Klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton koldioxid årligen. Varav 40 procent beräknas komma från husprojekt och resterande 60 procent från anläggningsprojekt. I dagens samhälle finns ett stort intresse av att optimera byggnader till att bli så energisnåla som möjligt och därav så billiga som möjligt i drift. Vilket även medfört att miljöpåverkan från driftsektorn har minskat markant. Däremot betraktas sällan påverkan från framställning av ingående material och produktionen på bygget. En väl känd fras är att så mycket som 85 procent av en byggnads totala koldioxidutsläpp uppkom i drift och brukarskedet. Så är inte fallet i dagsläget, nu beräknas en byggnad under sin produktions- och bruksfas ha i princip samma miljöpåverkan genom koldioxidutsläpp. Materialval har under en längre tid gjorts efter vad de innehåller och hur det kommer påverka människans hälsa. Nu görs materialval även med tanke på mängd koldioxidutsläpp under dess livscykel. Vid val av material kan en avgörande skillnad för miljön och klimatets framtid göras. NCC folkboende är ett koncepthus av platsgjuten betong som är omtyckt av beställare och även av NCC att bygga. NCC bygger mycket bostäder och i många fall är det Folkboenden. Därför är det av intresse att undersöka hur ett byte av betongstomme till KL-trä påverkar byggnadens koldioxidutsläpp. Arbetet skall förtydliga om stombytet genererar en reducering av koldioxid samtidigt som det är möjligt att behålla det omtycka konceptets planlösningar. Det som framgår av examensarbetet är hur ett hus på åtta våningar påverkas av att stommen byggs i KL-trä jämfört med att platsgjutas. I miljödelen av arbetet behandlas framställning av de olika materialen samt dess transport till bygget. Dimensionering av byggnaden påvisar att samma planlösning i lägenheter är möjlig att behålla, samtidigt som en reducering på 20 procent gentemot ursprungliga stommens koldioxidutsläpp erhålls. Examensarbetet kan fungera som ett underlag för NCC att motivera trä som stommaterial till kund genom att påvisa den reducering av koldioxid som är tillgänglig för dem att bidraga med. / Climate influences from building processes in Sweden is around 10 million tonnes of carbon dioxide each year. In today’s society there is a big interest in to get buildings as energy effective as possible and thru that also less expensive to own. This has also caused that the impact on the environment have become a little smaller. In a while ago it was said that a building had 85 percent of its total carbon dioxide emissions during the operational phase. Now a day’s the impact of carbon dioxide during operational phase and impact of construction phase is pretty much the same. Materials have since a while back been chosen for what impact it has on the personal health. Today there’s also a lot of thought on what impact the material have on the environment thru carbon dioxide during its lifecycle. When choosing material an important difference for the future environment can be done. NCC Folkboende is a concept building that’s grout on site. The concept is popular among its clients and also among NCC to build. Since NCC are building a lot of housings and not rarely Folkboende its interesting to see what effect the change of framework has on carbon dioxide emissions and if it’s possible to keep the popular planning. This report will show how an eight stories high concrete building will be affected if the framework would be of cross-laminated timber instead of reinforced concrete. The building will be sized and proved to be able to keep the same planning on the housing, together with a 20 percent carbon dioxide reduction thanks to the material choice. This report could be used as basis for NCC to convince its clients to choose a framework of CLT without affecting the planning and at the same time make the environment a good favor.

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden. / Robotic assisted prostatectomy requires special circumstances for the patient regarding their positioning. They lay with the head tilted down 45 degrees in a position called Trendelenburg and their bowel is insufflated with carbon dioxide which both can cause nausea and vomiting. The aim of this study was to investigate the frequency of postoperative nausea and vomiting 24 hours after a robotic assisted prostatectomy. The patients valued their own nausea according to the MANE-scale which is a 7-pointed scale. The method used was a quantitative non- experimental pilot study. 20 patients participated in the study. The result showed that more than a third of the patients were nauseas or vomited within 24 hours after surgery. Of all 20 participants only one had received antiemetics in preventing purpose. The conclusion was that this study should be proceeded and a larger number of patients should be evaluated too see if there is a need to adjust the antiemethic prophylaxis for this patientgroup in the future.

