Molntjänster har under de senaste åren tagit en central roll i moderniseringen av utbildningssektorn. Denna studie undersöker faktorer som påverkar kommunala skolorganisationers beslut om anskaffning av molntjänster. Genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem olika kommuner ämnar denna studie att identifiera möjligheter och utmaningar som kan påverka dessa beslut. Resultatet identifierade tillgänglighet och kostnadsreduktioner som centrala faktorer som motiverar beslut om anskaffning av molntjänster. Säkerhet och integritet identifierades som de primära faktorerna vilka hindrar beslut om anskaffning av molntjänster. Genom att identifiera dessa faktorer förstärker denna studie förståelsen för den beslutsfattandeprocess som kommunala skolorganisationer möter vid anskaffning av molntjänster. När utbildningsinstitutioner navigerar i det ständigt utvecklande digitala landskapet får förståelsen av dessa möjligheter och utmaningar som ligger till grund för besluten ökad betydelse. Eftersom tekniska framsteg fortsätter att omforma utbildningslandskapet bidrar insikterna från denna studie till en bredare dialog kring effektiv och ansvarsfull implementering av molntjänster.

Masshantering är ett komplext område, där avfallsmassor från anläggningsarbeten idag står för ca 40 % av Sveriges avfallsmängd. Med en mer hållbar och cirkulär masshantering skulle användningen av jordens naturresurser kunna minska betydligt. Kommuner är stora aktörer och deras arbete är av stor vikt för att kunna uppfylla både nationella och globala klimat- och miljömål.  Kommun X och dess Energi- och miljöbolag i Värmlands län har planlagt att upprätta en ny deponi inom kommunen och skall inför detta utföra en förstudie för att optimera deponins placering och livslängd. Arbetet med hållbar och cirkulär masshantering kan bidra med en betydande förlängd livslängd av deponin, och minskning av förbrukning av naturresurser.  Studien syftade till att undersöka vilka Nyckelfaktorer som är av största relevans inom arbetet med masshantering inom kategorierna; Planering, Logistik, Kunskap, Förändringsarbete och Material. Detta genom att dra nytta av "goda exempel" från framstående kommuner inom masshantering, benämnda som Kommun A och Kommun B i föreliggande studien. Metoden som genomfördes var kvalitativ där datainsamlingen innebar semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra verksamheter inom länet.  Slutsatsen gav att flertalet Nyckelfaktorer kunde hittas genom de ”goda exemplen”, där tidig planering och optimerad logistik genom projektering, ökat samarbete och kontinuerliga möten är de viktigaste faktorerna för en mer hållbar masshantering. Flera av de nyckelfaktorer som ”de goda exemplen” angett att de arbetat och arbetar mycket med sågs också vara sådant som Kommun X och dess Energi- och miljöbolag idag inte bedriver men som de efterfrågar inom verksamheten. Sådant som nu ges möjlighet att implementera inom verksamheten för en mer hållbar och cirkulär masshantering. / Waste management is a complex field, where construction waste currently accounts for approximately 40% of Sweden's total waste volume. With a more sustainable and circular approach to waste management, the utilization of natural resources could be significantly reduced. Municipalities play a crucial role as major actors, and their efforts are vital for achieving the goals of Agenda 2030 and the national environmental objectives.  Municipality X and its Energy and Environment Company in Värmland County are planning to establish a new landfill within the municipality and are conducting a feasibility study to optimize the location and lifespan of the landfill. Sustainable and circular waste management practices can contribute to a significantly extended lifespan of the landfill and a reduction in the consumption of natural resources.  The study aimed to investigate the key factors that are most relevant in waste management work within the categories of Planning, Logistics, Knowledge, Change Management, and Materials. This was done by use "best practices" from leading municipalities in waste management. The methodology employed was qualitative, involving semi-structured interviews with representatives from four entities within the county.  The conclusion revealed that several key factors could be identified through the "best practices." Early planning and optimized logistics through increased collaboration and regular meetings were identified as the most important factors for more sustainable waste management. Several of the key factors that the "best practices" had focused on were also areas in which Municipality X and its Energy and Environment Company currently do not work but express a demand for. This provides an opportunity for the implementation of these practices in their operations for a more sustainable and circular waste management approach.

