Socialtjänsten i Sverige har blivit alltmer specialiserad, vilket har lett till att klienter med komplexa behov är aktuella på olika organisatoriska enheter och har kontakt med flera socialsekreterare samtidigt. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av parallella kontakter inom socialtjänsten och hur det hade förändrats över tid. Undersökningen antog en kvantitativ ansats och utgick från statistiskt material hämtat från en IFO-organisation i en större svensk stad. Materialet visade att andelen klienter med parallella kontakter hade ökat med en tredjedel på de fyra undersökta enheterna mellan 2014 och 2018 och att vissa klientgrupper uppvisade parallella kontakter i större utsträckning än andra grupper. Diskussionen behandlade klienters komplexa behov, fragmentisering och socialarbetares överlappande arbete för klienter med parallella kontakter. / Swedish social services have become increasingly specialized, with the result that clients with complex needs are in contact with several organizational units and social workers simultaneously. The purpose of the present study was to examine the degree to which such parallel contacts occur within social services and how their incidence has changed over time. We have employed a quantitative method and drawn on statistical material collected from a personal social services organization in a large Swedish town. The material revealed that the extent to which parallel contacts occurred had increased by a third between 2014 and 2018 among clients at the four units that were chosen for the study, while certain client groups had a greater incidence of parallel contacts than other groups. In a concluding section of the study we discussed clients’ complex needs, fragmentation and the overlapping responsibilities of social workers with regard to clients with parallel contacts.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring situationer i förskolans vardag då förskollärare upplever att deras pedagogiska kompetens inte räcker till i mötet med barnen. För att besvara våra forskningsfrågor och uppnå syftet har vi använt oss av elva ostrukturerade intervjuer. Utifrån situationerna som förskollärarna beskriver i intervjuerna har vi fördjupat oss i hur förskolans vardag kan upplevas som komplex för förskollärare. Resultatet visar att det finns situationer i en förskollärares vardag där dem inte räcker till. Fokuset ligger vid att förtydliga vilka dessa situationer är samt vad som bidragit till att förskollärarna inte räckt till i samband med barnen. Studien bidrar således med konkreta exempel av olika typer av situationer i förskolans vardag. De konkreta situationerna vi kom fram till i resultat av studien blev situationer vid måltid, svårigheter med verbal kommunikation, utåtagerande beteende och underbemanning. Vid måltidssituationerna blev det följdeffekter när förskollärarna tillgodosåg ett visst barns behov då andra barn ville inkluderas, vilket i sin tur blev problematiskt för förskollärarna att hantera. I situationerna rörande svårigheter av verbal kommunikation framkom det delvis att problematiken i situationerna uppstod då svenska inte var det gemensamma språket. Det framkom även att kommunikationssvårigheterna bidrog med svårigheter att förmedla demokratiska värderingar till barnen då barnen har en annan etnicitet, därmed andra värderingar. Situationerna där förskollärarna upplevde att barnen hade utåtagerande beteenden, bidrog till att förskollärarna blev stressade på grund av olika faktorer som exempelvis: kravet att kunna hantera barnet, hög ljudnivå runt om kring och samtidigt hantera andra uppgifter eller andra barn. Dessa faktorer bidrog till att situationerma blev problematiska att hantera. Slutligen framkom det i resultatet att underbemmaning var den bidragade faktorn till svårigheten av att hantera situationerna.

