Studien kommer med stöd av befintlig teori gå in mer på detalj kring tre utvalda skånska kommuner som under 2020 sålt en signifikant andel av sitt fastighetsbestånd. Syftet är att undersöka anledningar till försäljning och hur avyttringarna ställer sig i förhållande tillkommunernas bostadsförsörjningsansvar och lagen om kommunala bostadsaktiebolags (SFS 2010:879) villkor att agera utifrån affärsmässiga principer. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt med kvantitativa inslag har en sammanfattning gjorts av skånska kommuners försäljningar och soliditet där en mer detaljerad dokumentanalys påbörjades utav kommuner som skiljde sig från resterande. I det här fallet valdes Trelleborgshem, Bjuvsbostäder och Skurupshem. Empirisk data samlades in från offentliga dokument från kommunala ärenden för att sedan analyseras i förhållande till relevant teori.  Den gemensamma anledningen till att de tre olika kommunerna sålde andelar av fastighetsbeståndet var att de behövde frigöra kapital, men kapitalets planerade användningsområde varierade. Trelleborgshem ville bygga nya bostäder, Skurupshem ville underhålla befintligt bestånd och bygga ett antal nya bostäder medan Bjuvsbostäder frigjorde kapital främst för utdelning till Bjuvs kommun som hade skulder att betala av. Det finns entydlig ideologisk koppling mellan inställning till försäljning och partitillhörighet i beslutsprocessen för alla tre kommuner. Ledamöter i högerpolitiska partier röstar ofta till fördel för en försäljning medan ledamöter i vänsterpartier röstar mot. Försäljningarna konstateras ha en viss påverkan på kommunernas möjligheter att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Trelleborgshem och Bjuvsbostäder varnade kommunerna att deras möjligheter att bidra till att bostadsförsörjningsansvaret för kommunen minskar i och med försäljningen, medan Skurupshem var i samtyckte med Skurups kommun att en försäljning behövdes för att öka möjligheten att uppfylla bostadsförsörjningsansvaret. Trelleborgshem och Skurupshem agerade affärsmässigt med försäljningen genom att sälja delar av sitt bestånd för finansiering till projekt. Trelleborghem ansåg dock att försäljningen kunde förbättras utifrån en affärsmässig grund. Bjuvsbostäder anser att deras försäljning är ekonomiskt förödande och skapar negativt resultat, vilket är i direkt konflikt med affärsmässiga principer. Bjuvs kommun menar däremot att Bjuvsbostäder överdriver om påverkan på lönsamheten. Om försäljningens förhåller sig till affärsmässiga principer går inte att avgöra i dagsläget eftersom den ekonomiska påverkan är långsiktig. / Based on earlier studies, a study has been established to examine why three prevailing municipalities, during 2020 decided to sell parts of their portfolio and how this coincides with their legislated responsibility to provide housing to their citizens. Furthermore, an examination has been made on the sales’ intrusion on the legislated terms of business-like principles. Using a qualitative method with an element of a quantitative concept, a summary of Scanian municipalities’ sales along with their solidity has been done which helped initiate a more detailed document analysis based on differencing values. In this case the chosen municipal housing companies were Trelleborgshem, Bjuvsbostäder and Skurupshem. Empirical data was gathered from publicly available documents from municipalities, which were then analysed in relation to relevant theories.  The common reason for the three municipalities to sell shares of their property portfolio was the need to liquidate capital while the planned area of usage differed. Trelleborgshem wanted to construct new housing while Skurupshem wanted to perform maintenance on existing properties and construct some new housing. Bjuvsbostäder’s reason to sell was to distribute capital to the municipality for them to pay off debts. There is a distinct ideological connection between the outlook of selling and which political party the members of the municipality belong to. Members in right winged parties often vote in favour of selling while left winged party members vote against it. The sales are stated to have a certain effect on the municipalities’ ability to provide housing to their citizens. Trelleborgshem and Bjuvsbostäder warned their respective municipalities that their ability to provide housing was affected by the sales while Skurupshem and Skurup’s municipality agreed that the sale was needed to fulfil their responsibility to provide housing.  Trelleborgshem and Skurupshem acted on business-like principles by selling parts of their property portfolio to be able to finance their new projects, although Trelleborgshem considered there to be room for improvement based on business-like values. Bjuvsbostäder considers their sale to be economically devastating for creating negative results, which is in direct conflict with business-like principles, while Bjuv’s municipality considers Bjuvsbostäder’s analysis on the economic consequences to be flawed. Whether the sale is in accordance with business-like principles, will not be noticeable in current time since the results can change long term.

