Den offentliga sektorn är i hög grad skattefinansierad, vilket ställer krav på att resurserna ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Detta har lett till att den offentliga verksamheten i dag styrs från olika håll och på olika sätt. Tidigare forskning om komplexa styrsystem visar att det finns en risk att det uppstår konflikter mellan olika styrsignaler. Hur detta påverkar professionella medarbetare är outforskat. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konflikterande styrsignaler påverkar professionella medarbetares välmående på deras arbetsplats. För att besvara syftet med uppsatsen har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på socialsekreterare inom familje- och individomsorgen. Valet av socialsekreterare grundade sig på att de är en yrkesgrupp som utsätts för olika styrsignaler som också visar på ett försämrat välbefinnande på arbetsplatsen över tid. Det är en yrkesroll vars arbete är lagstyrt och kan vara kostnadsdrivande, vilket kan påverka budgetens utfall. Fokus i studien var att undersöka om socialsekreterarna upplevde konflikterande styrning och om den i sådana fall påverkade deras välmående på arbetsplatsen. Sammanlagt intervjuades nio socialsekreterare. Studien visar att socialsekreterare upplever konflikterande styrsignaler som påverkar deras välmående på arbetsplatsen. Det framgår även att överordnade chefers förhållningssätt och agerande är viktiga faktorer som kan minska effekten på välmående på grund av konflikterande styrsignalerna. Hur den konflikterande styrningen påverkar socialsekreterarnas välmående varierade. Vissa menade att välmående påverkas av den konflikterande styrningen, medan andra visade motsatsen. / The public sector is largely tax-financed, which requires resources to be used in the most efficient way possible. This has led to public activities today being governed from different directions and in different ways. Previous research on complex control systems shows that there is a risk of conflicts between different control signals. How this affects professional employees is unexplored. The purpose of the thesis is to investigate how conflicting control signals affect the well-being of professional employees in their workplace. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on social workers in family and individual care. The choice of social workers was based on the fact that they are a professional group that is exposed to various control signals that also show a deterioration in well-being in the workplace over time. It is a professional role whose work is governed by law and can be cost driving, which can affect the outcome of the budget. The focus of the study was to investigate whether the social secretaries experienced conflicting governance and whether in such cases it affected their well-being in the workplace. A total of nine social secretaries were interviewed.The study shows that social workers experience conflicts in control signals that affect their well-being in the workplace. It also turns out that the attitudes and actions of senior managers are important factors that can reduce the effect on well-being due to the conflicting control signals. How the conflicts in control signals affected the well-being of the social workers varied. Some argued that well-being was affected by conflicting control signals, while others showed the opposite.

This study takes root in the emergence of new crowdsourcing techniques that have made it possible to solve business problems of complex nature by reaching outside of traditional organizational boundaries. While crowdsourcing is not a new concept, emerging technological trends such as Industry 4.0 and a growing interest by organizations to leverage the collective intelligence of online communities have made it an intriguing subject to study. The case study was conducted in USA, California at an established Swedish firm within the packaging industry. As opposed to traditional forms of crowdsourcing of repetitive and simple tasks, this study has an emphasis on complex problems with open-ended goals that often require iteration and expert skills to solve. The case project called Megatron relates to a packaging product developed to transport data servers for major technology companies in Silicon Valley. The product significantly differs in material and design compared with earlier packaging versions that have served the same purpose. Not only does it fold within its footprint when empty, to save space and gain logistical benefits, but it has a lightweight and robust material. The project development of this prototype of seemingly new features constituted a complex problem for the industrial firm that