This thesis consists of three parts. The first part is a introduction to the theory of domains of holomorphy through holomorphic convexity. The second part gives a introduction to Stein neighborhood bases in Cn and presents some minor results on the Nebenhülle of a compact set in Cn. The third and final part reviews some results on the existence of Stein neighborhood bases. / Denna uppsats består av tre delar. Den första delen introducerar holomorfiområden genom teorin för konvexitet med avseende på holomorfa funktioner. Den andra delen är en introduktion till Steinomgivningsbaser i Cn och presenterar några smärre resultat rörande Nebenhüllet till en kompakt mängd i Cn. Den tredje och sista delen ger en överblick över en del resultat om existensen av Steinomgivningsbaser.

No description available.

<p>Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem. Ett försök har gjorts inom räddningsverket till att utveckla att system kallat MicroLUPP som är tänkt att användas i en handdator av befattningshavare på skadeplatsen och kan liknas vid ett beslutsstödsystem. Studiens syfte var att undersöka huruvida MicroLUPP kan underlätta beslutsfattande för befattningshavaren på skadeplatsen. För att undersöka detta fick försöksdeltagare, som ansågs vara experter inom sin yrkesdomän använda MicroLUPP under en insatsövning, medan de ombads tänka-högt. Studien spelades in genom en bandupptagning. Insatsövningarna observerades och försöksdeltagarna intervjuades i efterhand angående sina upplevelser av användningen, vilket också spelades in genom en bandupptagning. Det visade sig att MicroLUPP inte kan underlätta beslutsfattandet för befattningshavaren i dess nuvarande utformning. Samtliga försöksdeltagare hade en negativ inställning till användningen och därav drogs slutsatsen att programmet behöver vidareutvecklas om det eventuellt ska tas i bruk.</p>

Syften med projektet är att presentera tankar och åsikter kring gränssnittsutformning i kontrollrum från fem olika informanter med erfarenhet inom kärnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrån dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av gränssnitt i kärnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfällen. Rapporten följer en progression av exempel från vad som kan ses som grundläggande kunskaper kring gränssnittsutformning till vad som är en mer komplex diskussion då gränssnitten är en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man är och vart man eventuellt är på väg inom gränssnittsutformning samt pekat på en del möjligheter och problem man ställs inför. Detta rör främst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva gränssnitt utnyttjas på bästa sätt? Möjliga områden är larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestämma när något ska visas på en stor skärm. (2) Ljudmiljön i kontrollrummet har få riktlinjer och det finns kända problem av ljudkaskader och ljudnivåer som bara kan lösas genom att se till hela larmsystemets utformning. (3) Digitalisering av gränssnitt kommer med för- och nackdelar. Nackdelar som denna studie berört rör interaktionen med ett traditionellt digitalt gränssnitt (mus och tangentbord). Att använda kroppen för att trycka på en knapp kan ha ett större värde än att använda en mus. (4) Gränssnitt ute i verken har inte fått lika stor uppmärksamhet och en diskussion fördes kring hur man kan se dessa i relation till gränssnitt i kontrollrum. Sammanfattade för samtliga punkter är att studien har pekat på värdet av ta till vara på kunskap som den historiska utvecklingen av gränssnitt skapat. Detta diskuteras i rapporten.

Gymnasieelever och studenter har svårigheter att förstå och hantera komplexa tal, i synnerhet omvandlingar mellan de komplexa talens olika representationsformer. En innehållsanalys har utförts av två läroböcker – en gymnasiebok och en universitetsbok – med målet att undersöka omfattningen av transformationer av den geometriska representationen av komplexa tal, bland läromedlens teori, bilder och övningsuppgifter. Analysen visar att andelen övningsuppgifter som hanterar det geometriska registret i någon form uppnår ca. 15 % i båda läromedlen, med slagsida åt omvandlingar till det geometriska registret. I gymnasieboken förekommer geometriska representationer av komplexa tal i teorigenomgång, medan inga sådana förekomster existerar i universitetsboken. Implikationer diskuteras om vikten av att granska läromedlens måluppfyllelse att ge eleverna reella träningstillfällen för registerväxlingar. Förslag på kreativa utvecklingar av läroböcker ges.

