<p>Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav. Därför ämnar jag att redogöra för olika språkmetoder som används eller har använts vid språkundervisning. </p><p>För att se eventuella metoder som använts idag har jag använt mig av både en etnografisk och en fenomenologisk ansats. Genom observationer, videoinspelningar av fyra lektioner samt en intervju med en lärare har jag sökt svar på mina övergripande frågor: Hur reflekterar läraren omkring sin undervisning? Hur ser några metoder och övningar ut i den undersökta lärarens klassrum? Kan man se någon dominans av någon metod i lärarens undervisning? </p><p>Då jag enbart gjort en fallstudie kan jag inte dra några generella slutsatser men jag kom fram till att det är den kommunikativa kompetensen som är i fokus i lärarens klassrum, i enighet med Lpo 94. Läraren låter eleverna träna mycket hörförståelse dels genom att läraren själv talar mycket, och dels genom bandinspelningar. Hon använder sig av mycket autentiskt material för att skapa ett meningsfullt lärande för eleverna. Det går inte att skönja någon renodlad metod i lärarens undervisning men kan man se kopplingar till flera olika metoder. En stor del av kommunikationen i klassrummet sker på målspråket vilket är kännetecknande för direktmetoden. Kopplingar kan även göras till functionalnotional approachmetoden, då läraren arbetar utifrån valda ämnesområden som kan vara intressanta för eleverna. Ur ämnesområdena skapar läraren sedan innehållet i form av fraser, glosor och grammatik som eleverna ska lära sig.</p>

Föreliggande magisteruppsats skrivs inom fältet Svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Syftet är att undersöka digitalt meningsskapande i olika nätgemenskaper utifrån barnets perspektiv, nämligen sju flickor i årskurs 7 och 8. Forskningsfrågorna fokuserar på drivkrafterna bakom deltagande i olika nätgemenskaper, hur man kommunicerar och interagerar med varandra och vad man lär sig. Studien har en kvalitativ ansats.Metoden är semistrukturerade intervjuer.Studiens övergripande teoretiska plattformär ett sociokulturellt perspektiv på meningsskapande.Med teori och begrepp, som kommunikativ handling, även från medieekologin, multiliteracies och samhälls- och medievetenskapen analyseras vad flickorna ger uttryck för att deras digitala meningsskapande består av.Undersökningen visar att de kommunikativa handlingarna läsande, skrivande, lärande, relations- och identitetsskapande samspelar med olika modaliteter, medier och konventioner. De syftar till att inför likasinnade visa upp sig, sina intressen och berättelser, men också om att pröva nya roller och lära sig mer om sig själv.Meningsskapandet handlar även om att kollektivt och i interaktion med andra lösa problemsamt bidra till medskapande för att därigenom bekräfta tillhörigheten inom nätgemenskapen.

The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers’ way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education. They are also in a position of having to further train themselves to get new sources for their teaching and assessment of their students.

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parents´ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their children´s education seem to have had an impact on how much focus the English language get. Parents also seemed to have an influence on the contents of the English subject.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ”kvalitativt samspel” ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ”kvalitativt samspel” några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet. Därefter genomfördes intervjuer ochklassrumsobservationer av fem lärare från grundskolans lägre årskurser. Via endiskursanalys urskiljdes fem kategorier av lärarnas syn- och förhållningssätt: Deneffektivitetsinriktade, den omsorgsinriktade, den kunskaps- och begåvningsmässigtnormativt inriktade, den socialt normativt inriktade samt den kommunikativt inriktadediskursen. Med tillämpning av värderingsramen ”kvalitativt samspel” samt Habermasdiskursteori framstod till vissa delar den kommunikativt inriktade, denomsorgsinriktade och den socialt normativt inriktade diskursen som exempel påkvalitativt samspel. Lärares differentierade syn- och förhållningssätt innebar emellertidatt de intersubjektiva villkoren för elevers utveckling och lärande kunde varieraavsevärt.

I detta arbete används begreppet ”kvalitativt god matematikundervisning” i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning. I urvalet ingår sju doktorsavhandlingar och en vetenskaplig rapport publicerade mellan åren 2006 och 2013. Granskningen utav de åtta forskningspublikationerna visar att kvalitativt god matematikundervisning kännetecknas utav en kommunikativt vital undervisningsmiljö där gemensamma och utforskande aktiviteter används för att etablera en konceptuell förståelse i matematik. I kvalitativt god matematikundervisning behandlas öppna och matematiskt rika problem som kräver tolkningsförmåga och tränar elever i att matematisera sitt språk och sitt tänkande. Läraren bör eftersträva insyn i hur elevernas uppfattningar och matematiska förståelser är beskaffade genom hela undervisningsförloppet för att bemöta dem med relevant återkoppling. Läraren arbetar som en ciceron och erbjuder elever möjligheter till lärande genom att bjuda in till möten med matematiska lärandeobjekt. Eleverna är aktiva och delaktiga i diskussioner och återkopplingar genom undervisningen och fungerar därmed både som sina egna, varandras och lärarens resurser. Matematikundervisningens olika kvalitetsaspekter sammanfattas i en modell med viss potential att fungera även som lektionsmall. Modellens och resultatens giltighet diskuteras mot tidigare forskning vilket åskådliggör likheter med faktorer för framgångsrik undervisning överlag, ej enbart i matematik.