could be studied. Using innovation, problem types, speed and agility of the project as metrics and benchmarks to evaluate the potential of crowdsourcing, interviews and project documentation was gathered as empirical data. The empirics were then analyzed with the help of literature, theory and models that offered scope of crowdsourcing models for different purposes, and a relationship between problem types and innovation. The study indicated a strong willingness among company employees to integrate digital platforms and tools for experimentation and prototyping. Furthermore, the study identified paradoxes and drawbacks such as the malleability of complex problems. However, recommendations to deal with the uncertainty are provided as well, such as online reputation systems and peerreviewing tools to validate the quality of work. / Denna studie grundar sig i uppkomsten av nya crowdsourcing-tekniker som har gjort det möjligt att lösa affärsproblem av komplexa natur genom att nå utanför organisationens traditionella gränser. Även om crowdsourcing inte är ett nytt koncept har nya teknologiska trender som Industri 4.0 och ett ökat intresse från organisationer att dra nytta av kunskap från internetbaserade grupper och plattformar gjort det till ett intressant fall att studera. Fallstudien genomfördes i USA på ett väletablerat svenskt företag inom förpackningsindustring. Till skillnad från traditionella former av crowdsourcing av repetitiva och enkla uppgifter, fokuserar denna studie på komplexa problem med öppna mål, vilket ofta kräver iteration och expert-kompetens. Fallstudien om projektet Megatron avser en förpackningsprodukt utvecklad för att transportera dataservrar till globala teknikföretag i Silicon Valley. Projektet skiljer sig avsevärt i form av produktens material och design jämfört tidigare förpackningsversioner som tjänat samma syfte. Dels kan den vikas som tom för att spara utrymme, erhålla logistikfördelar som mindre koldioxidutsläpp och kostnad, och dels har den konkurrenskraftiga egenskaper som starkt och lätt material. Med utgångspunkt från projektet och produktens nya egenskaper klassas det i rapporten som ett komplext problem för industriföretaget. Innovation, kostnad och projektetstidsaspekt användes som mätvärden för att utvärdera möjligheterna kring crowdsourcing. Den empiriska datan inkluderade intervjuer och dokumentationen kring projektets olika faser. Empirin analyserades därefter med hjälp av litteratur, teorier och modeller som syftade till sambandet mellan problemtyper och innovation, samt hur dessa förhåller sig till crowdsourcing och företagets affärsvärde. Studien visar en stark vilja bland företagets anställda att integrera digitala plattformar och verktyg för experimentering och prototyputveckling. Vidare identifierade studien paradoxer såsom mycket förändringsbara egenskapen av komplexa problem I förhållande till innovation. Däremot presenterar arbetet rekommendationer för att hantera osäkerheten, exempelvis genom ryktesbaserade plattformar och och granskningsverktyg för att validera arbetens kvalitet.

Det finns ett stort behov av elektrifiering av transportsektorn då en offensiv klimatpolitik ställer höga krav på minskade utsläpp från personbilar. För att lyckas med övergången till en fordonsflotta med lägre koldioxidutsläpp, är utbyggnad av den publika laddningsinfrastrukturen en nyckelfaktor. Den publika laddningsinfrastrukturenär ett komplext system där aktörer måste överväga relationer med flera aktörer, och kan därmed betraktas ur ett affärsekosystemsperspektiv. Studien syftar således till att öka förståelsen för publik laddningsinfrastruktur i Sverige utifrån ett affärsekosystemsperspektiv, och hur tillväxtpotentialen kan förbättras för att möjliggöra en framgångsrik övergång till elfordon. Studien är av explorativ karaktär och har samlat in data för att besvara studiens syfte genom en empirisk fallstudie, semistrukturerade intervjuer och en litteraturöversikt. Resultatet indikerar att de största utmaningarna för utvecklingen av publik laddningsinfrastruktur är att affärsekosystemet är fragmenterat, det finns avsaknad av standarder, och det råder brist på kapacitet i det svenska elnätet. Majoriteten av utmaningarna anses däremot vara möjliga att lösa genom samevolution. Som stöttepelare är det laddstationsoperatörens uppgift är att utforma strategier som gynnar samtliga samarbetspartners, och således samevolution. På grund av systemets framväxande karaktär bör laddstationsoperatörer även eftersträva färre, men starkare sammanlänkade, samarbetspartners. Vidare bör beslutsfattare se över regleringar och lagar som inte är anpassade för samhällets elektrifiering, och förslagsvis bevilja