I och med den hållbara omställningen kommer Sveriges elbehov fortsatt att öka, och vindkraften har konstaterats vara en ekologiskt hållbar källa till förnyelsebar energi - som kan användas för att möta detta behov. Men i etableringsprocessen för vindkraft finns många parametrar som ska vägassamman och kommunernas godkännande är en avgörande faktor.Miljöbalken säger nämligen att kommunen har rätt att nyttja ett veto i beslutsfattande gällande vindkraftsetableringar, som alltså ger dem möjligheten att säga nej till vindkraftsetableringar. Avsaknaden av detta godkännande, så kallat kommunala tillstyrkan, har under senaste åren vart den främsta orsaken till att vindkraft inte får tillstånd för etablering. I studien har kommunstyrelsens ordförande i 150 kommuner blivit tillfrågade att svara på om kommunen valt att inte tillstyrka vindkraft eller sagt direkt nej till etablering. Utifrån detta har de främsta anledningarna till varför kommunerna väljer att inte tillstyrka vindkraft kartlagts och många gånger är bedömningen av tillstyrkan baserad på lokal opinion eller frågor om naturvärden och friluftsområden – frågan är om det verkligen är frågor sombör ligga på kommunens bord att bedöma lämpligheten kring och vad kommunerna vinner på att faktiskt tillstyrka vindkraftsetableringar / Along with the sustainable transition, Sweden's need for electricity will continue to increase, and wind power has been found to be an ecologically sustainable source of renewable energy - which can be used to meet this need. But in the establishment process for wind power, there are many parameters that must be weighed together, and the municipalities' approval is a decisive factor. The Environmental law states that the municipality has the right to use a veto in decision-making regarding wind power installations, that gives them the right to stop wind power projects. The lack of this approval, so-called municipal approval, has in recent years been the main reason why wind power does not receive permission for establishment. In the study, the chairman of the municipal board in 150 municipalities was asked to answer whether the municipality chose not to endorse wind power or said outright no to establishment. Based on this, the main reasons why the municipalities choose not to endorse wind power have been mapped and many times the assessment of the support is based on local opinion or questions about natural values and outdoor areas - the question is whether is these are really questions that should be on the municipality's table to assess the suitability of and what the municipalities gain from actually supporting wind power installations. / <p>2023-06-02</p>

The aim of this study was to examine in what way municipal guidelines affect care managers aid assessments process. The study also examined if it is possible for care managers to make aid assessment decisions that exceed references in municipal guidelines and whether there was a resistance from colleagues or managers when care managers make those decisions.   The method used for this study was a qualitative method and the empirical data was obtained by semistructured interviews with 5 care managers. The interviews were conducted in Sweden in a medium sized municipality in Skåne. The results from the study were then analyzed with the help of Michel Foucault's concept of Governmentality. The results were also analyzed with Michel Foucault's concept of the normalization process as well as power and knowledge with the help of Magnus Hörnqvists (2012) elaboration of Michel Foucault's original concepts.  The results of the study showed that there is a possibility for care managers to make aid decisions that exceed references in municipal guidelines because of their full delegation which results in autonomy. Furthermore, an individual assessment may result in an aid decision which requires the care managers to exceed references in municipal guidelines in order to meet the individual needs. The results also showed that municipal guidelines affect the care managers work in several ways. The guidelines can be just that, a guide for care managers in their aid decisions in both what the municipality can offer and at what frequency. The results show that municipal guidelines can be both beneficial and inhibitory for care managers. They can be used as support in cases that are complicated for the care managers and they can be used in a way to strengthen the customers position and their rights. Guidelines are also a way for the municipality to organise their organisation. But they can also be inhibitory if they are diffuse and doesn’t clearly describe the meaning of what is stated in the guidelines, which results in the aid officer having to define the guidelines themselves. Guidelines are also inhibitory if they don't correspond to customers specific needs. Lastly, the result of the essay shows that there is no resistance from colleagues or managers if care managers make aid decisions that exceed references in municipal guidelines, however there is resistance from the aid providers if they have to execute an aid decision which exceeds references in guidelines.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Klara Helin Sofia Skohg                    (02/12/09) (99/11/08) Titel: Den kommunala synen på kriser Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Organisatorisk kris, Krishantering, Krisperspektiv, Krisberedskap, Kommunala kriser Forskningsfrågor: Hur återspeglas det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet i organisationernas sätt att se på, förebygga och hantera kriser? Vad kan respektive perspektiv bidra med för att stärka kommuners krishantering? Syfte: Arbetet syftar till att utforska hur och om det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet präglar kommunala organisationers syn på- och hantering av kriser. Metod: Arbetet har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och ett abduktivt förhållningssätt där metoderna har utformats utifrån det teoretiska ställningstagandet om att synen på organisatoriska kriser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Arbetets forskningsdesign har haft ett utforskande syfte och ämnet har utforskats genom en fallstudie hos en kommunal organisation i Sverige. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån den genomförda fallstudien är att det meningsskapande perspektivet i stor utsträckning återspeglas i kommunens sätt att se på, och definiera, kriser. Synen anses däremot inte vara total då arbetet identifierat hur erfarna medarbetare visat på en funktionalistisk syn på kriser som externa händelser med en stabsmetodisk hantering. Kommunens syn på förebyggande av kriser kan främst anses präglas av ett mentalt meningsskapande förhållningssätt. Vissa arbetssätt och traditioner återspeglar däremot inte den mentala inställningen och kan liknas mer vid det funktionalistiska förhållningssättet. Det parallella nyttjandet av de två perspektiven skulle kunna förklara deltagarnas uppfattning av att den valda kommunen har en sverigeledande position i avseende på krisarbete. Slutsatsen som kan dras gällande vad respektive perspektiv kan bidra med för att stärka kommunala organisationers krishantering är att krisarbetet kan anses framgångsrikt när de två perspektiven parallellt genomsyrar organisationen. Studien påvisar däremot även vikten av att det finns en samstämmighet bland medarbetare kring vid vilka tillfällen karakteristiska egenskaper kring respektive perspektiv bör komma till uttryck för att stärka hanteringen. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Klara Helin Sofia Skohg                 (02/12/09) (99/11/08) Title: The municipal view on crisis Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Organizational crisis, Crisis management, Crisis perspective, Crisis preparedness, Municipal crises Research questions: How is the traditional and/or social constructionist perspective reflected in organizations’ ways of perceiving, preventing, and managing crises? What can each perspective contribute to strengthen municipalities’ crisis management? Purpose: The aim of the study is to explore how and if the functionalist and/or sensemaking perspective characterizes municipal organizations' view of and handling of crises. Method: The study has been carried out using qualitative methods and an abductive approach where the methods have been designed based on the theoretical standpoint that the view of organizational crises can be described through two perspectives. The study's research design has had an exploratory purpose and the topic has been explored through a case study at a municipal organization in Sweden. Data has been collected through semi-structured interviews which were then analyzed through a thematic analysis method. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the completed case study is that the sensemaking perspective is largely reflected in the municipality's way of looking at, and defining, crises. The perspective, on the other hand, is not considered to be total as the study identified how experienced employees showed a functionalist view of crises as external events with a staff-methodical approach. The municipality's approach to crisis prevention can primarily be considered characterized by a mental sensemaking approach. However, certain traditions and ways of working do not reflect the mental attitude and can be more likened to the functionalist perspective. The parallel use of the two perspectives could explain the participants' perception that the chosen municipality has a leading position in Sweden with regard to crisis work. The conclusion that can be drawn regarding what each perspective can contribute to strengthen municipal organizations' crisis management is that it can be considered successful when the two perspectives permeate the organization in parallel. On the other hand, the study also demonstrated the importance of there being a consensus among employees as to when characteristic features of each perspective should be expressed in order to strengthen crisis management.

The aim of this study was to identify differences in how the service respite care in ordinary housing is offered to people who are caring for or supporting relatives with dementia in nine municipalities in a region in southern Sweden. The study has focused on organizational factors that may affect the use of the service and the theoretical aspects of professional discretion and assessment principles in social work. To examine this, data was collected from a semi-structured survey (n = 59) directed to assistance officers and chief managers. Secondary quantitative data from a mapping of the nine municipalities support for people with dementia and their relatives was also included in the study. The methods used to analyse data were statistical analysis and quantitative content analysis. The span between equal and individual care have been studied to gain perspective on how local assistance officers and chief managers can adapt the availability and configuration of the service, in relation to the guidelines and the individual's needs. The results of the study show that there are differences in how municipalities offer respite care in ordinary housing for the informal carers and on what grounds they have access to it. There are also differences in the range of the service in some of the municipalities. Respondents estimate that they have wide professional discretion to adapt the service to individual needs, while they feel that the municipality's guidelines should be followed. Furthermore, the results show that use of the service is relatively low in the studied municipalities. To increase the use, respondents believe that security, confidence and trust are especially important in the relationship between the staff in home care services and the carers.