Bakgrund och problem: Bolagisering är ett växande fenomen inom svenska kommuner där övergången till ett kommunalt bolag innebär en rad förändringar inom verksamheten såsom tillämpning av aktiebolagslagen och en förändrad styrkedja. Motiven bakom bolagisering omfattas av att öka effektiviteten i verksamheten samtidigt som kostnadsreduceringar kan uppnås. Däremot presenteras även en rad risker som reformeringen kan medföra såsom en minskad insyn i det kommunala bolaget till följd av en separation av kontroll och ägande samt att bolaget driftar från kommunen. Till följd av den kritik som riktats mot bolagisering så kan lämpligheten ifrågasättas i specifika kontexter samt vilka faktorer som påverkat beslutet att genomföra reformeringen.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar ett bolagiseringsbeslut i en vård- och omsorgsförvaltning samt om beslutet fastställts till följd av att andra kommuner tidigare genomfört en bolagisering.Metod:Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Metod: Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. / Background and problem: Corporatization is a growing phenomenon in Swedish municipalities where the transition to a municipal company implicates a number of changes such as application of aktiebolagslagen and a changed control chain. The motives behind corporatization are to increase efficiency while enabling cost reduction. On the other hand, corporatization is also associated with risks such as a reduced insight in the municipal company due to separation of ownership and control and that the municipal company is being separated from the municipality. As a result of the criticism of corporatization, the adequacy has been questioned in specific industries as well as the factors that influence the decision to realize the reform.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the factors that influence a decision to corporatize a health- and social care administration and also if the decision was made as a result of other municipalities realizing the reform earlier. Method:  This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review. Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.  Method: This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review.  Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.

Förutsättningarna mellan Sveriges kommuner skiljer sig, till följd av urbaniseringen, alltmer och skapar olika utmaningar och varierande möjligheter att tillhandahålla välfärden, däribland äldreomsorgen som sedan ädelreformen 1992 åligger primärkommunerna. 2019 beräknades cirka en fjärdedel av Sveriges kommuner att gå med underskott vilket resulterar i neddragningar och sparåtgärder inom välfärden eftersom välfärdens nivå används för att balansera budgeten. Trots att andelen äldre i Sverige ökar så visar forskningen att platserna på särskilt boende har minskat sedan 1980-talet och att allt färre äldre får stöd och hjälp i hemmet. Enligt en granskning utförd av Inspektionen för vård och omsorg kan kommunala riktlinjer, för handläggning av bistånd till äldreomsorg, användas som ett sätt att kontrollera kostnader genom att anpassa kriterier och ambitionsnivåer för äldreomsorgen samt genom att minska skillnader i beslut. Justitieombudsmannen har riktat kritik mot kommunala riktlinjer som är oförenliga med gällande rätt och trots att tidigare forskning visar att kommunala riktlinjer används vid handläggning och bedömning av beslut till bistånd av äldreomsorg så är kommunala riktlinjer ett förhållandevis outforskat fält. Syftet med studien har därför varit att förstå vilken funktion kommunala riktlinjer har med avseende på lagstiftningen och tillämpningen samt vilken funktion riktlinjer har för politiker. För att besvara detta har följande undersökts: 1) riktlinjernas utbredning och innehåll, 2) hur politiker motiverar deras tillkomst och hur de skapas och 3) vilken inverkan biståndshandläggare anser att riktlinjerna har på deras beslutsfattande. Tre metoder använts i studien; dokumentgranskning, semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning. Resultatet visar en omfattande utbredning av kommunala riktlinjer som finns i 274 av Sveriges 290 kommuner och att riktlinjerna är politiskt antagna i majoriteten av kommunerna. Granskningen visar att riktlinjerna innehåller vägledande information, om exempelvis lagstiftning och rättspraxis, men det är också vanligt att kriterier för att bevilja insatser eller nivåer för insatsernas omfattning i den aktuella kommunen anges. Resultatet indikerar vidare att riktlinjernas funktion är att överbrygga otydligheten i SoL genom en återgång