undantag för frågor som berör publik laddningsinfrastruktur. Genom bidrag och stöd kan beslutsfattare även möjliggöra självorganisering, och således utveckling av publik laddningsinfrastruktur. I takt med att marknaden mognar bör beslutsfattarnas involvering minska i syfte att öka affärsekosystemets självorganisering, effektivitet och produktivitet. Denna studie bidrar till teorin genom att utifrån ett affärsekosystemsperspektiv öka förståelsen för hur organisationer som är omslutande av ett sammanlänkat system integrerar i sina gemensamma ansträngningar för att uppnå en framgångsrik övergång till elfordon. / An offensive climate policy places a high demand on reducing emissions from passenger cars. Consequently, there is an urgency for an electrified transport sector. The expansion of the public charging infrastructure is a key success factor for the transition toward a vehicle fleet with lower carbon dioxide emissions. However, the public charging infrastructure is a complex system where organisations must consider relationships with companies from different industries and can advantageously be viewed from a business ecosystem perspective. Hence, the purpose of this study is to increase the understanding of the public charging infrastructure in Sweden from a business ecosystem perspective, and how the growth potential can be improved to enable an increased transition to electric vehicles. To fulfill the purpose, an exploratory study has been conducted, and data has been collected through an extensive empirical case study, semi-structured interviews, and a review of existing literature. The results indicate that the lack of capacity in the Swedish electricity network, the fragmented business ecosystem, and the lack of standards, are the biggest obstacles to the development of the public charging infrastructure. These challenges can partly be managed through coevolution. As a keystone player, the charge point operator has a responsibility to effectively create strategies that benefit all partners. Due to the emerging and agile nature of the system, charge point operators should further strive for fewer, and strongly linked partnerships. Furthermore, decision- and policymakers should review regulations and policies associated with the electrification of society, and grant exceptions concerning the public charging infrastructure. In addition, they can enable the development of public charging infrastructure, through grants and support. However, as the public charging infrastructure matures, decision makers' involvement should decrease to increase the business ecosystem's self-organisation, efficiency, and productivity. This study contributes to theory by increasing the understanding of how organisations integrate their joint efforts, to achieve a transition, from a businessecosystem perspective.

Bakgrund Andelen äldre personer ökar i Sverige och den grupp bland äldre som ökar mest är över 90 år. Antalet äldre som är i behov av vård- och omsorgsinsatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård förväntas därmed också öka. Ökad efterfrågan på kommunal hjälp i hemmet ställer höga krav på god samverkan och kommunikation mellan de olika instanserna för att minska risken för brister och vårdskador hos den äldre personen med komplexa vårdbehov. Komplexa vårdbehov innebär samtidig närvaro av förändringar som kommer av åldrandet, multisjuklighet, polyfarmaci och skörhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation kring den äldre patienten med komplexa vårdbehov inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna i studien arbetade inom kommunal hälso- och sjukvård i två sydsvenska kommuner. Sex av deltagarna var grundutbildade sjuksköterskor, tre av deltagarna var distriktssjuksköterskor och en var specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Datan som samlats in analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Samverkan och dialog, Organisatoriska förutsättningar samt Utbildning, Språk och Kompetens. En nära relationen till omvårdnadspersonalen, rätt kompetens och erfarenhet hos omvårdnadspersonalen samt regelbundna möten och träffar var faktorers som ansågs underlätta kommunikationen. Slutsats  Sjuksköterskorna beskrev att teamsamverkan med planerade teamträffar och fysiska möten med personalen var viktigt för fungerande kommunikation. Att minska distansen mellan personalen och ha fungerande rutiner kring kommunikationen var andra värdefulla aspekter som framkom. Det som ansågs försvåra kommunikationen var stress och tidsbrist samt brister i språket hos omvårdnadspersonalen men även organisatoriska hinder så som dålig täckning på mobiltelefoner, laghinder och bristande kontinuitet