av höga koncentrationer av metan förklaras av utspädning av vätgasen. Det adsorberade skiktet som bildas när Pt/C katalysatorn exponeras för CO2 eller måttliga koncentrationer av studerade kolväten, är inte tillräckligt heltäckande for att märkbart påverka vätgasreduktionen. Däremot kan höga koncentrationer av toluen begränsa reaktionen. / <p>QC 20161010</p>