ABSTRACT Background. The aftermarket can be described as the activities taking place after the purchase of the product. In today's business environment more attention is placed on the aftermarket area due to the increased competition between companies and the fact that the aftermarket has proved to be a key differentiator for companies. Nowadays it has also been crucial to satisfy the customers need of having a competitive aftermarket offer. Despite the advantages for companies having such an attractive offer together with good customer relations there is still missing research describing how companies should act in order to create and develop aftermarket business in practice. This study can be seen as an attempt to bring knowledge and clarity to which areas to prioritize in the design of an aftermarket that meets customer needs. Objectives. The purpose of this study is to find out which factors, with regard to customer satisfaction, that are important for companies to pay attention and manage when they organize complex aftermarket activities. Methods. The study is based on a quantitative approach, given the complexity of the subject and the purpose of the study. As a tool, a questionnaire survey was sent out to 35 customers, which resulted in 30 responses and a response rate of 85.7%. The respondents are existing customers at Saab Kockums in Sweden. The collected data was applied and analysed by Partial least squares method (PLS). Results. The results of the study show the strength of the relationship between the latent variables; company image, customer expectations, perceived quality and perceived value that imply customer satisfaction and customer loyalty. The results differed from previous studies, which indicates that the aftermarket, unlike a normal market, can be seen as complex. Conclusions. The study concludes that the relationship between factors that affect customer satisfaction in a aftermarket differs from previous studies with the explanation that the aftermarket is complex in its nature. Furthermore, it is concluded that customer satisfaction is also affected by the nature of the defence industry that is characterized by long-term, complex and costly projects with high demands on technology development and that supplies are compatible with previous purchases. The study's results also lead to the identification of development areas that provide practical guidance to companies in the area. The result is relevant when designing a general aftermarket strategy as well as aftermarket strategies with a focus on customer satisfaction. Keywords: Customer satisfaction, Aftermarket, Complex products, Defence industry

Syftet med den här studien har varit att studera inköpsbeteendet av komplexare tjänster inom B2B. Det insamlade materialet har sedan omformulerats till praktiska rekommendationer för de säljande organisationer. Komplexare tjänster är ett område som har vuxit snabbt under det senaste decenniet, i samband med bland annat digitaliseringen. De delar som denna studie fokusera på är de första stegen i köpbeslutsprocessen.    Med stöd av existerande teoretiska modeller samt insamlad empiri från köpande företag kommer studien att tillföra praktiska rekommendationer till säljande B2B organisationer som säljer komplexa tjänster. Bidraget kommer att hjälpa de säljande företagen att på ett bättre sätt kunna förstå vad deras potentiella kunder efterfrågar och prioriterar vilket kan leda till ett bättre samspel under köparnas inköpsprocess. Ett bättre samspel under inköpsprocessen kan förhoppningsvis resultera i ett större antal framgångsrika B2B affärer.   För att besvara studiens syfte och problemformulering, har en teoretisk bakgrund presenterats och sedan analyserats i förhållande till den insamlade empirin. Empirin grundas på fem intervjuer där personer med insikt i den egna organisationens inköpsprocessen. Med denna utgångspunkt har följande problemformulering legat till grund för studien;   Hur fattar de köpande organisationernas beslut gällande inköp av komplexa tjänster?   Under analyseringen av materialet identifierade vi fyra faktorer som de säljande organisationerna bör vara medvetna om att deras kunder prioriterar under en inköpsprocess av mer komplexa tjänster. Studiens slutsats visar på att det finns flera utmaningar för de säljande företagen. Dessa har lett fram till ett antal praktiska rekommendationer den säljande parten kan implementera för att kunna möta kundens inköpsprocess.   En rekommendation som säljare kan ta hänsyn till är att interagera med kunder i ett tidigare skede under inköpsprocessen. Detta för att kunna påverka kundens behovsskapande i en större utsträckning. En ytterligare rekommendation utifrån studiens resultat är att värna om relationerna till kunderna i en högre utsträckning. En djupare relation kan leda till en ökad förståelse av kundens köpbeslutsprocess. Då relationer har visat sig ha en stor påverkan på kundens inköpsprocess kan det även tänka sig att företagen kan bortse från priset vid första köptillfället för att fokusera på att utveckla relationen.    Sammanfattningsvis visar studien på att dessa rekommendationer kan implementeras för att säljande företag ska kunna stödja kunden under köpbeslutsprocessen.

