• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 26
  • 1
  • Tagged with
  • 28
  • 28
  • 15
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Religionsundervisning i kommunal skola respektive friskola

Arnautovic, Sead January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others’ religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach.</p><p>The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education. Regarding the treatment of the students I could not find any differences since all of the</p><p>schools gave the students space to express their opinions and thoughts. However there are clear differences when it comes to understand others’ opinions and respect other people’s religious views, since the students in the private schools only meet students with the same religion and views; they do not meet other students who do not share their thoughts.</p>
12

Häggstam, Cecilia January 2007 (has links)
<p>Sammandrag</p><p>Med detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.</p><p>Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut. Besöket avslutade jag med att intervjua den lärare vars klassrum jag besökte. Intervjufrågorna jag ställde till lärarna var formulerade utifrån den litteratur jag studerat.</p><p>Jag kom fram till att det inte bara finns skillnader utan även likheter mellan skolorna, framförallt mellan den kommunala skolan och Montessoriskolan. Detta både i litteraturen och i resultatet. En av de största skillnaderna mellan de olika pedagogikerna och skolorna var utöver hur de lägger upp elevernas skoldagar, hur de använder sig av de nationella proven. Den kommunala skolan gör de nationella proven i årskurs fem, medan Montessoriskolan gör femmans nationella prov i både fyran, femman och sexan, och Waldorfskolan inte gör dem över huvud taget mer än i årskurs nio. Både Montessoriskolan och Waldorfskolan anser att de kräver mer av sina elever än vad som görs i de nationella målen. Men alla tre skolorna följer målen, även om Waldorfskolorna har sin egen läroplan.</p> / <p>Abstract</p><p>In this study I have looked at some of the differences between a municipal-, a Montessori- and a Waldorf school, with focus on their English teaching. This is because I wanted to find ways to teach English to pupils with various types of learning difficulties. To be able to see the main differences and similarities between a municipal school, a Montessori school and a Waldorf school I began with literature studies.</p><p>When I had finished the literature studies I contacted three schools that applied the different pedagogies. I visited the three schools during two days each through a three-week period. During these two days I was in the classroom when the pupils were there and followed the teachers’ teaching. I ended the visits with an interview with the teacher whose classroom I visited.</p><p>I came to the conclusion that there are both differences and similarities between the three schools. The two schools that are most similar are the municipal school and the Montessori school both in the literature and in the result from the observations and interviews. Two of the main differences between the schools are how they plan the school days for the pupils, in which order they have the lessons, and how they use the national tests. The municipal school uses the national test in fifth grade, the Montessori school uses it in the years four, five and six and the Waldorf school only use it in year nine. The Montessori school and Waldorf school believe that they require more from their pupils that the national goals. All the three schools aim at those goals, but the Waldorf schools have their own curriculum.</p>
13

Styrning inom fristående och kommunala skolor : en jämförelse / Control in private and public schools : a comparison

Albrektsson, Therese, Bravell, Lisa, Mattisson, Hanna January 2004 (has links)
Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.
14

Det pedagogiska stödet för barn med koncentrationssvårigheter - ur ett lärarperspektiv : En jämförelse mellan en friskola och en kommunal skola

Ström, Vania, Inge, Katarina January 2009 (has links)
Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp.
15

Fristående skolor / Detached schools

Abrahamsson, Liselott January 1999 (has links)
Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.
16

Lärares och elevers syn på motivation i skolarbetet - en jämförelse mellan en friskola och en kommunal skola

Lind, Sofie January 2011 (has links)
I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier. Elever tillskriver också dessa förhållanden betydelse för deras motivation, om än i varierande utsträckning.Det finns inga nämnvärda skillnader mellan skolformerna vad gäller synen påvilkaskolfaktorersom har betydelse för elevernas motivation.Enligt eleverna är betyg och lärarens intresse och engagemang viktiga förhållanden för deras motivation.Eleverna tillskriver inte IUP och ph-samtal så stor betydelse för deras motivation. Lärarna på Kunskapsskolan menar dock att både IUP, ph-samtal och loggbok är viktiga inslag för elevernas motivation.
17

Religionsundervisning i kommunal skola respektive friskola

Arnautovic, Sead January 2008 (has links)
Abstract The purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others’ religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach. The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education. Regarding the treatment of the students I could not find any differences since all of the schools gave the students space to express their opinions and thoughts. However there are clear differences when it comes to understand others’ opinions and respect other people’s religious views, since the students in the private schools only meet students with the same religion and views; they do not meet other students who do not share their thoughts.
18

Miljöarbete i en kommunal skola : En fallstudie av förankringen av miljöarbetet på Gripenskolan

Sharifian, Leyla January 2008 (has links)
Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö. I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete. Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.
19

Miljöarbete i en kommunal skola : En fallstudie av förankringen av miljöarbetet på Gripenskolan

Sharifian, Leyla January 2008 (has links)
<p>Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.</p><p>I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete.</p><p>Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.</p>
20

Delaktighet i skolan för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Larsson Kopec, Marlene, Persson, Ann-Catrin January 2018 (has links)
The main objective of this research is to investigate and examine how elementary schools in a medium-sized city in Sweden work to promote participation for students with neuropsychiatric disabilities. The study has three main research questions; how schools encourage and foster participation, how they regard their resources and the difference between resource schools and communal schools. To clarify the scope and these research questions we have conducted a qualitative study with five semistructured interviews with principals and head of unit on three resource schools and two communal schools. The data was then dissected and analysed by deductive analysis method and the system theory. The results show that schools work to promote student participation by first improving their social skills both in class and outdoors, adapting the environment and providing an approach that considers individual needs. We found that the shortage of teachers and staff, as well as the lack of knowledge and experience in such matter, are two main concerns. / Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor från klass 1-9 i en mellanstor stad i Sverige, arbetar för att främja delaktighet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har tre stycken frågeställningar; hur skolorna främjar delaktigheten, hur de upplever sina resurser och om arbetet skiljer sig mellan resursskolorna och de kommunala skolorna. För att besvara syftet och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med fem stycken semistrukturerade intervjuer med rektorer och enhetschefer från tre stycken resursskolor och två stycken kommunala skolor. Datan analyserades sedan genom en deduktiv analysmetod. Resultatet visar att skolor arbetar för att främja elevernas delaktighet genom att först utveckla deras sociala förmåga både i klassen och utanför, anpassa miljön och ge individanpassade lösningar anpassad efter alla elevers individuella behov. Brist på personal samt kunskapsbrist hos befintlig personal upplevdes som största resursbristen och den största skillnaden mellan resursskolorna och de kommunala skolorna var personaltätheten.

Page generated in 0.0713 seconds