No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Från kapitel 7: Avslutning och sammanfattning Kommunal kompetens för vissa former av påverkansarbete Det framgår ovan att det finns skäl för att göra mer nyanserade bedömningar kring vad för utrymme som den kommunala kompetensen ger kommuner för att bedriva på-verkansarbete. Att direkt avfärda en kommuns beslut om att exempelvis skriva under en namninsamling för att den nämner kärnvapen och hänvisa till dels att utrikespolitik inte är en kommunal angelägenhet, dels RÅ 1990 ref. 9 (Kärnvapenfria zonen) duger inte. Det krävs en mer nyanserad bedömning för att avgöra vad som är tillåtet kommunalt påverkansarbete. För att göra en sådan bedömning presenterade jag därför en modell med flera steg som byggde på de slutsatserna jag dragit från rättskällorna. I uppsatsen har jag även argumenterat för att kommuner får uttala önskemål och presentera vad som är i deras intressen till den aktör som beslutar i en angelägenhet som norska kommuner kan. Likheterna är även stora med när kommuner skriver remissvar på lagförslag med mera. Det allmänna intresset kommuner representerar motiverar även att de får förmedla tankar i sådant som inte är kommunala angelägenheter. Som jag visar ovan innebär detta att kommuner har möjligheten att skriva under till exempel ICAN:s Cities Appeal och skicka skrivelser angående utredningen om angiverilagen. Kommuner får däremot inte uttrycka egna ställningstaganden i frågor som de inte hant-erar eller bedriva opinionsarbete i dylika frågor. Det finns inte heller något juridiskt utrymme för kommuner att kommunicera att en lag inte kommer tillämpas eftersom lagstiftning är förbehållet riksdagen. För att klargöra vad för angelägenheter som hanteras av kommuner respektive annan och utveckla vad som är inom den kommunala kompetensen presenterar jag ovan också ett förslag om att införa obligatorisk laglighetsprövning. Förslaget skulle leda till mer praxis som tycks vara det bästa sättet att utveckla den kommunala kompetensen. Dessutom skulle mer praxis troligen leda till utförligare domskäl med följden att det framöver blir enklare att bedöma kompetensenligheten av en kommuns tänkta agerande. För att sammanfatta skulle mer välmotiverad praxis ge stadga i vad kommuner får och inte får besluta om. Med hjälp av min modell och dess bedömningsgrunder klargörs vad kommunmedlemmar via sina kommuner får påverka. Detta skulle leda till ökad tydlighet i vad som är tillåtet respektive förbjudet av den kommunala kompetensen, både inom som bortom kommungränsen.

The overarching purpose of this doctoral thesis is to determine if the system of legal mechanisms in European Community law governing what procedural rules national courts shall apply to Community rights can be reformed to better balance involved interests. European Community law is often applied and enforced by ordinary national courts that, as a general rule, supplement substantive Community rules with national procedural rules. While the Community rights that individuals can rely upon before national courts are the same in all Member States, the procedural rules that national courts apply to those Community rights can and often does differ between the Member States. While this order is often acceptable, Community law contains a number of exceptions from the general rule that it is the Member States that decide what procedural rules national courts shall apply to Community rights. Such exceptions are primarily motivated by the need to ensure the effectiveness of Community. In order to determine what interests should be taken into account when deciding what procedural rules national courts shall apply to Community rights and how a more balanced system could be constructed, the European legal system is herein compared to that of the United States. American State courts apply Federal law much like national European courts apply European Community law and, also similar to Community law, a system of legal mechanism governing what procedural rules State courts shall apply to Federal rights has developed. While U.S. law and European Community law are in this respect similar, the two are not identical. A comparison between the two reveals that the European approach improperly overlooks several interests that are central in the American approach. Most importantly, the European approach emphasizes and promotes the effectiveness of union law at the expense of upholding a proper division of power between union and states. American law also provides European Community law with practical advices regarding how a better balanced approach can be constructed and points to solutions that should be avoided.

Avhandlingens syfte är att fastställa huruvida logistikavtalet ekonomiskt och juridiskt kan ses som en avtalstyp som följer för avtalstypen enhetliga regler. Utgångspunkten utgörs härvid av en analys av den transporträttsliga marknaden. Författaren argumenterar att logistikavtalet på marknaden ses som ett sammanhållet avtal om outsourcing av en transportavdelning. Från denna utgångspunkt undersöks huruvida detta ekonomiskt enhetliga åtagande också från juridiskt perspektiv kan ses som en avtalstyp. Enligt den traditionella transporträttsliga metodiken måste avtal av logistikavtalets slag ses som blandade avtal med transporträttsliga inslag, vilket medför att transporträtten anses vara tvingande tillämplig på avtalet. Enligt författaren bör detta synsätt inte överföras till logistikavtalet, då det vilar på en analys som inte är hållbar med avseende på logistikavtalet. Även om författarens syn inte skulle delas, anses åtminstone de delar av logistikavtalet som inte regleras av transporträttslig lagstiftning utgöra ett enhetligt åtagande. I det senare fallet framstår logistikavtalet som ett blandat avtal med dels transporträttsliga, dels logistikrättsliga inslag. Skillnaden mellan resultatförpliktelser och förpliktelser att visa omsorg läggs till grund för en analys av vilka påföljder som den kontraktsbrottslidande parten i ett logistikavtal kan göra gällande. Varje påföljds bakgrund i den allmänna kontraktsrätten analyseras grundligt och resultatet av denna analys läggs till grund för en undersökning av huruvida påföljden lämpligen bör komma ifråga vid logistikavtal. Författaren anser att endast skadestånd och hävning lämpar sig som påföljder vid åtaganden om logistik. Detta resultat vilar på hänsynstaganden som vid en juridisk bedömning av logistikavtalet återkommer, och logistikavtalet anses därför även enligt allmän svensk kontraktsrätt utgöra en avtalstyp.