Då urbaniseringen idag är ett faktum och bostadsbristen är stor är byggandet av nya bostäder ett måste. Under byggprocessen släpps stora mängder koldioxid ut. Detta gäller vid transporter av materialen till byggplatsen men även vid tillverkning av materialen. Syftet med denna studie är att jämföra resultaten i beräkningen av koldioxidutsläpp då generisk eller specifik data för byggnadsmaterialen som användes i samband med nybyggnation av Vallbacks idrottshall i Gävle. Syftet är även att visa hur mycket skog som behöver återplanteras för att klimatkompensera för dessa koldioxidutsläpp. Miljödeklarationer (EPD) har använts, i detta fall, för att ta fram byggmaterials specifika utsläppsmängd ur tre aspekter: Råvaruförsörjning, transport och tillverkning - dessa sammanställs till ett utsläppsvärde som använt i denna studie. Målet med denna fallstudie är att sammanställa alla koldioxidutsläppen i ett dokument från Sweden Green Building Council (SGBC) Miljöbyggnad. De utsläppsmängder som sammanställningen visat har tolkats och jämförts för att sedan användas i arbetets andra delmål: en återplanteringsstudie där koldioxidutsläppen ska klimatkompenseras i form av återplantering av träd. Denna fallstudie speglar vikten av att välja rätt material då utsläppsmängderna skiljer sig, detta visas genom Miljöbyggands bedömningsindikator Stommens och grundkonstruktionens klimatpåverkan. Utsläppsmängderna visar på en variation då de generiska uppskattas vara 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika som blir 94 000 kg CO2 ekvivalenter för den befintliga stommen (utan tunnputsfasaden). I den studie där fasaden försetts med träpanel på 22 mm ges helt andra resultat då de generiska data påvisar 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika -62 000 kg CO2 ekvivalenter. Detta visar att trä inte släpper ut koldioxid vid tillverkning utan binder den i materialet under sin tillväxt. Utsläppsberäkningen uppvisar en skillnad på 47 % beroende på valet av indata (generisk eller specifik). Återplanteringsstudien visar att uppskattningar med de specifika EPD:erna krävs det enbart 127 stycken träd för att binda upp den utsläppta koldioxidmängden medans de generiska krävde 239 stycken träd. När fasaden försågs med träpanel krävdes det vid generisk data 238 stycken träd för att återplantera koldioxidutsläppen. Specifik data visar att inga träd behöver återplanteras i fallet med träpanel som fasadmaterial, då studien gav ett negativt värde. Slutsatsen på denna fallstudie visar att man kan göra skillnad genom att välja bra material och även att välja trä i så stor utsträckning som möjligt.

Sverige införde den 1 april 2018 en flygskatt, på 60 kr inrikes, för att sänka flygplanens miljöpåverkan. Syftet med denna studie var att estimera välfärdseffekterna av denna skatt, med 2017 och 2019 som jämförelseår med data från både Trafikanalys och tidigare studier. I min studie kommer endast inrikesflyg i Sverige att analyseras, men data från utrikesflyg och inrikes tåg har tagits med för att kunna ge en bättre bild över hur inrikes flygresor har påverkats av flygskatten. Flygskatten påverkar antalet inrikesresor i Sverige, det blir färre resor vilket leder till välfärdsförluster. I och med att det blir färre resor, kommer däremot den globala nyttan öka på grund av minskat koldioxidutsläpp. Resultatet är varierat beroende på vilka antaganden som görs och vilket värde som används för koldioxidutsläppen. I huvudanalysen ger värdet som användes i Sverige för koldioxid välfärdsvinsten 59 640 000 kr, med värde från EDF blir välfärdsvinsten 11 152 000 kr. Med värde från Tyskland blir det en välfärdsförlust på 8 954 104 kr och om priset på utsläppsrätter inom EU ETS används blir förlusten 5 514 040 kr. Studien har som ett alternativ utgått ifrån data  från en tidigare studie. Med denna data blir istället den totala välfärdsvinsten 42 424 400 kr med Sveriges värde och 8 007 920 kr med värde från EDF. Tysklands värde på koldioxid gav då istället välfärdsförlusten 6 267 413 kr och EU ETS estimerades bli en förlust på 3 824 968 kr. För att få välfärdsförlusten att vara lika stor som välfärdsvinsten krävs det ett estimerat värde på drygt 355 kr per ton koldioxid. / On April 1st 2018 Sweden introduced an aviation tax, at 60 kr for flights domestically, in order to reduce the amount of impact on the climate. The purpose of this study is to estimate the welfare effects of the said tax, using 2017 and 2019 as comparison years. The data that is used to make the estimations are taken from Trafikanalys and previous studies. My study will only be estimating the welfare effects on the domestic flights in Sweden, but in order to get a better understanding of how the aviation tax has affected the flights, data from both international flights and domestic trains will be used as well. Due