Purpose: Environmental and climate issues are constantly on the agenda. At the climatechange conference in Paris, it was decided that the global average temperature shouldnot increase more than 2°C. This means that the energy consumption must be reduced.With the EU's 2020 targets as a basis, national goals have been set, which means thatSweden will achieve a 20 %increase of the energy efficiency by 2020. The public sectorshould act as a role model, therefore the Swedish Energy Agency was handing out asubsidy between 2010 and 2014 as a contribution to local governments for improvingenergy efficiency in its own organization. The goal of this study is to analyze how theenergy efficiency subsidy has helped municipalities in their work to reduce the energyuse in its real estate, and what remains to do to reach the 2020 target.Method: To reach the goal both a qualitative and quantitative study has been made.The data collection methods was interviews, a document analysis and a literaturereview. A case study has been made together with Herrljunga municipality.Findings: The energy efficiency subsidy has several positive effects. The energy usehas been reduced by 8% between 2009 and 2014 for the whole country and the casestudy object has been reduced by 12%. This can be refer to that the municipality hasprioritized the issue of energy higher. Other positive effects include improved indoorclimate and user behavior and that they have better control over energy consumption.The energy work is proceeding in many municipalities after the subsidy, the work willbe financed with own funds. To achieve the goal they should continue the work thatthey began but also complete it with other actions. This may be, for example: replaceheating- and ventilation systems, train the user group and renovate energy smart.Implications: The study shows that the subsidy has provided a push to energy issuesin the municipalities, the subsidy has resulted in a decreased energy use. After thesubsidy stopped many municipalities continued to work when they have seen thebenefits. The study also shows that it is possible for Sweden's municipalities to achievea reduction of energy use by 20% by 2020 in their real estates. To reach this Swedishmunicipalities needs to continue to work actively with energy issues and make newenergy efficiency measures.Limitations: This study has been limited to the municipality's own real estates. Theresult of the study is not valid for all the municipalities that received the subsidy asindependent but it provides an overview of the outcome of the municipalities together. Every municipality can learn from this report. / Syfte: Miljö- och klimatfrågor är ständigt på agendan, vid klimatmötet i Parisbeslutades att höjningen av jordens medeltemperatur inte får överstiga 2°C. Dettainnebär att energianvändning måste minska. Med EU:s 2020-mål som grund har ettnationellt mål satts upp som innebär att Sverige ska öka energieffektiviteten med 20 %till 2020. Den offentliga sektorn ska agera förebild därför delade Energimyndighetenmellan 2010 och 2014 ut ett bidrag till kommuner och landsting förenergieffektivisering i den egna organisationen. Studiens mål är att undersöka hurEnergieffektiviseringsstödet har hjälpt kommunerna i arbete med att minskaenergianvändningen i sitt fastighetsbestånd samt vad som finns kvar att göra för att nå2020-målet.Metod: För att nå målet har både en kvalitativ och kvantitativ studie utförts.Empiriinsamlingen består av intervjuer, en dokumentanalys och en litteraturstudie. Enfallstudie är gjord tillsammans med Herrljunga kommun.Resultat: Energieffektiviseringsstödet har gett positiva effekter i de kommunalalokalerna. Minskningen av energianvändandet har sjunkit med 8 % mellan 2009-2014för hela landet och fallstudieobjektet har minskat med 12 %. Detta kan hänföras till attden kommunala verksamheten har prioriterat energifrågan högre än innan. Andrapositiva effekter är bättre inomhusklimat och brukarbeteende samt att de fått störrekontroll på energianvändningen. I de flesta kommuner fortlöper energiarbetet efterbidragets slut men med egen finansierade medel. För att nå målet bör man fortsättaarbete som påbörjats men även komplettera det med andra åtgärder. Detta kanexempelvis vara: byta värme- och ventilationssystem, utbilda brukargruppen, renoveraenergismart.Konsekvenser: Studien visar att bidraget har gett ökat fokus till energifrågorna ikommunerna har bidraget lett till en att energiförbrukningen minskat. Efter att bidragetslutade delas ut fortsätter många kommuner med arbetet då man sett vilka vinster detger. Studien visar också att det är möjligt för Sveriges kommuner att nå en minskningav energiförbrukningen med 20 % till 2020 i sitt fastighetsbestånd. För att nå hela vägendit behöver Sveriges kommuner fortsätta arbeta aktivt med energifrågorna och göra nyaenergieffektiviseringsåtgärder.Begränsningar: Denna studie är begränsad till kommunens egna fastigheter. Resultatetav studie är inte giltigt för varje kommun som mottagit bidraget men ger en översiktligbild över utfallet för kommunerna gemensamt. Alla kommuner kan lära något av denna studie.

