Sammandrag Med detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen. Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut. Besöket avslutade jag med att intervjua den lärare vars klassrum jag besökte. Intervjufrågorna jag ställde till lärarna var formulerade utifrån den litteratur jag studerat. Jag kom fram till att det inte bara finns skillnader utan även likheter mellan skolorna, framförallt mellan den kommunala skolan och Montessoriskolan. Detta både i litteraturen och i resultatet. En av de största skillnaderna mellan de olika pedagogikerna och skolorna var utöver hur de lägger upp elevernas skoldagar, hur de använder sig av de nationella proven. Den kommunala skolan gör de nationella proven i årskurs fem, medan Montessoriskolan gör femmans nationella prov i både fyran, femman och sexan, och Waldorfskolan inte gör dem över huvud taget mer än i årskurs nio. Både Montessoriskolan och Waldorfskolan anser att de kräver mer av sina elever än vad som görs i de nationella målen. Men alla tre skolorna följer målen, även om Waldorfskolorna har sin egen läroplan. / In this study I have looked at some of the differences between a municipal-, a Montessori- and a Waldorf school, with focus on their English teaching. This is because I wanted to find ways to teach English to pupils with various types of learning difficulties. To be able to see the main differences and similarities between a municipal school, a Montessori school and a Waldorf school I began with literature studies. When I had finished the literature studies I contacted three schools that applied the different pedagogies. I visited the three schools during two days each through a three-week period. During these two days I was in the classroom when the pupils were there and followed the teachers’ teaching. I ended the visits with an interview with the teacher whose classroom I visited. I came to the conclusion that there are both differences and similarities between the three schools. The two schools that are most similar are the municipal school and the Montessori school both in the literature and in the result from the observations and interviews. Two of the main differences between the schools are how they plan the school days for the pupils, in which order they have the lessons, and how they use the national tests. The municipal school uses the national test in fifth grade, the Montessori school uses it in the years four, five and six and the Waldorf school only use it in year nine. The Montessori school and Waldorf school believe that they require more from their pupils that the national goals. All the three schools aim at those goals, but the Waldorf schools have their own curriculum.

According to the conducted survey the majority of municipalities in Sweden own their municipal school premises, and only a few municipalities hire that type of premises. The reason why municipalities own their schools varies. In many cases it will depend on one or more of the following reasons; because of political reasons, because they have "always done so”, because of policies to own social infrastructure, or because it is considered more economically feasible. In theory, the claim that it will be cheaper to own since a private operator requires a premium to make profit, is correct. Traditionally, municipalities have also been able to borrow money cheaper than private operators. Reasons that some municipalities instead choose to rent their school premises is for instance due to the long-term benefits that the renting option brings. A building will for instance be erected faster if the municipality, instead of a traditional procurement, chooses the renting-procurement alternative. A faster erected building can have socio economic advantages. In addition, the municipality does not lock up a large portion of capital in real estate. Similar to private investors, municipalities has a limit for lending of capital. The rent option of community buildings in general, and school buildings in particular, can therefor enable investments in other buildings that contribute to the municipality's attractiveness. More tax revenue leads to the possibility of investing more in social and traditional infrastructure. The study showed no significant cost difference for renting versus owning. With the increased population and need of new school premises it is important that municipalities conduct investment analysis and base their decisions on the option that is most economically advantageous. Allowing a long-term private operator to construct and rent out the new school should therefore be seen as an option for more municipalities in Sweden, municipalities should hence conduct economic comparing calculations for the two options. The economic assessment, and later the action plan for future school constructions, should be based on the municipality's economic conditions. The assessment should also most probably result in a mix between renting and owning schools, to promote, inter alia, competitiveness and quality. / Enligt den kartläggning som genomförts framkom det att flertalet kommuner i Sverige äger sina kommunala skollokaler och endast ett fåtal kommuner hyr den typen av lokaler. Anledningen till att kommuner äger sina skollokaler varierar men beror i många fall på en eller flera av följande orsaker; på grund av sitt ideologiska styre, för att “de alltid gjort det”, för att kommunen har som policy att äga sina samhällsfastigheter, eller för att det anses vara ekonomiskt fördelaktigt. I teorin stämmer påståendet att det blir billigare att äga eftersom en privat aktör är vinstdrivande och därför kommer kräva en premie på sin affär. Traditionellt sett har även kommuner kunnat låna pengar billigare än privata aktörer. Anledningar till att vissa kommuner istället väljer att hyra sina skollokaler kan bero på de kort och långsiktiga fördelar som hyra-alternativet frambringar. Det kan till exempel gå snabbare att uppföra en skola om kommunen väljer att utlysa en hyresupphandling istället för en vanlig utförandeentreprenad. Rent samhällsekonomiskt kan det vara fördelaktigt att skolan står klar så snabbt som möjligt samt att kommunen inte låser upp för stor andel kapital i fastigheter. Kommuner har dessutom, precis som privata investerare, ett lånetak som försvårar en alltför stor kapitalanskaffning och med tanke på Sveriges rådande och kommande tillväxttakt kan ett allt för stort fokus på att äga bli en utmaning. Genom att välja hyraalternativet av samhällsbyggnader generellt, och för skolbyggnader i synnerhet, kan möjliggöra alternativa investeringar som bidrar till kommunens attraktivitet och därigenom lockar fler medborgare. Mer skatteintäkter leder till möjligheten att investera ytterligare i social och traditionell infrastruktur. I realiteten skiljer sig inte kostnaderna för att hyra kontra äga märkvärt men med den befolkningstillväxt och befolkningsprognos som i dagsläget beskrivs bör investeringsbedömningen utgå ifrån de alternativ som är mest samhällsekonomiskt fördelaktigt. Att låta en långsiktiga privata aktör uppföra den nya skolan för att sedan hyra tillbaka den bör således vara ett fördelaktigt alternativ för fler kommuner i Sverige. Istället för att göra som man ”alltid har gjort” bör det vara självklart att genomföra samhällsekonomiska jämförelsekalkyler för de två alternativen.