Studies have shown that a majority of teachers in Sweden (among other countries) today use an algebraic approach to introduce complex numbers. Studies have also shown that this approach could be problematic for students' conceptualization, and can lead to misconceptions regarding the complex numbers. The purpose of this study was therefore to investigate if teachers' perceptions of complex numbers had any effect on their choice of method in regards to introducing the complex numbers to their students. A secondary purpose of this study was to see which digital learning resources teachers use, and how they use these in their teaching of the complex numbers. A qualitative interview with seven teachers was conducted to hear their personal choices and experiences. The study found no connection between the teachers' perception of complex numbers, and their choice of introducing complex numbers. Regarding the use of digital learning resources, the study found many of the teachers to be inexperienced or limited in their use of digital learning resources in their teaching of the complex numbers. / Forskning har visat att majoriteten av lärare i Sverige (bland andra länder) använder idag en algebraisk undervisningsmetod för att introducera komplexa tal. Forskning har också visat att detta kan vara problematiskt för elevers begreppsskapande och kan leda till missuppfattningar av komplexa tal. Syftet med den här studien var således att undersöka om lärares uppfattningar av komplexa tal har någon inverkan på deras val av introduktion i undervisningen. Ett sekundärt syfte var att se vilka digitala hjälpmedel lärare använder och hur de väljer att använda dessa i samband med undervisningen av komplexa tal. En kvalitativ intervju gjordes med sju lärare för att ta del av deras undervisning och deras personliga erfarenheter. Studien fann ingen koppling mellan lärarnas uppfattningar av komplexa tal och hur de valde att introducera komplexa tal. Gällande digitala verktyg så fann studien många lärare oerfarna eller begränsade i sin användning av digitala verktyg i sin undervisning av komplexa tal.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och äldre personer med komplexa vårdbeho vökar. År 2014 var cirka 500000 personer 80 år eller äldre i Sverige och detta beräknas öka till 800000 år 2030. Allt fler äldre vårdas i ordinärt boende och många av dem har komplexa vårdbehov som kräver vård både från landsting, primärvård och kommunal hälso-och sjukvård. Av den anledningen är samarbetet mellan dessa verksamheter en avgörande faktor för att omvårdnaden ska uppnå den kvalitet som de äldre med komplexa vårdbehov har rätt till. Specialistsjuksköterskorfrån de olika verksamheterna har här en viktig roll och det är en utmaning både för denne men även övrig vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av samarbete mellan verksamheter i omvårdnaden av äldre med komplexa vårdbehov. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att kunna besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med både specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor som arbetade inom primärvård eller kommunal hälso- och sjukvård. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analys gjordes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att samarbete mellan olika verksamheter är komplex. Det framkom många faktorer som försvårar vården av den äldre med komplexa vårdbehov och det krävs engagemang och vilja från all vårdpersonal för att samarbetet ska fungera. Slutsats: Personcentrerad vård har stor betydelse för samarbetet mellan verksamheter i omvårdnaden av äldre med komplexa vårdbehov. Att bedriva ett samarbete mellan verksamheter är komplex och flera faktorer påverkar hur det fungerar. / Background: The population in Sweden is getting older and the number of olderpeople is increasing with complex care needs. In 2014, approximately 500,000 people were80 years or older in Sweden and this is estimated to increase to 800,000 by 2030. More and more older people are being cared for in ordinary housing and many of them have complex care needs that require care from county councils, primary care and municipal health and healthcare. For this reason, the collaboration between these activities is a decisive factor for the nursing to achieve the quality to which the older with complex care needs are entitled. Specialist nurses from the various activities have an important role and it is a challenge both for them but also for other care staff. Aim: The aim of this study is to describe specialist nurses’/nurses’ experience of collaboration between establishments in nursing care of older people with complex care needs. Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used to answer the aim of the study. Seven interviews were conducted with both specialist nurses and nurses working in primary care or municipal health care. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The results showed that collaboration between different activities is complex. Many factors emerged that make it more difficult to care for the older with complex care needs. The commitment and willingness of all care staff is required for the collaboration to work. Conclusion: Person-centered care is of great importance for the collaboration between activities in the care of the older with complex care needs. Conducting a collaboration between establishments is complex and several factors affect how it works.

