In this study, instability and failure in complex fluids (Elastoviscoplastic fluids) is explored using the classic Considère (F˙ < 0) and stress curvature (σ¨ < 0) criteria. Employing the Saramito model, numerical simulation of the extensional protocol on non-Newtonian fluids is carried out. Validation is firstly performed (with a purely viscoelastic model) and in general found to be in agreement with previous works. Parameter variation of the Bingham number (Bi), capillary number (Ca) and extension rate (ε˙) is then undertaken. It is found out that for Oldroyd-B based fluids, the stress curvature condition almost always occurs from inception of the flow for all cases. Additionally, increasing surface tension has a stabilizing effect on the extending fluid when it is below a critical value, above which it aids breakup. Increasing the yield stress, though, delays the onset of instability, but reduces the final length of the extending filament. At mild to high extension rates, the Considère criterion and the extension at the maximum stress are suit-able indicators of the final extension at strain-to-break(εST B). Furthermore, the rate of the of necking instability till final breakup varies with the εST B at moderate to high ε˙. / I denna studie undersöks instabilitet och misslyckande i komplexa vätskor (Elastoviskoplas-tiska vätskor) med den klassiska Considère (F˙ < 0) och stresskurvatur (σ¨ < 0) kriterier. Genom att använda Saramito-modellen utförs numerisk simulering av det utökade protokol-let på icke-newtonska vätskor. Valideringen utförs först (med en rent viskoelastisk modell) och i allmänhet visar sig överensstämma med tidigare verk.Parametervariation av Bingham-numret (Bi), kapillärnummer (Ca) och förlängningshastighet (ε˙) genomförs sedan. Det har visat sig att för Oldroyd-B-baserade vätskor, uppträder stresskrökningstillståndet nästan alltid från början av flödet i alla fall. Dessutom har ökande ytspänningen stabiliserande effekt på den utsträckande vätskan när den är under ett kritiskt värde, över vilket den underlättar uppbrytning. En ökning av sträckgränsen fördröjer dock instabiliteten men minskar den slutliga längden på det utsträckta filamentet. Vid milda till höga utvidgningshastigheter är Considère-kriteriet och förlängningen vid maximal spänning lämpliga indikatorer för den slutliga förlängningen vid spänning till brott (εST B). Vidare varierar frekvensen av instabilitet i halsen till slutlig upplösning med εST B vid måttlig till hög ε˙.

What capacities are needed for effective response to compound events? And to what extent do these capacities exist within a selection of Swedish municipalities? Compound events are understood as when multiple crises occur simultaneously or in close succession within a geographic area. Scientists in the natural sciences emphasize that the occurrence of compound events will become more common in the future and request knowledge on how they should be managed. The identified capabilities considered particularly relevant to compound events are; awareness, collaboration, flexibility, planning, exercises, resources, and anchoring. The empirical study found that the capability most prevalent among the studied municipalities was awareness, 15 of 17 municipalities. 13 municipalities demonstrated anchoring, about half of the municipalities demonstrated collaboration, flexibility, planning and exercises, and resources was found in only one of the municipalities. Based on the policy cycle it can be observed that a majority of the municipalities are in the initial stage of the cycle, which is identifying the problem. The steps towards implementing and allocate resources to strengthen the necessary capabilities vary between the municipalities but have not been taken to any significant extent. Therefore, it can be concluded that the municipalities lack relevant capabilities to manage compound events, which becomes problematic due to the extensive disruptions and consequences they cause in the society. The contribution of this study is a theoretical framework containing relevant capabilities for managing compound events, as well as an empirical description of how these capabilities appear within the studied municipalities. The study concludes with suggestions for future research focusing specifically on a deeper understanding of the capabilities within the framework of the policy cycle.