This paper carry out a qualitative meta-analysis of 112 “proposals for action” identified in 30 of the approximately 630 accident investigations that are published on the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) website. Accident investigations have been carried out at the discretion of each municipality and then sent to the MSB, which in turn, after a secrecy review and an ethical review, publishes most of the investigations on the web page Kommunala olycksundersökningar. The accident investigations are split into a number of different categories by type of event and the categories analysed in this paper are “Automatic alarm - not fire” and “Fire - not in building”.The process of learning from accidents can be illustrated using the CHAIN model (Reporting - selection - Investigation - spread - implementation). This model attempts to show how the process of learning from accidents step by step and point out that every step must be followed and implemented for a lesson to be learned - from event to implemented lesson learned. Previous studies however have found that the steps in the CHAIN model are not followed from the beginning to the end in terms of learning from municipal accident investigations. A first problem is that some proposals listed can be unclearly formulated in terms of who is supposed to carry out the proposal, but above all, there are weaknesses in distribution and thus also the implementation of the proposals.Aim and method This paper seeks to compile, analyse and present the proposals for action contained in the selected accident investigations. The method used is a qualitative meta-analysis understood here as an "analysis of analyses" performed with the qualitative method content analysis, which may also contain quantitative elements.Findings Almost all of the proposals set out are alone in its kind. There is just two proposals contained more than once. Proposals for measures can be further divided into categories by thought, or stated, receivers and for similarities between the proposals. More than half of all proposals are targeted to Rescue services own work, either regarding the intervention itself, organizational or other planning or collaboration with other agencies or stakeholders. One group is aimed towards the operator and propose improvements in various parts of their systematic fire prevention (SBA). Two smaller groups of proposals suggests improvements for handling errors and to do changes in the products and that this information should be communicated to operators/retailers or producer. Some proposals do not fall within any of the other categories.It noted that, in principle, all suggestions are workable and implementable and that these proposals can be generalized beyond its original context into a larger one. And that this kind of qualitative meta-analysis can be a part of the CHAIN model's implementation. / I denna uppsats görs en kvalitativ metaanalys av 112 förslag på åtgärder vilka anges i 30 av de runt 630 kommunala olycksundersökningar som finns publicerade på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) hemsida. Olycksundersökningarna har genomförts efter beslut i respektive kommun och därefter skickats in till MSB, vilka i sin tur, efter en sekretessprövning och en etisk prövning, publicerar de flesta på webbsidan Kommunala olycksundersökningar. Olycksundersökningarna delas upp på ett antal olika kategorier efter typ av händelse och de kategorier vilka analyseras i denna uppsats är Automatlarm – ej brand samt Brand – ej i byggnad.Processen att lära från olyckor kan åskådliggöras med hjälp av CHAIN-modellen (rapportering – urval – utredning – spridning – genomförande). Denna modell vill visa på hur processen med lärandet från olyckor går till steg för steg samt poängtera att varje steg måste följas och genomföras för att ett lärande ska komma i mål – från händelse till implementerad lärdom. Tidigare studier har dock funnit att CHAIN-modellens steg inte följs från början till slut vad gäller lärandet från kommunala olycksundersökningar. Ett första problem är att vissa förslag som anges kan vara otydligt formulerade vad gäller vem som ska genomföra förslaget, men framförallt finns det brister i spridningen och således också genomförandet av förslagen.Syfte och metod Denna uppsats syfte är att sammanställa, analysera och presentera de förslag på åtgärder som återfinns i de utvalda olycksundersökningarna, samt att värdera dessa utifrån generaliserbarhet. Metoden som använts är en kvalitativ metaanalys med vilket här avses en ”analys av analyser” utförd med den kvalitativa metoden innehållsanalys, vilken också kan innehålla kvantitativa inslag.Resultat Nästan alla de förslag på åtgärder som anges i olycksundersökningarna är ensamma i sitt slag, det är bara 2 förslag som återfinns mer än en gång. Detta beror troligen på att en utökad olycksundersökning görs först om utredningen bedöms kunna