Svårigheter att hitta relevant information på internet är ett stort problem som kostar svenskar både tid och pengar. På internet finns komplexa informationsmiljöer med stora mängder data och i dessa miljöer är det särskilt viktigt att användare får stöd i sitt letande. Det finns tidigare forskning inriktad på att kvantitativt undersöka användares informationsletande men en brist på kvalitativ forskning inom området. I denna studie undersöks användarbeteenden kvalitativt genom sex intervjuer och observationer med användare av den komplexa informationsmiljön Uppsala Conflict Data Program (UCDP). För att ta reda på användarnas informationsmål samt hur lätt det är för användare att hitta information i UCDP har gränssnittets upplevda användarnytta, hittbarhet och användbarhet undersökts. Utifrån resultatet av intervjuer och observationer har personas och scenarier skapats vilket har använts för att utveckla en prototyp över ett nytt gränssnitt för UCDP. Prototypen har sedan användartestats och justerats därefter. Utifrån resultatet av studien har nio principer för god användarnytta, hittbarhet och användbarhet i gränssnitt för komplexa informationsmiljöer sammanställts. Dessa principer inkluderar bland annat att utveckla gränssnitt utifrån användarnas mål och behov, presentera mellanliggande information som tydligt visar vad användare kan fördjupa sig i samt ge stöd för flera informationssökningsstrategier. Fortsatt forskning behövs för att utreda principernas validitet samt om det finns ett behov av kompletterande principer. / Difficulties in finding relevant information online cause significant problems for users. The internet houses complex information environments with large quantities of data in which users need more assistance in order to find relevant information. There are multiple examples of quantitative studies on user behavior when finding information but a lack of qualitative research in the field. This study investigates user behaviors with qualitative methods including six interviews and observations with users of the complex information environment Uppsala Conflict Data Program (UCDP). UCDP's interface has been evaluated through its perceived usefulness, findability and usability to identify information goals and how easily users find information. Personas and scenarios were created from the information found in the interviews and observations, which were used to develop a prototype of a new interface. The prototype was evaluated through user testing and modified thereafter. Based on the results found in the study nine principles regarding the usefulness, findability and usability for interfaces of complex information environments were summarized. These principles include developing interfaces from user goals and needs, presenting information that allows users to predict what additional information they can find, as well as supporting several information seeking strategies. Further research is necessary to examine if additional principles are needed and to validate the found principles.

Litteraturen om Sälj- & verksamhetsplanering (S&OP) är generellt sett samstämmig kring slutsatsen att  en  sådan  process är  överlägsen traditionell planering,  där  varje  funktion planerar  sin  egen verksamhet. Men även om konceptet och möjliga fördelar är lätta att förstå, så har det visat sig svårt för många företag att operationalisera processen i verkligheten. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka stora hinder ett komplext tillverkande företag ställs inför vid operationaliserandet av en Sälj- & verksamhetsplaneringsprocess. För att fylla detta syfte så  genomfördes en djup fallstudie på  ett företag med ambitionen att operationalisera en standardprocess. Vidare gjordes en syntes av idag existerande mognadsramverk för processen, för att identifiera det mest passande ramverket för att diagnostisera en organisation och dess mognadsnivå. Genom att syntetisera litteraturen identifierades ramverket framtaget av Grimson och Pyke (2007) som det mest passande ramverket för att diagnostisera en organisation i den specifika kontexten. Vidare identifierades tre problemområden som i störst utsträckning hindrar operationaliserandet av en standardprocess: organisationens komplexitet, produktportföljskomplexitet samt IT-stöd. Denna  studie  bidrar  till  både  utövare  och  forskare  med  vägledning  för  att  framgångsrikt diagnostisera en organisations mognadsnivå inom processen, genom att identifiera och belysa de största hindren en komplex tillverkande organisation möter. För forskare påvisar detta att djupare forskning behövs inom vart och ett av dessa problemområden, och för företag och organisationer belyser   denna   studie   vart   resurser   ska   fokuseras   för   att   möjliggöra   ett   framgångsrikt operationaliserande av en Sälj- & Verksamhetsplaneringsprocess. / In general, literature is unanimous in concluding that Sales & Operations Planning (S&OP) is superior to traditional decoupled planning. But even though the concept and potential benefits of S&OP  is  easy  to  comprehend,  the  process  has  proven  to  be  difficult  for  organizations  to operationalize in reality. Thus, the objective of this research was to investigate what major obstacles complex manufacturing organizations face while striving to operationalize a standard level Sales & Operations Planning process. In order to fill the research objective, empirical research in an in-depth case study format at a company that have the ambition to operationalize a standard level process was performed. More, a framework synthesis was carried out to identify the most suitable maturity framework for diagnosing organization’s S&OP maturity level. Through the S&OP Maturity Model Synthesis the framework by Grimson & Pyke (2007) is found the most appropriate for diagnosing a company within the specific context. Further, the major obstacles  for  complex  manufacturing  organizations  identified  are:  Organizational  complexity, product portfolio complexity and IT system support. This study firstly contributes to  practitioners and  researchers with guidance for  organizational diagnosis.   Secondly,   by   investigating   and   highlighting   the   major   obstacles   that   complex manufacturing organizations encounter when seeking to evolve in a S&OP process.  For researchers this indicates further research within each of these areas, and for practitioners the result signals where to focus time and resources in order to enable S&OP maturity progress.