to the decrease in the number of flights, a welfare loss will arise, but as a result of this less carbon dioxide will be released and result in a global welfare gain. The results are varied depending on what assumptions are made and what value of carbon dioxide is used. In the main analysis, the value of carbon dioxide in Sweden results in a welfare gain of 59 640 000 kr. With the value from EDF the welfare gain is instead 11 152 000 kr, whereas the German value gives us a welfare loss of 8 954 104 kr. The value of emissions rights in the EU ETS instead gives us a loss of 5 514 040 kr. As an alternative, my study has used data from an earlier study which resulted in Sweden's value giving us a welfare gain of      42 424 400 kr. With the new data from the earlier study, EDF’s value results in a 8 007 920 kr gain. Both Germany’s value and EU ETS’s value still results in a welfare loss, with Germany at 6 267 413 kr loss and EU ETS at 3 824 968 kr. In order for as much gains as losses to be made, the value of a ton carbon dioxide must be 355 kr.

I takt med en exponentiell ökning av jordens befolkning, bidragande till en ökad konsumtion av jordens resurser ställs allt mer krav och fokus på ett hållbart byggande. Sverige antog sig 2017 ett klimatpolitiskt ramverk i form av en sammanhängande miljöpolitik bestående av klimatlagar och klimatmål för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål i linje med Parisavtalet. Vilket långsiktigt innebär att ha en klimatneutral värdekedja inom bygg- och anläggningssektorn till år 2045. Denna rapport är en klimatanalys med målet att utvärdera klimatbesparingen med numeriska värden på en befintlig betongstomme ur ett livscykelperspektiv. Det referensobjektet studien behandlar är en betongstomme vid en om- till- och påbyggnad av Biologihuset på Campus Umeå Universitet. Målet i studien är även att undersöka en miljövänligare betongstomme med koppling Fossilfritt Sveriges mål mot ett netto noll utsläpp av klimatutsläpp till år 2045 samt utvärdera arbetet kring cirkulärt byggande i Sverige idag. Studien har genomförts genom mängdberäkning av den bärande betongstommens ingående byggresurser både för hand och med hjälp av programvaran AutoCAD. Klimatpåverkan av de olika byggnadsmaterialen samt klimatpåverkan av hela betongstommen beräknades med hjälp av miljöberäkningsverktyget Byggsektorns Miljöberäkningsprogram (BM 1.0). Miljövarudeklarationer (EPD:er) som valdes av studenten användes även i BM 1.0 för att utvärdera alternativ betongstomme med reducerad klimatpåverkan. Den befintliga betongstommen på Biologihuset har efter klimatanalys visat att inbyggd koldioxid ligger på ca 1 067 000 kg CO2e. Betongstommen har efter klimatanalys av ingående byggresurser resulterat i ett förslag på en betongstomme med en minskad klimatpåverkan på ca 36 %. I det miljövänligare alternativet minskade klimatpåverkan från armeringen med 89 % och med 34 % för betongen.  Detta innebär att det krävs större åtgärder för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål till 2045. Arbete kring återbruk, återvinning och en klimatsmart byggande gynnas ur ett livscykelperspektiv genom krav och lagar. Genom en ökad tillgång av miljövarudeklarationer har byggbranschen stora möjligheter att göra aktiva val som gynnar en hållbar utveckling med minskad klimatpåverkan från bygg- och rivningsprocesser. / As the increase in the earth´s population contributes to an increased consumption of the earth´s resources, more and more demands and focus are being placed on sustainable construction. In 2017, Sweden adopted a climate policy framework in the form of a coherent environmental policy consisting of climate laws and climate goals to reach Fossil- free, bringing Sweden´s goals in line with the Paris Agreement. This, in the long-term, means having a climate-neutral value chain in the construction and civil engineering sector by the year of 2045. This report provides a climate analysis evaluating the climate savings of an existing concrete frame out of a live cycle perspective. The study will focus on a concrete frame forming part of a remodelling and extension of the Biology Building at Umeå University. Furthermore, this study will investigate more environmentally friendly alternatives in connection with Sweden´s Fossil-free goal towards a net-zero carbon emissions by 2045. Finally, this study will evaluate the work on circular construction in Sweden today. AutoCAD software was used to calculate the amount of building resources and the climate impact of the various materials, and of the entire concrete frame, were calculated using the environmental calculation tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0). Self- selected environmental product declarations (EPDs) were also used in BM 1.0 to evaluate the reduced climate impact