till byråkratisering. Genom att minska handlingsfriheten syftar riktlinjerna också till att skapa trygghet och möjlighet till politiskt ansvarstagande för nyttjande av kommunala resurser, ansvarsutkrävande i relationen mellan politiker, medborgare och biståndshandläggare samt att kompensera för bristande kompetens. Standardiseringen som görs i syfte att uppnå likabehandling och rättssäkerhet riskerar dock att gå emot intentionen med SoL och den individuella prövningen. Studien synliggör vikten av att nödvändiga resurser investeras i de riktlinjer som skapas så att de utformas för att vara lagenliga, rättssäkra och tillgängliga men att förutsättningarna för detta skiljer sig kraftigt mellan kommuner. En möjlig väg framåt är att Socialstyrelsen eller en annan statlig myndighet ansvarar för att ta fram en mall till riktlinjer som kontinuerligt uppdateras med aktuell lagstiftning och rättspraxis. Sammanfattningsvis visar studien att riktlinjer har en utbredd inverkan på biståndshandläggarnas beslutsfattande. Riktlinjerna får därigenom en central roll i tillämpningen av välfärden med en inverkan på enskilda äldre och det bistånd som beviljas. / Cutbacks and austerity measures were in 2019 estimated in a quarter of the Swedish municipalities because of financial deficit. Due to the urbanization the conditions of the municipalities vary creating different challenges and possibilities to provide for the necessary welfare service such as elderly care. Despite a growing population of elderly previous research shows a decline in residential homes since 1980 as well as a decrease in caretakers receiving home help service. According to an inspection of the Health and Social Care Inspectorate (Inspektionen för vård och omsorg) local policy guidelines, for elderly care assessment, are being used to reduce the dissimilarities in decision-making within the municipalities’ and to control the financial costs by adapting criteria’s and care limits for the needs assessment. Critic has by the Swedish Ombudsman been directed towards municipal guidelines for not being in accordance with the law and case-law. Despite previous research indicating usage of municipal guidelines in the need’s assessment and decision-making process, municipal guidelines are still a quite unexplored field. The aim of this thesis is therefore to understand the role of municipal guidelines, for elderly care assessment, with regard to the law and the application of the law as well as the role municipal guidelines play according to politicians. In order to achieve this the following has been examined: 1) the spread and content of the municipal guidelines, 2) the creation and political motives for establishing the guidelines and 3) how the care managers view their impact on the decision-making process. The methods used are semi-structured interviews, a survey, and a documentation review. The result shows that municipal guidelines are politically established, that they are widely spread and can be found in 274 out of 290 Swedish municipalities. According to the survey the guidelines contains guidance of law, case-law and the like, as well as criteria’s and limits for the needs assessment and decision-making of elderly care service. The result indicates that the role of the local guidelines is to compensate for the ambiguity of the social Services Act (socialtjänstlagen 2001:453) by reinstating bureaucracy. By limiting the discretion, the guidelines aim to compensate for the lack of competence as well as creating certainty and enable political responsibility for the usage of municipal resources as well as accountability between politicians, care managers and citizens. By standardizing, the aim is to achieve equality and legal certainty despite risking the fundamental intentions of the social Service Act as a framework law designed for individual needs assessment. This study makes the need for investing necessary resources into creating guidelines more visible for them to be lawful and ensure legal certainty as well as accessible. The conditions, however, vary noteworthy between the municipalities. As a solution, the National Board of Health and Welfare, or some other authority, could be held responsible for developing a national guideline, regularly up to date and based on current law and case-law. In summary the study shows that municipal guidelines have a widespread impact on the decision-making of the care managers. The municipal guidelines thereby have a central role in the application of the law with the consequence of a noteworthy impact on the individual elderly and the help warranted as a consequence.