No description available.

In March 2021, Umeå Municipality used its social sustainability fund to finance a project aimed at better integrating the work of social services with that of Ersängsskolan, a middle school in the neighbourhood of Ersboda. This decision led to a media debate, spearheaded by civil society representatives from Ersboda who denounced this initiative as misguided and stigmatizing. The present thesis approaches this conflict as an interesting example of how different understandings of segregation can lead to deadlocked debates, in the absence of a proper understanding of the theoretical underpinnings informing each perspective. Using critical discourse analysis, this thesis analyzes municipal documents, as well as transcripts from fourteen interviews with people connected to both sides of the conflict, in order to determine what discourses clashed in the debate. This study shows that whereas the municipality approaches Ersboda’s perceived “social unrest” as an area-based problem connected to specific individuals or groups in need of targeted help, civil society actors tend to stress broader structural explanations such as economic inequality or structural discrimination, and consequently to endorse solutions like general welfare reforms or anti-racism initiatives. As shown in the thesis, both perspective are informed by opposing national discourses on disadvantaged neighbourhoods, segregation and stigmatization. Attention is drawn to this complex discursive interplay across several geographical scales in order to highlight the importance of studying local debates in a broader discursive context, and the need for a better, more horizontal dialogue between municipal representatives and Ersboda’s civil society.

Militära organisationer ställs idag allt oftare inför problem som de inte riktigt vet hur de ska hantera. Ofta hanteras dessa problem genom traditionella och linjära metoder som militära organisationer är vana vid att använda sig av,vilket då kan leda till oönskade resultat eller konsekvenser som inte kunnat förutses. Konsekvenser som kan vara oproportionerliga i förhållande till genomförda insatser. De metoder, som militära organisationer väljer att använda sig av måste därför vara anpassade för att kunna hantera framtidens problem. Cynefin-modellen används av flera olika organisationer för att förstå olika typer av problem, men även som ett sätt att kategorisera problem. Problemen delas in i uppenbara-, komplicerade-, komplexa problem och kaos. Denna uppsatsfokuserar framför allt på komplicerade och komplexa problem då det är inom dessa kategorier som hanteringen är svårast bl.a. för att komplext ofta misstas för komplicerat. Den metoden Försvarsmakten nyttjar för att hantera dessa problem är Svensk Planerings- och ledningsmetod (SPL). Uppsatsens frågeställning är: Kan svensk planerings- och ledningsmetod (SPL) hantera komplexa militära problem och i så fall hur? Resultatet visar att SPL i stor utsträckning kan hantera komplicerade problem, men har begränsad möjlighet att hantera komplexa. Därför föreslås vidare forskning och utveckling av SPL för att undersöka om och i så fall hur SPL kan utvecklas för att bättre kunna hantera framtidens problem.

Mapping dynamical motion to neural brain activity is one of many challenges in the field of neuroscience. Further knowledge in this area could provide useful insights in fields such as medical treatment of brain disorders. However, progress in the field is halted by the immense complexity of the human brain and the diversity of unique dynamical behaviours. In this project the stereotypical grooming behaviour of mice is analysed to gain knowledge of its dynamical features. Properties such as the dimensionality of the underlying dynamical system and trajectories of state space reconstructions are analysed using tools such as Taken's delayed embedding theorem, Principal Component Analysis and Locally Linear Embedding. / Att sammankoppla motorik med hjärnans neurala aktivitet är en av många utmaningar inom neurovetenskapen. En bättre förståelse inom området kan vara till stor nytta för behandling av till exempel neurologiska sjukdomar. Komplexiteten av den mänskliga hjärnan och den stora mängden av unika rörelsebeteenden gör dock processen svårare. I det här projektet analyseras det stereotypiska skötselbeteendet hos möss för att få en djupare förståelse om dess dynamiska egenskaper. Dimensionaliteten av skötselbeteendet och rekonstruktioner av det dynamiska flödet undersöks med hjälp av exempelvis Taken's delayed embedding Theorem, Principal Component Analysis och Locally Linear Embedding.