Intresset för hur HR och ledning kan påverka medarbetarnas beteendemönster och den sociala strukturen inom organisationer har gett upphov till denna undersökning. Med utgångspunkt i teorier om komplexa adaptiva system som perspektiv har jag försökt fånga medarbetarnas förutsättningar att nå organisationers vision och därmed förverkliga medarbetarpolicyn i praktiken. Tillsammans med kontaktpersoner från den undersökta kommunen har jag gjort en djupdykning i en offentlig organisation i syfte att förklara byråkratins inverkan på beteendemönstret hos medarbetarna och hur de tillsammans skapar en social struktur vilken speglar organisationens vision. Syftet med studien är att undersöka hur det adaptiva systemet fungerar i en byråkratisk organisation och vad det betyder för medarbetarnas möjligheter att förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy. Undersökningen har genomförts på en socialförvaltning i en kommun i mellan Sverige och med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex respondenter deltagit i undersökningen. Samtliga respondenter har olika befattningar inom organisationen och bidrar därmed med olika perspektiv på samma fenomen. Undersökningens resultat visar att den offentliga verksamhetens byråkratiska organisationsstruktur bidrar till att det bildas olika adaptiva system inom organisationen, där medarbetarnas beteendemönster bildar en social struktur som leder till att visionen och medarbetarpolicyn inte förverkligas. Undersökningen visar även att de adaptiva systemen inom organisationen inte påverkar varandra, då de inte interagerar med varandra inom organisationen. Det som ligger till grund för hur medarbetarnas beteendemönster etableras inom organisationen är kraven från omvärlden, hög arbetsbelastning och avsaknaden av stabilitet i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och inte vad tidigare forskning visat; att det skulle vara hög regelstyrning som ligger till grund för beteendemönstret inom den offentliga sektorn. Slutsatsen är att för att medarbetarna ska kunna förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy kräver det att HR, ledning och medarbetare alla ingår i samma adaptiva system. För att det ska vara möjligt behöver HR upprätta strategier för hur samtliga inom organisationen ska interagera med varandra i det dagliga arbetet. Ledningen och medarbetarna behöver även ha goda möjligheter att kommunicera med varandra regelbundet i en större omfattning än vad de gör idag. Konkreta åtgärder för hur det lämpligen bör genomföras presenteras under diskussionen. / The significance of how Human Resources, HR, and management can cooperatively effect the behavioural pattern of co-workers and the social structure within organizations originated this study. With the perspective of complex adaptive systems as the starting point, the purpose has been to establish the requirements for co-workers to implement the organizations’ vison and policies in practice. In cooperation with the contacts of the studied municipality, I made an in-depth study within a public organization to explain the bureaucracy's effect on the behaviour pattern of the co-workers and how they together create a social strucutre reflecting the organization's vision. The purpose with the study is to examine how the complex adaptive systems functions within a bureaucratic organization and its effect on co-workers’ possibilities to implement the vision and policy of the organization. The study was made within a social welfare service in a municipality in Middle Sweden, using a qualitative method and semi structured interviews six respondents have participated, all with different positions in the organization contributing to several perspective of the same phenomena. The results of the study points to the public sector’s bureaucratic organization structure conduces’ of the creating different adaptive systems within the organization where co-workers’ behaviour pattern create a social structure which leads to failure of implementing the vision and policy. The study also presents that the adaptive systems within the organization does not affect each other as they do not interact with each other in the organization. The basis of how co-workers’ behaviour pattern establishes within the organization is the demands from the surrounding world, high workload, and of the lack of stability in the organizational and social working environment and not as the previous research have showed; that high ruling would underlie to behavioural pattern within the public sector. In conclusion, for co-workers to implement the vision and policy of the organization it requires for HR, management and co-workers all are in the same adaptive systems. To make that possible HR needs to form strategies on how all within the organization will interact with each other in daily work. Management and co-workers also needs great possibilities to communicate with each other regularly to an increasing extent. Concrete proceedings for how this should be done most suitably is presented in the discussion.