Due to increased competition between companies and products, brand communication has emerged as an decisive and competitive aspect of a company’s success. Oatly, the swedish oat-based product producer, utilized, through extensive marketing communications, a increased awareness following their well mediated legal dispute with Swedish milk organization” LRF Svensk Mjölk”. While focusing on the brand Oatly, this study aims to examine how brands can take advantage of increased awareness through marketing communications, and develop an understanding regarding how brands can use communication to construct a certain perception of the company. With a qualitative semiotics method we aim to monitor patterns of expression and recurrent communicated characteristics in chosen commercials, adverts and Oatly’s brand manifesto. Our theoretical framework consisted of concepts of brand -management theory as well as theory regarding cultural differences, accompanied by previous research of veganism and companies portrayal as the “underdog”. The results showed that Oatly had an strategic usage of visual elements in the communication. They consistently portrayed themselves as the honest swedish rebell taking a humanistic and environmental responsibility, and Oalty defined itself through the usage of the milk industry as counterpart. With Oatly’s ownership in mind, the study found moral contradictions in the company’s communication regarding transparency and the vegan approach to righteousness. Evidently, the research gave us a profound understanding how perception of a company is abstract and can be constructed through consistent marketing communications.

This study compares translation-based and communicative methods for the teaching of English vocabulary at primary (year 4-6) level in the Swedish state school system. The study aims to investigate which teaching method is the most effective when it comes to helping year 6 pupils with Swedish as their first language and Swedish as their second language to acquire and retain new items of English vocabulary. The empirical material examined in this study consists of results gathered during six separate vocabulary tests in two classes in a Swedish primary school. Three of the vocabulary tests were conducted in class 6A where vocabulary had been taught on a translation basis and the remainder of the vocabulary tests were conducted in class 6B which had a communicative teaching focus. The total number of pupils participating in the study was 30, comprising 15 pupils from class 6A and 15 pupils from class 6B. The study’s results show that class 6A, the class with translation- based teaching, achieved better results during all three vocabulary test then class 6B, the class with communicative teaching. The conclusion of this study is that translation-based teaching best helps pupils in year 6 with Swedish as their first language and students with Swedish as their second language to expand and maintain their English vocabulary.

En förmåga i kommunikation och socialt samspel krävs för att kunna utvecklas och delta i såväl skolan som i samhället. Dock finns det en oro för elever språkliga förmåga vid skolstart. Tidigare studier belyser att språket och den beskrivande förmågan kan utvecklas genom muntligt berättande och sociala samspel. Syftet med vår studie är att genom samtalsanalys (CA) studera deltagande elevers samtal i en bestämd aktivitet. Vi vill även studera hur lärare och elever eventuellt påverkar samtalen. Studien har en kvalitativ ansats och empirin utgörs av ljud- och videoinspelningar som omfattar åtta tillfällen på två olika skolor, när eleverna spelar Med andra ord. Resultatet visar att eleverna använder olika strategier inom CA för att kommunicera och göra sig förstådda i ett samtal, samt att den kommunikativa miljön karaktäriseras av sociala samspel där eleverna anammar kunskaper från varandra samt läraren i samtalen. Genom de sociala samspelen skapade eleverna en samkonstruktion, där de hjälptes åt att konkretisera objekten vilket möjliggjorde för en förbättrad helhetssyn. Studiens centrala slutsats är att eleverna stöttade och påverkade varandra genom tillämpandet av olika samtalsstrategier i aktiviteten, samt att lärarens didaktiska tillvägagångssätt påverkade elevernas strategier för kommunikation. Den didaktiska implikationen för yrkesverksamheten som lyfts fram är att lärare i ämnet svenska bör skapa förutsättningar för sociala samspel där eleverna kan kommunicera och på så vis utbyta kunskaper mellan varandra, vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen och den beskrivande förmågan. En vetenskaplig implikation för vidare studier är således att undersöka fenomenet ur en längre tidsaspekt samt komplettera empirin med intervjuer.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andraspråk.