hos omvårdnadspersonalen. / Background  The proportion of elderly people is increasing in Sweden, and the group among the elderly that is increasing the most is over 90 years of age. The number of elderly people who need care and care interventions from both social services and health care is therefore also expected to increase. Increased demand for municipal help in the home places high demands on good cooperation and communication between the various agencies to reduce the risk of deficiencies and care injuries in the elderly person with complex care needs. Complex care needs mean the simultaneous presence of changes that come from aging, multimorbidity, polypharmacy and frailty. Purpose The purpose of the study was to investigate nurses' experience of communication regarding the elderly patient with complex care needs within the municipal health care system.  Method The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The participants in the study worked in municipal health care in two municipalities in southeast of Sweden. Six of the participants were basic nurses, three of the participants were district nurses and one was a specialist nurse in the care of the elderly. The data collected was analyzed using qualitative content analysis. Results The result led to three main categories and seven subcategories. The main categories were Collaboration and dialogue, Organizational conditions and Education, Language and Competence. A close relationship with the nursing staff, the right skills and experience of the nursing staff and regular meetings were considered to facilitate communication. Conclusion  The nurses described that team cooperation with planned team meetings and physical meetings with the staff was important for effective communication. Reducing the distance between staff and having working routines around communication were other valuable aspects that emerged. What was considered to make communication difficult was stress and lack of time as well as deficiencies in the language of the nursing staff, but also organizational obstacles such as poor mobile phone coverage, legal obstacles and a lack of continuity among the nursing staff.

Many of the present problems that we are facing arise as unanticipated side-effects of our own actions. Moreover, the solutions implemented to solve important problems often create new problems. To avoid unintended consequences, understanding complex systems is essential in devising policy instruments and in improving environmental management. Thus, this thesis investigated systems modeling approaches to under- stand complex systems and monitor the environmental performance of management actions. The overall aim of the work was to investigate the usefulness of different systems modeling approaches in supporting environmental management. A driver- based, pressure-oriented approach was adopted to investigate systems modeling tools. Material/substance flow analysis, environmental footprinting, input-output analysis, process-based dynamic modeling, and systems dynamics modeling approaches were applied in different cases to investigate strengths and weaknesses of the tools in generating an understanding of complex systems. Three modeling and accounting approaches were also tested at different systems scales to support environmental mon- itoring. Static modeling approaches were identified as fundamental to map, account, and monitor physical resource metabolism in production and consumption systems, whereas dynamic modeling showed strengths in understanding complex systems. The results suggested that dynamic modeling approaches should be conducted on top of static analysis to understand the complexity of systems when devising and testing policy instruments. To achieve proactive monitoring, a pressure-based assessment was proposed instead of the mainstream impact/state-based approach. It was also concluded that the LCA community should shift the focus of its assessments to pressures instead of impacts. / Många nuvarande miljö- och utvecklingsproblem har uppstått som oförutsedda biverkningar av människans egna handlingar. De lösningar som prövats har i sin tur ofta skapat  nya problem. Det därför viktigt att förstå hur komplexa system fungerar och att utforma styrmedel och ledningssystem som minimerar risken för oönskade bieffekter. Den här avhandling har använt olika modelleringsmetoder för att öka förståelsen för komplexa system och bidra med kunskaper om hur miljöprestanda och förvaltningsåtgärder kan följas upp på ett mer effektivt sätt. Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka användbarheten av olika modelleringsmetoder för att effektivisera den fysiska resurshanteringen i samhället. I arbetet har ett flödesbaserat och aktörsinriktat arbetssätt (pressure based and driver oriented approach) använts i modelleringen.  Material- och substansflödesanalys, miljöfotavtryck, input-output analys, processbaserad dynamisk modellering och systemdynamiska modelleringsmetoder studerades för att undersöka styrkor och svagheter hos de olika metoderna/verktygen.  Tre olika modellerings- och redovisningsmetoder för att stödja miljöövervakning testades också i olika systemskalor. Statiska modelleringsmetoder (räkenskaper) identifierades som grundläggande för att kartlägga, kontoföra och övervaka den fysiska resursmetabolismen i produktions- och konsumtionssystem, medan dynamisk modellering visade sin styrka i att skapa förståelse för komplexa system. Resultaten pekar på att dynamiska modelleringsmetoder bör användas som ett komplement till statiska analyser för att förstå komplexiteten i systemen när man utformar och testar styrmedel. För att uppnå proaktiv övervakning bör flödesbaserade räkenskaper utnyttjas i större utsträckning i stället för den vanliga tillstånds- och påverkansövervakningen (state/impact monitoring). En viktig slutsats är därför att LCA-samfundet bör flytta fokus i sina bedömningar från påverkan till flöden. / <p>QC 20160830</p>

There are issues around complex products in multiple large companies such as Volvo Cars, Ericsson and ABB. This report focuses on Volvo Cars in an agile context with issues concerning dependencies and coordination. The subject which is investigated closer to solve this problem is system anatomies. System anatomies is a project management tool consisting of capabilities (boxes), formulated from a user perspective with dependencies (arrows) connecting them. This report is an abductive ethnographic study around the adoption of system anatomies in a department at Volvo Cars which is in the front of the agile transformation and develop digital tools other departments in the organisation uses in their development. The adoption of the system anatomy was firstly made through thoroughly done identification of preconditions favouring or disfavouring the system anatomy. Secondly an observation of a creation of a system anatomy was carried out which led to an actual system anatomy. In conclusion four interviews were held to examine the possibility continuously make the system anatomy bring value.  The purpose of the study is to investigate how different adoption of system anatomies can be modelled to be useful in a large organisation which is pursuing a transformation in going agile. The study results in that the creation of a system anatomy does not only give value in the form of the actual illustration of the system anatomy but also through the discussions which are held during the creation process. An important insight was that the created system anatomy is a static snapshot of the reality of the moment it is created and therefore must be maintained and updated to continue to contribute with maximum value. The interviews around the system anatomy have treated a number of context-objects, such as use case and architecture, which are other tools that are used in the coordination. Each context-object has been combined to the system anatomy to united views which shows the creating relation between these in order to identify misconceptions and contradictive dependencies is possible. With future research in the area, it is interesting with studies of system anatomies in similar environments since this study only is a study of explorative character. Other ways of future research include deeper investigation of the different sub-steps in the creation process of the system anatomy as well as a study of more context-objects. / På flera stora företag så som Volvo Cars, Ericsson och ABB upplevs problematik kring komplexa problem. Denna rapport behandlar Volvo Cars utifrån en agil kontext med problematik kring beroenden och koordination där ämnet som undersöks närmare för att lösa problematiken är systemanatomier. Systemanatomier är en typ av projektledningsverktyg som är en graf bestående av förmågor (noder), formulerade ur ett användarperspektiv med beroenden (bågar) sinsemellan. Följande rapport är en abduktiv etnografisk studie kring införandet av systemanatomier på en avdelning på Volvo Cars som har kommit långt i den agila transformationen och utvecklar verktyg som andra delar av organisation sedan ska använda i utvecklingen av nya produkter. Införandet följs först genom att ingående beskriva de förutsättningar som finns för en systemanatomi på Volvo Cars. Följande observeras ett framtagande av en faktisk systemanatomi och avslutningsvis hur denna systemanatomi kan fortsätta