Denna studie undersöker hur socialarbetare på Socialtjänsten upplever att samverkan mellan enheterna; Barn- och ungdomsenheten samt Enheten för funktionshinder fungerar i praktiken samt hur de ser på eventuella utmaningar med att utreda barn med komplexa behov. Studien byggde på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och resultatet har analyserats utifrån organisationsteori och systemteori. Studien visar att enheterna kan betraktas som separata subsystem med olika institutionella logiker. Socialarbetarna beskriver att barn med komplex problematik behöver att de skilda subsystemen kan verka över de organisatoriska fälten och att samverkan är ett värdesatt verktyg. Det uttrycks en klar vilja till att samarbeta men det saknas tydliga direktiv för hur det ska säkerställas i praktiken. I syfte att förbättra samverkansarbetet beskriver socialarbetarna att det behövs fler och regelbundna utbildningstillfällen samt väldefinierade riktlinjer. Denna studie är visserligen inte generaliserbar till hela samhället men indikerar ändå att svårigheterna i samverkansarbetet är möjliga att motverka.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär? Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär? Metod Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram. Resultat Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank. Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test. Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen. Slutsats Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen. / Aim The aim with this essay is to investigate how six PE teachers asses the students in context to a complex movement structure with a good quality. The questions in this essay are How do four PE teachers interpret the expression "Complex movement structure with great movement quality"? Do the teachers have any mutual frame of reference regarding this knowledge? How do the PE teachers think about the progression from primary school to high-school regarding complex movement structure with great movement quality? Do the PE teachers have any tools to assess the students’ knowledge based on these words? Method Qualitative interviews with half structured questions were used as method in this essay. Six PE teachers from Stockholm participated and the sex was equal. The PCK theory was used as theoretical frame. Results The teachers claimed that many parts in a movement make it complex. Good technique, tactics, good condition and team sports was common examples for a complex movement. The students must, according to the teachers have to know many different movements in different activities before they can call it good movement quality. Measure tools to asses these movements were common among three of the six PE teachers. No one of the teachers had any assessing frame according to complex movements with great quality Individual adaptations, interest and developing movements was common answers according to the progression. Conclusions The teachers’ thoughts about complex movements, progression and quality were in line with previous research. 50% of the teachers had no tools to measure these movements.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter. Komplexitetsteoretiska resonemang ger således nya insikter om hur hälso- och sjukvården kan organiseras för att optimera patienternas välbefinnande och hälsa. / Complexity theory provides a new view on the organization of healthcare, which is described as a complex adaptive system. The integrated parts of this system are interconnected in dynamic, non linear patterns. This contrasts to the traditional way of viewing an organization as hierarchal and linear. The aim of this literature study was to describe how an organizational structure based on complex adaptive systems theory can impact nursing. Eleven articles were examined, revealing four themes: leadership and participation, collaboration, cognitive diversity and information flow. The result showed improved nursing quality and patient outcomes in units organized with a focus on staff participation, a leadership promoting interdisciplinary collaboration and a climate where all employees were free to express and share their opinions. Complexity theory provides new insights how the organization of health care can optimize patients' health and wellbeing.

Phonological awareness is the ability to recognize, reflect on and manipulate sound structures of a language. This ability has been shown to be crucial when acquiring literacy. The PhonicStick is a speech-generation communication device, which was initially developed for individuals with complex communication needs (CCN) though more recent research has focused on the effects of the device on factors important for literacy acquisition. In the present study the effects on phonological awareness were evaluated after seven group training sessions with the PhonicStick. The participants of the study were 20 typically developing South African 5-6 year old children. All participants where pre and post tested with The Phonological Awareness Test part c) isolation and a PhonicStick test which tested the ability to produce isolated phonemes and combinations of three phonemes with the device. The results of the study showed that training with the PhonicStick did not appear to improve results on The Phonological Awareness Test part c) isolation. However, it was found that the participants of the training group had improved their ability to manoeuvre the PhonicStick and to produce isolated phonemes and combinations of three phonemes. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, reflektera över och manipulera ett språks ljudstrukturer. Denna förmåga har visat sig vara betydelsefull vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. The PhonicStick är ett talgenererande kommunikationshjälpmedel som ursprungligen utformades för individer med komplexa kommunikationsbehov. Senare forskning har även fokuserat på hjälpmedlets effekter på faktorer som är viktiga vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. I föreliggande studie utvärderades effekterna på fonologisk medvetenhet hos 20 normalutvecklade sydafrikanska barn i åldrarna 5-6 år efter sju gruppträningstillfällen med the PhonicStick. Alla deltagare i studien pre- och posttestades med två test. Deltest c) från The Phonological Awareness Test rörande förmågan att isolera ljud, samt ett PhonicStick test. Detta testade förmågan att producera isolerade fonem och kombinationer bestående av tre fonem med the PhonicStick. Studiens resultat visade att träning med the PhonicStick inte resulterade i förbättrat resultat på The Phonological Awareness Test del c) isolerade fonem. Däremot tydde resultatet på att deltagarna i testgruppen förbättrade sin förmåga att styra the PhonicStick samt producera isolerade fonem och fonemkombinationer bestående av tre fonem.