tillföra ny information. Förslagen på åtgärder kan vidare delas in i kategorier efter tänkt, eller angiven, mottagare samt efter likheter mellan förslagen. Men än hälften av alla förslag är riktade mot Räddningstjänstens eget arbete, antingen gällande själva insatsen, organisatoriskt eller annat planeringsarbete eller gällande samverkan med andra myndigheter eller aktörer. En grupp förslag riktar sig mot verksamhetsutövaren och föreslår förbättringar i olika delar av dessas Systematiska brandskyddsarbete. Två mindre grupper förslag ger förslag på förbättringar efter handhavandefel respektive på förändringar av produkter samt att denna information ska delges verksamhetsutövare/återförsäljare eller producent. Några förslag faller inte inom någon utav de övriga kategorierna.Konstateras görs också att i princip alla förslag är konkreta och genomförbara samt att dessa förslag kan generaliseras utanför sitt ursprungliga sammanhang till en större kontext. Samt att denna typ av kvalitativ metaanalys kan vara ett led i CHAIN-modellens genomförande.

Det förekommer skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Skillnaderna kan ge negativa hälsokonsekvenser för de enskilda individerna och för samhället. Många unga, invandrare, personer med beroendeproblematik, bidragsberoende och personer med diagnoser står idag utanför arbetsmarknaden och löper större risk att hamna i utanförskap. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan leda till negativa konsekvenser för hälsan som påverkar en individs livssituation. Att arbeta är en central del av individers liv som ger en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Studiens syfte är undersöka kommunanställdas erfarenhet av att arbeta med utanförskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kommunanställda som arbetar med utanförskap i en kommun i Mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att samverkan mellan olika aktörer underlättar kommunanställdas möjlighet att ge socialt stöd till individer som befinner sig i utanförskap. Att ge socialt stöd ansågs också vara viktigt i arbete med utanförskap eftersom utsatta människor kan sakna det. Deltagarna i studien har belyst att individer som har socialt sammanhang påverkar deras delaktighet i samhället. Att uppleva sammanhang kan skapa en meningsfullhet för utsatta individer som befinner sig i utanförskap. En rimlig slutsats av resultatet är att de kommunanställda arbetar med att öka det sociala sammanhanget bland utsatta personer som söker hjälp och kan hjälpa dem med att öka det sociala stödet. Deltagarna belyste även att deras arbete med att motverka utanförskap lyckas med hjälp av deras samverkan med aktörer och myndigheter. / There are differences in health between different groups in society. The differences can cause negative consequences for individuals and for the society. Young adults, immigrants, people with addiction problems, contributions dependent, people with diagnoses are currently outside the labor market who are more likely to end up in social exclusion. Individuals who are far from the labor market can affect their life situation, which usually has negative consequences. Work today is a central part of individuals lives that’s gives a sense of context and meaningfulness. The aim of the study is to analyse communal employees experience of work with exclusion. To answer the study’s purpose, a qualitative method was used, and semi-structured interviews were conducted with five communal employees who work with people in social exclusion in a communal in the middle of Sweden. The collected material has been analysed through a manifest content analysis. The results show that collaboration between different actors facilitates their ability to provide social support to individuals who are in exclusion. Social support was considered important in work with exclusion because it leads to positive factors. The communal employees highlighted that social context among vulnerable individuals is something that affects them to take part in the society and experience meaningfulness. A reasonable conclusion from the result is that communal employees work to increase the social context among vulnerable people who seek help thereby increasing social support. The participants have highlighted that their work with people is in social exclusion succeeds with the help of their collaboration with actors and authorities.

Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten. Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument. Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål, politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning. Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras. / Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed. Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management. Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews. Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.