of the concrete structures. Subsequently, the climate analysis suggests that the existing frame has resulted in a built- in carbon dioxide amount of approximately1,067,000 kg CO2e. After the climate analysis it resulted in a more environmentally friendly alternative with a reduced climate impact of about 36 %. The reinforcement reduced its climate impact by 89 % and the concrete by 34 %. When considered in light of Sweden´s Fossil-free target, this means that greater measures are required to achieve net zero emissions by 2045. Through demands and laws being placed on the climate emissions related to construction, work on reusing and recycling is increasingly promoted, as well as promoting a climate-smart construction out of a life- cycle perspective. Ultimately, this study suggests that, by increasing the availability of environmental product declarations, the construction industry have opportunities to make effective choices that promote sustainable development that may reduce the climate impact of construction and demolition processes.

Den här rapporten handlar om hur vida det är möjligt att på ett effektivt sätt lagra koldioxid med hjälp av aminbaserade mesoporösa sorbenter i ett slutet system. Det slutna systemet är en byggnad konstruerad av Plantagon och vilken innefattar både en kontorsdel och en växthusdel. I kontorsdelen arbetar människor, vilka genom andningen producerar koldioxid och i växthusdelen produceras bladgrönsaker vilka behöver koldioxid för att växa. Tillförsel av koldioxid till växthuset skulle kunna fås genom den producerade mängden koldioxid från människorna i kontorsdelen. Varför Plantagon konstruerar denna typ av byggnad beror på utmaningen i att producera föda i städerna för att på så sätt minska påverkan på klimatet. Rådande klimatförstörning, vilken till stor del beror av utsläppen av växthusgaser så som koldioxid har koldioxidlagring blivit en viktig fråga i klimatdebatten. Då aminbaserade sorbent-material påvisat goda resultat vid adsorption av koldioxid är dessa material i fokus i denna rapport, även om andra tekniker också påvisat goda resultat. För att på bästa möjliga sätt öka fotosyntesens hastighet och få plantorna i växthuset att växa snabbare krävs tillförsel av koldioxid, vilken beräknats ligga på 1000 ppm under de timmar då fotosyntesen äger rum. Koldioxidförbrukningen för växterna har baserats på de viktigaste parametrarna för plantans tillväxt. Koldioxidförbrukningen för Plantagons växthus grundas på tidigare växthusstudier och varierar mellan 288-720 kg per dag, beroende på vilken planta som odlas, samt vilka tillväxtparametrar som tagits hänsyn till. Värdet för hur mycket koldioxid som maximalt kan produceras i växthusdelen varje dag hamnade på 126 kg. De värden som beräknats fram för växthusets koldioxidförbrukning visade att mellan 288-720 kg koldioxid måste tillföras växthuset varje dag för att hålla en konstant nivå om 1000 ppm i växthuset. Även om 126 kg producerad koldioxid från kontoret tillförs växthuset saknas fortfarande stora mängder koldioxid, vilka måste tillföras växthuset från annat håll. På grund av de stora mängder koldioxid som dagligen behöver tillföras växthuset från annat håll är det troligt att inköp och installation av en adsorptionsanläggning för lagring av koldioxid inte blir den perfekta lösningen på problemet. Genom att göra experimentella försök där okända parametrar för koldioxidförbrukning tas fram är det möjligt att slutsatsen blir annorlunda. / This report focuses on whether it is possible to effectively store carbon dioxide from ambient air using amine-based mesoporous support sorbents in a closed system. The closed system is a building designed by Plantagon, which includes both an office and a greenhouse section. In the office sections people are producing carbon dioxide through the respiration and the plants in the greenhouse needs carbon dioxide to grow. Therefore, the supply of carbon dioxide to the greenhouse section could be obtained by the produced amount of carbon dioxide from the people in the office section. Why Plantagon construct this type of building depends on the challenge of producing food in the cities in order to reduce climate impact. The prevailing disturbances of the climate, which is largely due to emissions of greenhouse gases such as carbon dioxide, carbon dioxide storage has become an important issue in the climate debate. Because the amine-based sorbent material demonstrated good results in the adsorption of carbon dioxide, these materials is the focus of this report although other techniques also have shown good results in storing carbon dioxide. The best way to increase the photosynthetic rate and to get the plants in the greenhouse to grow faster, a supply of carbon dioxide is required, which is estimated to be 1000 ppm during the hours