Coronakommissionen drog 2020 slutsatsen att strukturella samt organisatoriska brister förekommer inom särskilda boenden (Coronakommissionen, 2020). WHO:s (2017) studier inom hälso- och sjukvården visar att misstag ofta beror på bristfälliga system, processer och arbetsförfaranden. Systematiskt förbättringsarbete genomförs inom vård- och omsorg genom avvikelsehantering, egenkontroll och riskanalys med syftet att förbättra verksamhetens kvalitet (Socialstyrelsen, 2012). Studiens syfte var att belysa hur covid-19 påverkat avvikelsehanteringen inom kommunala särskilda boenden samt lyfta hur lärdomar dragits av framgångar och utmaningar kring avvikelsehanteringen och vidare systematiskt förbättringsarbete under pandemin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med undersköterskor och enhetschefer för att fånga faktorer som bidragit till framgång samt utmaningar i pandemin, statistik- och dokumentgranskning utfördes. Empiriska data analyserades genom tematisk analys samt kopplades till teoretisk referensram. Slutsatsen synliggör hur systematiskt förbättringsarbete grundad på inrapporterade avvikelser möjliggörs genom kommunikation i team- att vara en lärande organisation, tydliga rutiner/arbetssätt, tillåtande klimat på arbetsplatsen och tydligt ledarskap. / The corona commission 2020 concluded a prevalence of structural and organisational flaws within nursing homes (Coronakommissionen, 2020). Studies from WHO (2017) within healthcare shows that mistakes often were caused by flawed systems, processes and working procedures. Systematic improvement within healthcare is accomplished by deviation reporting, independent control measures and risk analysis with the goal of quality improvement within the operation (Socialstyrelsen, 2012).  The cause of the study was to illuminate the impact of covid-19 regarding the handlement of deviation reports within municipal nursing homes and to bring forth the lessons learnt through success and challenges regarding handlement of deviation reports and further systematic improvements during the pandemic. A qualitative study with semistructural interviews was conducted with assistant nurses and head of departments to gather factors contributing to success and challenges. Empiric data was analysed through thematic analysis and then attached to a theoretical framework. The conclusion illuminates how systemic improvement based on reported deviations are made possible through communication in a team- to be a learning organisation, explicit routines, accepting environment at the workplace and a thorough leadership. / <p>2021-06-06</p>

Parisavtalets målsättning om att hålla temperaturökningen på jorden väl under 2°C såväl som målsättningar inom EU och Sverige att ställa om till cirkulära affärsmo-deller för att minska utsläppen av växthusgaser är fantastiska planer. Ändå kastas det omkring en miljon möbler årligen inom Europa. Kontorsmöbler är en produktgrupp som lämpar sig väl att cirkulera och genom cirkulära affärsmodeller som försäljning av återbrukade möbler och möbelpooler kan kontorsmöblernas livslängd förlängas. Både klimatpåverkan och resursanvändning kan reduceras när en cirkulär affärsmo-dell används. Den offentliga sektorn upphandlar i huvudsak nytillverkade kon-torsmöbler trots att återbruk kan spara både pengar och minska miljöbelastningen.I Söderhamns kommuns kretsloppsplan finns en indikator på att kommunen ska minska inköpen av nya kontorsmöbler med 20% till år 2025 (jämfört med år 2021). Söderhamns kommun har en möbelpool som tar emot möbler från kommunens in-terna verksamheter och distribuerar möblerna dit behov finns inom kommunen. I Söderhamns kommun saknas underlag på om det är kostnads- och klimatpåverkans-effektivt att använda sig av cirkulära affärsmodeller vid anskaffning av kontorsmöbler och så vitt vi vet har det inte tagits hänsyn till samhällsekonomiska effekter i liknande studier.Denna fallstudie jämför i fyra olika scenarier kostnader samt klimatpåverkan vid an-skaffande av kontorsmöbler med Söderhamns kommuns förutsättningar. Scenario 1 består av nyinköp, scenario 2 består av begagnade inköp och scenario 3 består av in-terncirkulering via en möbelpool. I scenario 4 redovisas kostnaderna för kontors-möblerna med kommunekonomiska effekter i form av minskade kostnader för för-sörjningsstöd och ökade skatteintäkter, medan klimatpåverkan är densamma som i scenario 3.Syftet med studien är undersöka vilket scenario som har lägst kostnads- samt klimat-påverkan. Datainsamlingen bestod av vetenskapliga artiklar, statistik från möbelpoo-len i Söderhamns kommun, miljövarudeklarationer (EPD) för utvalda kontorsmöb-ler, rapporter samt information från websidor. Resultatet visar att interncirkulation av kontorsmöblerna med en kommunekonomisk