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hälso- och sjukvård har lett till att en nationell IT-strategi för vård och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt är utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. Förutsättningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen måste finna tillämpbara strategier för att hantera dess komplexa förhållanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero på att komplexa projekt leds genom icke tillämpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvåras av det faktum att linjära strategier inte är tillämpbara, strategierna bör istället situationsanpassas och väljas efter de olika problemen som måste bemötas under projektets gång. Denna fallstudie ämnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrån projektets förutsättningar. Fallstudien gjordes genom en kvalitativ metodansats där elva intervjuer utfördes med personer från projektledningen, en kommunikatör samt ansvariga för landsting och kommuner. Slutsatserna var bland annat att stöd, transparens, god dialog, kunskapsutbyte och anpassningsbarhet var centrala faktorer för projektets framgång. / The increasing need for national IT support in health care has led to the development of a national IT strategy for health care services and the initiation of several IT projects in health care. One of these projects is the development and national introduction of the new prescription tool Pascal which includes all counties and municipalities. The projects initial conditions and its size entail that the management must find suitable strategies to cope with its complexity. It has been found that a large number of project failures can be caused by the fact that complex projects sometimes are led by unsuitable strategies. Managing complex projects can be complicated due to the fact that linear approaches are not suitable. The strategy selection should be situation dependent and determined by the problems at hand. This case study intends to identify how a complex project for the introduction of an innovation in the Swedish health care can be managed to deal with its complexity. The case study was executed by a qualitative method in which 11 interviews were conducted with members of the project management, a communicator, and people responsible for the implementation in municipalities and counties. The conclusions were that support, transparency, good dialogue, the exchange of knowledge and adaptability were the key elements to project success.

Denna studie handlar om lärande inom samverkan och vilka förutsättningarna för kommunikation och lärande som erfordras. Arbetsformen samverkan har tillämpats inom en projektorganisation sammansatt av tre olika parter.  I vartdera av de två studerade projekten har en beställare anlitat två konkurrande konsultföretag med målsättningen att de tre parterna tillsammans ska utveckla lösningar inom ett nytt tekniskt område. Genom denna trepartssamverkan eftersträvades en större innovationspotential genom ett ömsesidigt lärande, en utveckling av kompetens inom branschen och skapande av nya arbetssätt för en standardisering av framtida tekniska tillämpningar. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av fenomenologin. Studien syftar till att inhämta kunskap om hur förutsättningarna för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklas genom att arbeta i samverkan. Studiens resultat bygger på 13 intervjuer där informanterna aktivt arbetat i projekt genom trepartssamverkan. Resultaten har tolkats och teman identifierats vilka redovisas ur ämnesområdena Kommunikation, Ömsesidigt lärande och Organisatorisk tillhörighet. Framträdande resultat handlar om vikten av att initialt ha utarbetade ramar och definierat innehåll där lärandet och kompetensutvecklingen kan utvecklas. Att tillhöra en arbetsgrupp inom projektet ses som en viktig förutsättning för det ömsesidiga lärandet där gemensamma mål, tidplan och arbetssätt är dess pelare. Resultaten visar på betydelsen av att samverkan sprids inom hela samverkansorganisationen vilken utgör en grund för det gemensamma lärandet. Att arbeta i projekt är ett sätt för parterna att arbeta nära varandra och ses som en naturlig miljö för ett ömsesidigt utvecklingsinriktat lärande. Genom respekt för parternas företagsunika processer, metoder och verktygen kan en gemensam samverkanszon för kompetensutveckling, ömsesidigt lärande, teknisk innovation och ny teknik utvecklas.

Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition. I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral. De tre parametrarna målavvägning, subjektivt tillgänglig tid samt planering och prioritering befinns särskilt lämpliga för att beskriva kontroll inom flygledning. I uppsatsen identifieras också, med utgångspunkt i resilience engineering, tolv strategier som flygledare använder för att bibehålla kontroll i det vardagliga arbetet. Två exempel på strategier är att anpassa sig till kollegor och deras arbetssituation, samt användandet av ”extra ögon”, att låta en kollega övervaka arbetet. Valet av strategi kopplas i uppsatsen samman med vilken kontrollnivå flygledaren befinner sig på. Domänanpassningen av COCOM visar att modellen är lämplig för modellering av operatörer. COCOM för flygledning kan användas för att bättre klassificera prestation specifikt inom detta område, samt som stöd i samband med utvecklandet av nya verktyg och arbetsmetoder. Kunskap om kontrollstrategier kan med fördel utnyttjas vid utbildning av flygledare, som med denna typ av metakunskap kan få mer medvetna verktyg för att bibehålla kontroll.