when the photosynthesis takes place. The carbon dioxide consumption in the Plantagon greenhouse is based on studies on conventional greenhouses. The needed amount of carbon dioxide varies between 288-720 kg per day, depending on plant, as well as the plants specific parameters of growth. The maximal amount of carbon dioxide that people produce in the office space of the building is 126 kg per day. The calculated values of carbon dioxide consumption showed that quantities of 288 to720 kg carbon dioxide must be supplied to the greenhouse each day to maintain a constant level of 1000 ppm in the greenhouse. Even if the produced amounts of carbon dioxide, 126 kg per day, from the office space are transported into the greenhouse, large quantities of carbon dioxide are still required to keep a constant carbon dioxide level. Therefore carbon dioxide must be supplied to the greenhouse from elsewhere. Due to the high volumes of carbon dioxide that are required in the greenhouse daily, it is likely that the purchase and installation of an adsorption system for the storage of carbon dioxide in the building is not the perfect solution until further investigations are done based up on experimental analyses.

In this study, the cost and carbon dioxide footprint of reinforced concrete walls and lightly reinforced concrete walls are compared. The reinforced concrete walls are designed according to EK2 and the lightly reinforced walls are designed by using the software tool CEN-Wall. The purpose of this study is to highlight the contingent potential of lightly reinforced walls which is fairly unknown. The test was conducted on 20 different walls located on ten different stories in a model inspired by a real construction project. It was found that in every case where lightly reinforced concrete walls was possible the lightly reinforced prototype reduced the cost by 19,6% and the carbon dioxide emissions by 8,5% compared to the reinforced concrete wall. The degree of utilization of the total moment capacity was between 15,9-27,1% for the reinforced wall design, which can be interpreted as a waste of reinforcement. By designing walls, when it is possible, as lightly reinforced instead of normally reinforced both cost and the carbon dioxide footprint can benefit, which will contribute to a more sustainable construction

Smartphone capnography is a new concept for respiratory monitoring using a colorimetric sensor in combination with a smartphone and an Android application. Compared to using an infrared spectrophotometric carbon dioxide analyzer (IR-analyzer), the gold standard for respiratory carbon dioxide monitoring, smartphone capnography offers a cheaper and less bulky solution. This master thesis evaluates the performance of smartphone capnography and the colorimetric sensor engineered for this concept. Three different techniques (side stream, shunt stream and main stream) were tested. Additionally, an iPhone application was developed as a proof of concept when using an iPhone for smartphone capnography.   An experimental set-up simulating human breathing was assembled and measurements, at different breathing rates (6-30 breaths/min) and carbon dioxide levels (2-7vol%), were performed with an IR-analyzer as reference. Results showed that capnograms from smartphone capnography was comparable to those from the IR-analyzer and that the approximate accuracy was ±0.25vol% for up to 6 days of use. Results strongly motivate further elaboration of the concept and the three different techniques for measuring. / ”Smartphone capnography” är ett nytt koncept för att monitorera andning. Principen är en kombination av en kolorimetrisk sensor, en smartphone samt en Androidapplikation. Jämfört med den dominerande tekniken, en IR-spektrofotometrisk koldioxidanalysator (IR-analysator), så är “smartphone capnography” både billigare och mindre skrymmande. Detta examensarbete utvärderar konceptet ”smartphone capnography” och en kolorimetrisk sensor speciellt utvecklad för ändamålet. Tre olika tekniker (side stream, shunt stream och main stream) har utvärderats. Slutligen utvecklades en iPhoneapplikation för att visa att konceptet ”smartphone capnography” kan användas även med denna typ av smartphone.   Utvärderingen bestod i att göra mätningar i en experimentell uppställning som simulerar andning. Mätningar gjordes vid varierande andningsfrekvenser (6-30 andetag/min) och koldioxidnivåer (2-7vol%). Mätdata från ”smartphone capnography” jämfördes med mätdata från en IR-analysator. Resultaten visar att kapnogram från ”Smartphone capnography” är jämförbara med kapnogram från IR-analysatorn och att den uppskattade noggrannheten är ±0,25vol% för upp till 6 dagars användning. De goda resultaten motiverar fortsatt utveckling av konceptet smartphone capnography samt de olika mätteknikerna.