effekt har lägst kostnad och klimat-påverkan. / The Paris Agreement objective to keep the temperature increase on earth well be-low 2°C as well as goals within the European Union and Sweden to switch into cir-cular business models to reduce greenhouse gas emissions are great plans. Neverthe-less, around one million pieces of furniture are thrown away annually in Europe. Office furniture is a product group that is well suited to circulate, and the lifespan of the office furniture can be extended through circular business models such as the sale of used furniture and furniture pools. Use of material resources as well as cli-mate impact can be reduced when a circular business model is used. The public sec-tor procures newly manufactured office furniture, even though reuse can save money as well as reduce the environmental impact.In the cycle plan of Söderhamn municipality there is an indicator that the municipal-ity should reduce the purchase of new office furniture by 20% by the year 2025 (compared to 2021). The municipality of Söderhamn has a furniture pool that re-ceives furniture from different departments within the municipality and distributes the furniture wherever there is a need. In the municipality of Söderhamn there is a gap of knowledge whether using circular business models to purchase office furni-ture is effective in terms of impact on costs and climate, and as far as we know, soci-oeconomic effects have not been considered in similar studies.This case study compares costs and climate impact when office furniture is pur-chased within Söderhamn municipality conditions in four different scenarios. Sce-nario 1 consists of new purchases, scenario 2 consists of second-hand purchases and scenario 3 consists of internal circulation by a furniture pool. In scenario 4, the of-fice furniture costs take consideration to municipal economic effects in the form of reduced social security costs and increased tax revenue, while the climate impact is the same as in scenario 3.The purpose of the study is to investigate which scenario has the lowest cost and cli-mate impact. The data collection consisted of scientific articles, statistics from the furniture pool in Söderhamn municipality, environmental product declarations (EPD) for selected office furniture, reports, and information from websites. The re-sult shows that internal circulation of the office furniture with a municipal economic effect has the lowest cost and climate impact.

Den politiska majoriteten i Stockholms stad beslutade 2019 att alla kommunala skolor senast hösten 2023 ska ha inrättat en lokal särskild undervisningsgrupp. Syftet med denna studie var att kartlägga om och i så fall hur särskilda undervisningsgrupper har organiserats och hur de används på mellan- och högstadiet i Stockholms stads grundskolor. Studien är kvantitativ och den övergripande teorin beskrivs som en sociokulturell ram runt ett specialpedagogiskt perspektiv som innehåller både ett kompensatoriskt och kritiskt synsätt och som tillsammans bildar ett dilemmaperspektiv.  Respondenter utgjordes av rektorer och/eller organisatoriskt ansvariga för särskilda undervisnings grupper inom Stockholms stads kommunala grundskolor och datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till samtliga 57 kommunala mellan- och högstadieskolor och 19 skolor valde att svara. Insamlad empiri sorterades utifrån studiens frågeställningar, analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och presenterades i tabell- och diagramform. Resultatet visar att majoriteten av skolorna hade flera särskilda undervisningsgrupper och att det oftast var biträdande rektor som hade det organisatoriska ansvaret för dessa grupper. De kompetenser som i hög grad var representerade i skolornas undervisningsgrupper var grundskollärare och ämneslärare. De vanligaste orsakerna till att elever hade helt eller delar av sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper var beslut om särskilt stöd och hög skolfrånvaro. Studien visade även på att pojkar var överrepresenterade i dessa grupper och att den här sortens särskilda stödinsats ökar med stigande ålder. / The political majority in the city of Stockholm decided in 2019 that all municipal schools must have established a local special teaching group by autumn 2023 at the latest. The purpose of this study was to survey how, and if, special teaching groups have been organized and how they are used at Stockholm's elementary schools. The study uses a quantitative method and the overall theory is described as a socio-cultural framework around a special educational perspective that contains both a compensatory and critical approach and which together form a dilemma perspective. Respondents consisted of principals and/or organizationally