Under de senaste åren har samhällets oro för världens miljötillstånd växt och gett upphov till en så kallad grön marknadsföring. Miljö är ett svårt ämne att kommunicera på grund av dess breda omfattning och svårigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförståelsen. Stora samhällsaktörer såsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förändringsarbetet i och med att de kan visa vägen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillämpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av två organisationers miljökommunikation. Studien söker svar på vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbättras för att åstadkomma positiva beteendeförändringar i samhället och därmed ta steg mot en hållbar utveckling. Resultatet och analysen visar att det finns betydande skillnader mellan företaget och kommunen rörande organisation och ansvarsfördelning, syfte och målsättning samt återkoppling. Organisationernas miljökommunikationsprocess kan förbättras genom att informationen riktas till en väl definierad målgrupp, utformas med hänsyn till målgruppens egenskaper, möjligheter och beredvillighet till förändring. Detta måste ske med utifrån i organisationens förutsättningar, mål och syfte med miljökommunikation. Under dessa förutsättningar kan kommunikation kring miljöfrågor främja en dialog för hållbar utveckling och driva förändring både internt i organisationerna och externt i samhället. / Society's concern for the world's environmental status have increased and created a need for a so called green marketing. Environmental issues are difficult subjects to communicate because of its large scale and complex character. Large social actors such as companies and government organizations have a responsibility in leading by example and showing the way for a greener collective norm and social behavior.  A quantitative study was conducted of environmental communication theory as it is described in the literature, and its practical implications were qualitatively examined through case studies of two organizations. The purpose of the study is to answer what differences that exist between the corporate and the municipal environmental communication process. It also investigates how the process can be improved in order to create positive behavioral changes in society and thus take steps towards a sustainable development. The results and analysis show that there are significant differences between the company and the municipality regarding organization and responsibility, purpose, goals, and feedback. The organizations' environmental communication process can be improved by better segmentation, designed with reference to the target group's characteristics, potential and readiness for change. When doing this it is necessary to take into account the situation of the organization and the goals and objectives regarding the environmental communication. With these conditions fulfilled, communication about environmental issues will promote dialogue about sustainable development and can drive change both internally within the organizations and externally in the community.

“You have to feel it in your heart - a case study of the employees perception about Umeå university, the internal communication and how the communication contributes to this perception”. This study is based on that deficiency is common in internal communication in a authority that consists of several different units and different occupational levels. In an authority there is variety of units, employees with different occupational levels, a hierarchical structure and laws and regulations that must be followed. Because of these characteristics, a clear internal profile might be of extra importance. The internal profile will reflect the external perception, the authority’s image. This study examines how the internal communication of an authority like Umeå University works. The aim was to find out the employees perception of Umeå University and what their perceptions of the internal communication are. The method to examine this has mainly been based on group interviews conducted with focus groups representing different occupational levels. In summary the interviews indicate that there is a common perception of the university's identity among the different occupational levels. For example, words like: young, wide, open and norrländskt. These words were not based on any official core values of the university but were brought up by the participants. Umeå university have a vision which all participants had seen before and recognized, "The University of Umeå face the future with boundless knowledge". But they found it hard to grasp the vision with related goals, they felt overall and difficult to apply in their daily work. The results showed that the focus groups believe that there are many different subcultures at Umeå University. One reason for the formation of subcultures may simply be that Umeå University is an authority and there are certain factors that affect the University's properties. Keywords: Internal communication, organizational communication, organizational identity, organizational culture, communication process, vision, subculture.

I takt med att det blir vanligare att arbeta i team inom organisationer, utförs allt mer forskning om teamprocesser som påverkar teamens resultat och prestanda. Teamkommunikation är en teamprocess som vid upprepade tillfällen har identifierats som en av de teamprocesser som har en stor inverkan på teamens arbetsresultat. Även användandet av agila mjukvaruutvecklingsmetoder och distribuerad mjukvaruutveckling ökar och det råder delade meningar om hur väl egentligen distribuerat arbete och agila metoder fungerar i kombination. Å ena sidan bygger agila metoder på att utvecklarna har kontrollen själva, å andra sidan blir teamkommunikationen mer omständlig, eftersom den elektroniska kommunikationen kan verka begränsande. Uppsatsens syfte är att identifiera faktorer som påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser inom agila mjukvaruutvecklingsprojekt. Fallstudiemetoden har tillämpats för att samla in relevant empiri och det valda fallföretaget är konsultföretaget Altran. Altran har ett konsultuppdrag hos en stor aktör inom fordonsindustrin och arbetar i distribuerade team inom ett agilt mjukvaruutvecklingsprojekt. Studien har utförts med hjälp av flera kvalitativa metoder; ostrukturerade observationer, en sonderande intervju och sex semi-semistrukturerade intervjuer med konsulter från utvecklingsteamen på Altran. Slutsatserna av studien är att flera faktorer påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser. Några faktorer har dock varit mer framträdande än andra: Mångfald i teamet, som har en tydlig inverkan på kommunikationsprocesserna, eftersom Mångfalden i teamet sätter förutsättningarna för vilken grad teammedlemmarna är engagerade i kommunikationsprocesserna. Även Teamkommunikation i relation till Tillit mellan teammedlemmarna är viktig. Teamkommunikationen har en tydlig positiv inverkan på Tillit och Tillit har i sin tur en viktig funktion, eftersom det är den som avgör hur väl samarbetet mellan teammedlemmarna inom teamet fungerar. En tredje faktor som identifierats under studien är Teamkommunikationen i relation till Mentala modeller. Mentala modeller skapas med hjälp av Teamkommunikation och är en förutsättning för att teammedlemmarna ska kunna arbeta mot gemensamma mål och få ett bra arbetsresultat.

Sustainability has become increasingly important in global debates and in world politics, where the UN has formulated 17 sustainability goals. This has led to increased pressure on companies to focus more on sustainability. However, sustainability is a broad and difficult concept, where there is a lack of understanding of sustainable working methods. The purpose of the thesis is thus to study how companies transforms strategic approaches into something concrete and how it is communicated to organizations. Through a case study of a sustainability-leading IT consulting company, the research questions; "How does management translate sustainable strategies into concrete initiatives for communicating sustainable approaches?" and "What can be understood about the challenges of communicating sustainable ways of working through the organisations internal communicative processes?", is being answered. Based on the theoretical framework of the thesis, on Sensemaking and Double Loop Learning, the communication process has been mapped within the company, through semi-structured interviews supplemented with qualitative document analysis. The results show three main challenges: (1) to concrete sustainability and sustainable working methods; (2) to communicate and establish a unified understanding of sustainability and sustainable working practices throughout the organization; (3) to establish systems thinking for sustainable working methods.