Under tidigt 1900-tal levde personer med funktionsnedsättning i exkludering. Samhället var präglat av institutionstänkande och dessa människor hade inte samma rättigheter som de resterande i samhället (Barow, 2012). Över tid har samhället utvecklats, synen på funktionsnedsatta och deras delaktighet i samhället har förbättras villket lett till att vi i Sverige idag för dessa indivder har både en allmän lag Socialtjänslagen [SoL] (SFS 2001:453) samt en speciallagstiftning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS] (SFS 1993:387). I LSS (SFS 1993:387) ges de personer med funktionsnedsättning som har rätt till insatserna rätt till stöd och service genom bland annat möjlighet att bo i en grupp- eller servicebostad med närhet till personal för stöd och möjlighet att uppnå ”ett gott liv” (Socialstyrelsen, 2007). Denna kvalitativa studie är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer på särskilda boenden enligt LSS. Syftet med studien var att få chefernas perspektiv på personalens kompetens och arbetssätt med brukare som har komplexa behov samt att undersöka eventuella utmaningar vid rekrytering av personal med relevant kompetens. Detta med förhoppningen att kunna lyfta medvetenhet till ämnet och bidra till ökad kunskap om behov av kompetensutveckling inom LSS. Resultatet visade på att kompetensen bland personalen på de särskillda boendena i relation till brukare med komplexa behov innefattar olika aspekter då det kräver att personalen anpassar sig efter individen de jobbar med. I resultatet framkom även svårigheter vid rekrytering vilket resulterade i att cheferna i viss mån behövde sänka kraven på de dem anställde och istället fick lägga fokus på kompetensutveckling hos personal som redan börjat på arbetsplatsen. Slutsatsen i denna studie blev därför att det utifrån svårigheter med bland annat utformandet av arbetssätt, att finna personal med relevant kompetens, att utföra kompetensutveckling med mera, i relation till brukare med komplexa behov även innebär ett komplext arbete/arbetsprocess kring dessa brukare.

Denna studies syfte var att undersöka hur forskare inom idrott och hälsa ser pårörelsebegreppet och komplexa rörelser. Forskarna har lite varierande syn på hur begreppetska förstås och användas och oavsett hur de har tolkat begreppen, så kommer nästa problem,vilket har visat sig både inom idrottsämnet och i skolan i allmänhet, nämligen att nå ut medaktuell forskning till verksamma lärare. Studien genomfördes genom semistruktureradekvalitativa intervjuer med fem verksamma forskare inom ämnet idrott och hälsa. De valdes ut,utifrån deras profession. De genomförda intervjuerna kom sedan att analyseras med hjälp avfenomenografin som analysmodell och sedan utifrån teorierna med Ryles och Polanyi tystkunskap och knowing how and konwing what. Det visade sig att det finns färsk forskning iSverige som potentiellt sett skulle kunna vara lärarna till hjälp och där de börjar bena utinnebörden av rörelsebegreppet och komplexa rörelser som också omnämns i våra kursplaner.Det viktiga är sedan att de nya rönen blir tillgängliga för idrottslärarna. Resultatet visar ocksåatt forskarna inte tycker att det är lärarna som är ovilliga till att tillgodose sig ny forskning,men att det är för dåliga förutsättningar runtomkring, och för detta är det flera saker sombehöver förändras.

Syftet med studien var att genom en enkätundersökning se pedagogers attityder kring nyttjandet av olika kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet, vilket innefattade svar från 46 pedagoger inom förskolans verksamt, analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod och har sedan bearbetats utifrån dilemmaperspektivet och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att fortbildning är viktigt för öka individuella och kollegiala kunskaperna, samt att skapa en samsyn och ett aktivt arbetssätt inom AKK. Våra respondenter har uttryckt en generell positivitet över att nyttja AKK och dess påverkan på barnens språkutveckling, delaktighet och inkludering. Det är även tydligt att pedagogerna möter motstånd av kollegor som inte ser lika många fördelar med AKK / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>