Klimatpåverkan har under senare tid fått uppmärksamhet inom forskningsvärlden och media där mänskliga aktiviteter orsakar utsläpp av växthusgaser. När det gäller miljöarbetet i Sverige så tampas landet med en rad olika utmaningar där inrikestransporternas negativa påverkan på miljön och klimatet är en av de största. En tredjedel av de växthusgaser, främst koldioxid som släpps ut från Sverige kan härledas till landets inrikestransporter. Genom att ändra människors resvanebeteende och uppmuntra till hållbara resval kommer koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska vilket i sin tur kommer minska klimatpåverkan. I detta examensarbete undersöktes resvanor för mobilapplikationen BetterPoints användare inom Kalmar genom en intern enkätundersökning. Resultatet från enkäten sammanställdes och analyserades via Excel genom olika stapeldiagram och tabell. Examensarbetets syfte var att ge kunskap om BetterPoints användares resvanor och resval mellan deras hem och Kalmars stadskärna. Det skulle också ge Hållbara Resval ökad kunskap om BetterPoints användare och en tydligare bild över vem som nåddes av mobilapplikationen. Resultatet visade att den typiska användaren av BetterPoints var en kvinnlig arbetstagare mellan 45-54 år. Hon reste främst via cykel/el-cykel. Den huvudsakliga anledningen till valet av cykel/el-cykel var för att det gav möjlighet till motion. Den fossildrivna-bilen användes mest av personer mellan 35-44 år. De använde den främst för att de behövde utföra ett annat ärende längs vägen, hade inget promenad/cykelavstånd, av bekvämlighet och av tidsvinst. De främsta skillnader mellan kvinnor och män var att kvinnor transporterade sig mer via fossildriven-bil, utförde ärenden oftare och åkte en längre sträcka. BetterPoints användare hade generellt en positiv inställning till mobilapplikationens finesser och erbjudanden. Eftersom en stor andel av respondenterna redan ansåg sig resa hållbart innan nedladdning och användning av BetterPoints så är frågan om den verkligen når rätt personer.

Trädgårdsdammen utgör en naturlig oas där både människor och djur kan söka vila och skydd. Den lugna miljön eller innovativa vattenleken skänker observatören både glädje och inre lugn. Idag finns det en uppsjö av material och hjälpmedel på marknaden för att konstruera dammar och vattensystem. Men informationen om materialen och produkternas ursprung och tillverkningsprocess är inte lika lätt att få tag på och därför ämnar jag med denna uppsats ge en övergripande bild av de vanligaste materialen som används vid konstruktion av trädgårdsdammar. De material som tas upp i jämförelsen är bentonit, betong, polyeten, polyvinylklorid och syntetgummi. Materialen jämförs därefter utifrån sina respektive koldioxidutsläpp från råvarukällor till färdiga dammaterial eller produkter. Målet är således att på ett överskådligt sätt påvisa de olika materialens klimatpåverkan. Resultatet visar att de dammdukar som baseras på olja och gummi påverkar miljön mindre i form av koldioxidutsläpp, vilket beror på att det krävs mindre material för att anlägga en trädgårdsdamm med dessa material jämfört med bentonitlera och betong. Detta kan dock i viss mån vägas upp av de respektive materialens hållbarhet på längre sikt.