responsible for special teaching groups from the municipal elementary schools in the city of Stockholm, and the data collection method was a digital survey. The questionnaire was sent to all 57 municipal elementary schools and 19 schools chose to respond. Collected empirical evidence was sorted based on the study's questions, analyzed using descriptive statistics and presented in table and diagram form. The results showed that the majority of schools had several special teaching groups and that it was usually the assistant principal who had the organizational responsibility for these groups. The competencies that are highly represented in the schools' teaching groups were primary school teachers and subject teachers. The most common reasons why students had all or parts of their education in special teaching groups were decisions on special support and high absence from school. The survey also shows that boys were overrepresented in these groups and that this type of special support effort increases with increasing age.

This study explores how municipalities in Sweden interpret and apply the Social Services Act in their provision of eldercare, specifically in their original place of residence, which has been their responsibility since the 1992 elder care reform. Despite a national ambition for equal eldercare provision, municipalities have significant flexibility in shaping their own guidelines based on local conditions. The study contains a content analysis of 23 communal guidelineswhich were selected based on the municipalities’ size, geographic location, and population patterns. The guidelines were analyzed using Max Weber's concept of bureaucratization and identity theory. Notably, a significant proportion of the analyzed guidelines contain explicit time intervals for the home care interventions that are typically provided within the municipality. The study's key findings highlight substantial variations in these interventions across municipalities, encompassing differences in the types of interventions offered, as well as variations in their frequency and designated time intervals. It is reasonable to assert that the variations in home care interventions identified in this study bear significant consequences for older adults that seek home care, depending on their municipality of residence. This paper highlights the significant importance of guidelines in shaping the variations in home care services across different municipalities. It also seeks to promote further research and encourage broader discussions on the governance of eldercare in Sweden.

Bakgrund: Motivation anses spela en viktig faktor för organisationers framgång och varje arbetsgivare har en viktig roll i att motivera medarbetarna för att uppnå organisatoriska mål. Ledare inom organisationer bör därför sträva efter att maximera prestationer och arbetstillfredsställelse hos sina medarbetare för att uppnå organisatoriska mål. I många länder är offentliga verksamheter de största arbetsgivarna, och många sektorer inom den offentliga verksamheten har en betydande roll för landets välmående. Kommunala energibolag drivs av egen vinst och agerar på en privatiserad marknad. Trots detta så är kommunen ägare, detta innebär att kommunfullmäktige tillsätter styrelsen och på så sätt går det att definiera kommunala energibolag som en form av hybrid mellan offentlig och privat verksamhet. Syfte: Syftet är att skapa en förståelse vad chefer gör för att motivera sina anställda utifrån inre och yttre motivationsfaktorer inom kommunalt ägda energibolag. Studien utgår ifrån ett ledarskapsperspektiv där det är av intresse att undersöka vad chefer gör för att motivera medarbetare och vad medarbetarna motiveras av. Den andra frågan används för att förstå vad som motiverar medarbetare utifrån ett ledarskapsperspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av arbetsmotivation, Herzbergs tvåfaktorteori som lagt en grund när det kommer till att skilja på olika typer av motivation och Self-determination theory (SDT). SDT används för att förstå hur olika typer av motivation påverkar hur individer agerar och hur de skiljer sig åt. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer stod för majoriteten av den insamlade datan men kompletterades med dokumentanalys. Studien undersökte två fallstudieorganisationer. Slutsats: Cheferna på de kommunala energibolagen ser arbetsmotivation som en helhet bestående av många olika faktorer snarare än ett enskilt fenomen. Vikten ligger på att arbeta mer mot inre motivation för att motivera, behålla och rekrytera medarbetare. Bland de viktigaste faktorerna hos medarbetarna för att bli motiverade är att få uppskattning för sina prestationer, stimulerande arbetsuppgifter och allmän trivsel på arbetsplatsen.