Stress är ett vanligt problem inom näst intill alla yrken och arbeten men som ofta inte upptäcks i tid. På grund av psykiska besvär och sjukdomar har sjukskrivningar ökat påtagligt under följande år. Psykisk ohälsa och stress i arbetslivet har visat stor ökning generellt under 1990-talet. Vi behöver blicka framåt och tänka förebyggande och barnen är vår framtid. Förskollärare har en viktig roll i barnets utveckling och grund till livslångt lärande vilket gör det därför viktigt att identifiera vad som orsakar att de upplever stress i arbetslivet. Syftet i denna studie var att undersöka ledarskapets betydelse till förskollärares upplevelse av stress i sitt arbete. Jag ville ta reda på hur ledarskapet skiljer sig på en kommunal förskola och en föräldrakooperativ förskola och om det finns någon koppling mellan ledarskapet och de eventuella stressorerna. Som datainsamlingsstrategi användes intervjuer och studien baseras på åtta respondenter vilket gjordes av ett strategiskt urval. Resultatet visar att den totala stressupplevelsen på förskolorna gick upp och ned och pågick sällan under längre perioder. De centrala anledningarna till den upplevda stressen visade sig vara förhållande mellan kollegor, ”top-down” och frihet inom arbetet.

The purpose of the study is based on an idea regarding how the success of populism in Sweden and the growth of private vocational upper secondary schools took place in parallel. How this relationship can be seen and how it affects the teaching became interesting questions that I wanted to answer. The study was conducted through a qualitative interview with three teachers, all with a personal relationship to the two school types. That there is a problem with the success of populism in relation to the school's democratic mission was also something that came to be pointed out during the study, mostly in vocational education in general, but extra clear was the problem in the male-dominated pre-school free school that was part of the study. the conclusion was a bit ambiguous because on the one hand there are signs of a serious problem that should be taken seriously, but at the same time the study is very small and locally limited. Further studies should primarily be done nationally to see if the problems are similar in a larger perspective. Although further studies are needed to reach a conclusion to demonstrate how this is or is not a local phenomenon but a possible national problem. / Syftet med studien bygger på en tanke gällande hur populismens framgång i Sverige och tillväxten av privata yrkesförberedande gymnasium skett parallellt. Hur detta förhållande kan ses och hur det påverkar undervisningen blev intressanta frågor som jag ville svara på. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervju med tre lärare, alla med personlig relation till de två skoltyperna. Att det finns ett problem med populismens framgång i förhållande till skolans demokratiska uppdrag var också något som kom att bli påtalas under studien, mestadels inom yrkesutbildningarna i allmänhet, men extra tydligt var problemet i den manligt dominerade yrkesförberedande friskolan som var en del av studien. slutsatsen blev lite tvetydig eftersom det å ena sidan finns tecken på en alvarlig problematik som bör tas på allvar, men samtidigt är studien väldigt liten och lokalt avgränsad. Ytterligare studier bör främst göras nationellt för att se om problematiken är liknande i ett större perspektiv. Även om ytterligare studier är nödvändiga för att nå en slutsats för att påvisa hur detta är eller inte är ett lokalt fenomen utan ett eventuellt nationellt problem.

The Swedish school characterizes a non-confessional religious education, which such education cannot be found in majority of countries in Europe. Despite the influential secularization of society and the individual, there is a notion that proclaims that the non-confessional religious education is not entirely neutral and objective as the syllabus outlines. The purpose of this study is to analyze the non-confessional religious education in a multireligious public school and a Christian independent school. The main purpose of the thesis is to identify the non-confessional religious education and how it is applied in practice in the different school forms. At the same time, it is relevant to examine as regards the space of the religions in the subject of all world religions, partly in scope and partly in content. The method performed is distance interviews by telephone and e-mail due to the prevailing situation with Covid-19. Results of the study show that both school forms are based on a non-confessional religious education, on the other hand shows the empirical material that the public school pays more attention to Christianity in their religious education unlike what it does in the Christian independent school. This is due to various factors such as the location of the municipal school, the student’s response and relationship to other religions which will be discussed in this essay.

In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews. The statistics is from SCB (Statistics Sweden), Skolverket (a government agency that work for the Ministry of Education) and Skolinspektionen (a government agency that supervises that schools follow laws and regulations) and the interviews are with principals and owners of independent schools and representatives from Skolverket, Skolinspektionen and Friskolornas riksförbund (The national association for independent schools). Since the 1990s the independent schools have become nearly as many as the local authority held schools, but are concentrated to 41 percent of Sweden’s municipalities. When comparing this to the local authority held schools that are in 96 percent of Sweden’s municipalities means that the independent schools are in high numbers in a few municipalities. The study shows a geographical pattern of independent schools mainly in large cities. In this paper I examine if the concentration of independent schools in a small part of Sweden’s municipalities is due to political reasons or economical reasons. In conclusion the study indicates that economical factors is the main reasons for their geographical location. The main reasons for locating in urban areas are based on the number of students, diversity, opportunity, and the closeness to universities but also the closeness to entertainment as cafés.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.