tillföra värde genom att skapa relationer mellan anatomin och kontextuella objekt. Syftet är att undersöka hur olika tillämpningar av systemanatomier kan utformas för att bli användbara i en stor organisation som genomför en transformation mot att bli agila. Studien resulterar främst i att framtagning av en systemanatomi inte bara ger värde i form av den faktiskt framtagna systemanatomin utan även av de diskussioner som förs vid framtagandet. Insikten att den framtagna systemanatomin är en statisk ögonblicksbild och därför måste underhållas och uppdateras för att kunna bidra med maximalt värde framåt har varit betydande. Intervjuer kring systemanatomin behandlade ett antal kontext-objekt, exempelvis use case och arkitektur, som är andra verktyg som används för koordination. Ur studien framkommer att anatomin kan kombineras med kontext-objekt för att skapa gemensamma vyer och det visade sig möjligt att identifiera relationer mellan dessa. Dessa relationer kan hjälpa att koordinera utvecklingen på Volvo Cars främst genom att tidigare i utvecklingsprocessen identifiera motsägande beroenden och missförstånd i lärandefasen av utvecklingen av nya produkter. Vid ett fortsatt arbete på området är det inte minst intressant med undersökningar av systemanatomier i liknande miljöer då denna undersökning enbart är av en explorativ karaktär. Andra spår för framtida arbete inkluderar att gå djupare in i delstegen för framtagning av systemanatomin liksom att undersöka fler kontext-objekt.

Background: Primary Healthcare Centers [PHC] represent the first healthcare contact that patients have, unless they are critically ill or their state is life-threathening. Distric nurse´s work in PHC requires preparedness to meet people in different ages and varying cultural and ethnical backgrounds. This preparedness includes an independent and person-centred workway. The study´s theoretical framework therefore proceeds from person-centred care. Challenging encounters occur in district nurse´s meetings with patients. The concept complex healthcare encounters exists in the competence description of the district nurses and in educational regulatory contexts. Despite of this, there is no general definition of the concept and what it is characterized by. Aim: The aim of this study is to describe district nurse´s experiences of complex healthcare encounters. Method: A qualitative, descriptive, inductive content analysis is used as the analysis method. Six focusgroup-interviews were contucted with nurses and districs nurses working in PHC. Results: District nurse´s experiences of complex healthcare encounters contains to balance unpredictable encounters with predictable organizational terms. This is described as: To meet people with varying lifesituations and To care professionally within organizational conditions. Conclusion: District nurses experience complex healthcare encounters characterized by the coexistence of unpredictable meetings with people and predictable organizational terms. By developing the knowledge about complex healthcare encounters, district nurses can streamline the care simultaneously as the mission of the district nurse can be explicated. / Bakgrund: Vårdcentraler är vårdsökandes första vårdinstans om inte vårdbehovet är akut eller livshotande. Distriktssköterskors arbete på vårdcentraler medför beredskap att möta människor i olika åldrar och med varierande kulturella och etniska bakgrunder. Denna beredskap inrymmer ett självständigt och personcentrerat arbetssätt. Examensarbetets teoretiska referensram utgår därmed från personcentrerad vård. Utmanande vårdsituationer uppstår i distriktssköterskors möten med vårdsökande människor. Begreppet komplexa vårdsituationer förekommer i distriktssköterskors kompetensbeskrivande och utbildningsreglerande dokument. Dock saknas en gemensam bild av vad detta begrepp karaktäriseras av. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv ansats har används som analysmetod. Sex fokusgruppsintervjuer med distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på vårdcentral har genomförts. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral innehåller att balansera mellan oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor. Detta beskrivs som: Att möta människor i varierande livssituationer och Att vårda professionellt med givna organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Distriktssköterskorna erfar komplexa vårdsituationer som karaktäriseras av att oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor samexisterar. Genom kunskapsutveckling om komplexa vårdsituationer kan distriktssköterskor effektivisera vården samtidigt som distriktssköterskors uppdrag förtydligas.