Kontext, värderingar och människors personliga tyckande är något som alltid kommer vara en del av samhället. Stadsplaneringen är en komplex process där olika viljor och intressen konkurrerar och stadsplanerare som tjänstepersoner har en viktig roll. Detta arbete strävar efter att undersöka hur kontext och värderingar påverkar de val stadsplanerare gör i sin vardag. I studien presenteras tre teorier som beskriver kontext och värderingsaspekter i de mänskliga systemen. Med stöd från dessa teorier skapades ett antal experimentella intervjufrågor och tre stycken djupintervjuer genomfördes med stadsplanerare som arbetar inom Stockholms län. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visade att kontext och värderingar spelar roll för stadsplaneringens slutresultat och att speciellt kontext i form av arbetsorganisation har betydelse. På grund av arbetets experimentella karaktär kunde inga allmänna slutsatser kring planerarrollen att dras. En del av arbetet var att testa ifall de valda teorierna och den valda kvalitativa forskningsmetoden var användbara för att undersöka hur de olika aspekterna kring kontext och värderingar hanteras av stadsplanerare. Metoden fungerade någorlunda, men vissa av intervjufrågorna bör utvecklas något. Alternativa metoder, såsom exempelvis fokusgrupper, diskuteras i slutet av arbetet. / Context, values and people's personal opinions are something that will always be a part of society. Urban planning is a complex process where different wills and interests compete and urban planners as officials have an important role. This work strives to investigate how context and values affect the choices city planners make in their everyday lives. The study presents three theories that describe context and value aspects in the human systems. With the support of these theories, a number of experimental interview questions were created and three in-depth interviews were conducted with city planners working in Stockholm County. The results from the qualitative interviews showed that context and values play a role in the end result of urban planning and that special context in the form of work organization is important. Due to the experimental nature of the work, no general conclusions about the planner role could be drawn. Part of the work was to test whether the chosen theories and the chosen qualitative research method were useful to investigate how the various aspects of context and values are handled by city planners. The method worked reasonably well, but some of the interview questions should be developed somewhat. Alternative methods, such as focus groups, are discussed at the end of the work.

I denna uppsats undersöks en relativt ny typ av kommunala dokument, som kallas för miljöprogram. Programmen klassificeras som styrdokument av kommunerna som har tagit fram dem. Dessa har än så länge inte varit föremål för språkvetenskaplig forskning.  Studiens material består av tre kommunala miljöprogram från olika delar av Sverige. Programmen är tillgängliga för allmänheten på kommunernas webbplatser. Syftet med studien är att få kunskaper om miljöprogrammen utifrån sin kontext, innehåll och funktion.  Materialet har undersökts genom en analys av programmens innehållskomponenter och de i texterna mest frekvent förekommande ord, mot bakgrund av programmens kontext enligt systemisk-funktionell grammatik.  Resultaten visar att de undersökta miljöprogrammen har många likheter när det gäller innehållet och de komponenter som förekommer i dem. Dessa likheter kan främst kopplas till programmens övergripande funktion som styrdokument. Det finns dock fler funktioner som kan identifieras. / This thesis investigates a new type of municipal document called environment programs. These programs are classified as policy documents by the municipalities who have developed them. This type of policy documents has not yet been studied from a linguistic perspective. The material investigated in this thesis consists of three environment programs from municipalities in different parts of Sweden. These three programs are publicly available at the websites of the municipalities. By comparing the three programs based on their context, content and function, knowledge is gained about environmental programs as a new type of policy document. The material has been examined through analysis of content and most frequently used words, in the light of their context according to systemic functional grammar (SFG). The results show that the programs that have been studied have many similar characteristics when it comes to content and the components the programs contain. These characteristics also show that the programs mainly function as policy documents for the municipalities. Several other functions can be identified