No description available.

During the later half of the 20th century standard form contracts began to be used more frequently in contract situations. This trend has been consistent and in today’s world numerous commercial parties employ such contracts in their business transactions. The reasons for the extended use of standard form contracts are the benefits that can be obtained for the parties such as time efficiency, effectiveness and price advantages. Standardised contracts often regulate certain issues of the contract for example the way of delivery, remedies and complaints. The definition of such contracts is corresponding in Sweden and England as contracts containing in advance standardised terms with an aim to be used similarly in contract situations with most clients or customers. As the usage of standard form contracts increased, the number of unfair contract terms also enhanced. Therefore, the legislative powers in Sweden and England realised that the rules concerning the freedom of contract had to be restricted and governed. As a result, the legislative powers introduced an open control device through statutory control. This was done in Sweden in 1976 with the enforcement of Section 36 of the Contracts Act, and in England the year after when UCTA came into force. The statutory control in both Sweden and England makes it possible to appraise the fairness of exemption clauses. The statutory control is not identical in the two states. UCTA only concerns exclusion clauses and limitation clauses regarding contract terms and non-contractual notices. In Sweden, on the other hand, there is a general doctrine of unfairness and Section 36 of the Contracts Act can set aside all kinds of agreements. The statutory control is complemented by indirect means of controlling the content of a contract through non statutory methods. The non statutory methods are concerned with the incorporation, interpretation and construction of clauses in a contract. To be valid and for a party to be able to rely on a term it must have been incorporated into the contract. The rules concerning the interpretation of standard form contracts and exclusion clauses are also of great importance. In both states the approach held is that the statutory control should be used preferably over the indirect control means, though the indirect means still has a prominent role in England through common law. Both England and Sweden agree on that the weaker party in a contract situation is in a greater need of protection by the rules of law in unfair contract situations. However unfairness can only arise if the superior party has wrongfully used the exclusion clause. Our study shows the differences between Swedish and English contract law that can result in difficulties in the harmonisation process. These differences concern the test of reasonableness of exemption clauses, the doctrine of good faith, the legal effects and to what extent the indirect means of control should be applied. The Swedish test of reasonableness may include all relevant circumstances irrespective of the time of their occurrence, before or after the entry of the contract. The courts in England are limited to circumstances that have occurred before the closure of the contract. Section 36 of the Swedish Contracts Act includes a general rule of unfairness applicable to all kinds of contract terms. The rule of unfairness in the UCTA on the other hand, is only applicable to exemption clauses and indemnity clauses and there is no general rule of unfairness in English contract law. Instead the courts rely on indirect means of control, which therefore is of greater importance in English contract law. Finally, adjustments of unfair exemption clauses has a significant role in Swedish contract law, in contrast to English contract law where any adjustment is regarded as an intrusion of the freedom of contract. To endorse one of the most important aims of the EU; a well working inner market, discussions commenced in 2001. The discussions concerned the harmonisation of the contract law within the union. The questions that arose were whether or not it was possible at all to form a European common contract law and if so, what the effects would be. An action plan was developed by the Commission and today both the EU Parliament and the Council are positive in regard to the continuing work with a reference frame. The Commission aims to pass the reference frame in 2009. Since the EU member states are diverse and have different legal systems a harmonisation of the contract law could cause difficulties. There are differences concerning legal traditions and legal values, hence the legal expertise in Europe is divided in the harmonisation question. The following study aims to analyse the existing rules of law in Sweden and England representing two diverse legal systems existing in Europe; civil law and common law. The focus of this study regards the control of exclusion clauses in standard form contracts in both legal systems. The comparison will then be used to analyse the fundamental question if the harmonisation of contract law in the EU is feasible. Specific areas within the contract law have already been harmonised, which shows a possibility to coordinate common law and civil law. Directive 93/13/EEC on Unfair Terms in Consumer Contracts is one example of harmonised contract law in the EU and the principles in PECL is another example which shows that it is possible to coordinate common law and civil law. A harmonisation of the contract law will probably promote the commerce within the union and be the next step towards one of the most prominent goals of the EU, namely a well functioning common market. However, our study shows that the differences between national legislation and the differences between the legal traditions within the EU are not insignificant and a harmonisation will probably not be enforced without difficulties.

No description available.