År 2014 valde Söderhamns kommun att anta en ny styr- och ledningsfilosofi baserad på värderingar som ökat medborgarfokus, medarbetares engagemang samt en verksamhet präglad av tillit i alla led. Dessa värderingar utgör även grunden för offensiv kvalitetsutveckling och förändringsledning. Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att erhålla mer kunskap kring implementeringen av den nya filosofin samt hur organisationens högre ledning upplevde förändringsarbetet. Åtta chefer har intervjuats. De semistrukturerade intervjuerna har sedan transkriberats och sammanställts varpå empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med utgångspunkt i arbetets teoretiska ramverk. Resultatet visade att förändringsarbetet är komplext till sin natur och att ledarna tolkat och arbetat med värderingarna på olika sätt, vilket skulle kunna ses som skillnader i såväl individuell som organisatorisk mognadsnivå. Vidare har kommunen en ekonomistyrning som ännu inte anpassats efter den nya filosofin. Författarna drar slutsatsen att de begrepp som präglar kommunens värderingar lätt blir abstrakta och svåra att översätta i praktisk handling samt att det finns utrymme för förbättringar inom implementeringsarbetet. / In 2014, the municipality of Söderhamn initiated a new control and management philosophy, characterized by core values such as increased citizen focus, employee commitment and trust in all operative aspects. These values are the same as the core values of Total Quality Management and leadership for change. The purpose of this qualitative case study was to gain more knowledge about the work involved in implementing the management philosophy as well as the experiences of senior management. Eight managers were interviewed. These semi-structured interviews were then transcribed and collected, after which the empiricism has been interpreted from a hermeneutic perspective based on the theoretical framework of the study. The results indicate that the change process is complex and the leaders have interpreted the guiding values differently, leading to the conclusion that there are differences in the degree of matureness between individuals as well as within the organisation. Moreover, the financial steering in the municipality is not yet accustomed to the new philosophy/ management. The authors conclude that the concepts characterizing the values of the municipality easily become abstract and are hard to implement in practise and, furthermore, there is capacity for improvement in the implementation work. / <p>2017-06-28</p>

Participation is a human right. Participation is a complex concept, including a variety of different aspects such as attendance, involvement and engagement. The aim of this study was to investigate the levels of participation of individuals with either congenital or acquired communication impairments. A systematic review was carried out, which included 24 studies published between 2010 and 2020. The results showed participation restriction in the following areas: leisure activities, school/work, social networks and communication. Individuals with communication impairments participated in few activities, left the home more rarely and interacted mostly with family members and familiar people. They often had a passive role in communicative contexts. These restrictions affected both individuals with congenital impairments and those with acquired brain injury. Communication is fundamental to participation. Therefore, it is important that speech and language interventions include a focus on communicative aspects that enhance participation. Keywords: participation, communication impairments, congenital impairment, acquired brain injury. / Delaktighet är en mänsklig rättighet. Begreppet är komplext och innefattar en mängd olika aspekter såsom närvaro, involvering och engagemang. Denna magisteruppsats syftade till att undersöka delaktighet hos individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter som beror på antingen medfödd funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. En systematisk översikt gjordes och den innefattade 24 studier publicerade mellan åren 2010 och 2020. Resultaten visade att det finns delaktighetsinskränkningar inom områdena fritidssysselsättningar, skola/arbete, sociala nätverk och kommunikation. Individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter deltar i ett begränsat antal aktiviteter, vistas ofta hemma och interagerar mest med familjemedlemmar eller kända personer. De blir ofta passiva i kommunikativa sammanhang. Dessa begränsningar gäller både individer med medfödd funktionsnedsättning och dem med förvärvad hjärnskada. Kommunikation spelar en stor roll för delaktighet, därför är det viktigt att logopedisk intervention inkluderar ett fokus på språkliga aspekter som bidrar till ökad delaktighet. Nyckelord: delaktighet, kommunikationssvårigheter, medfödd funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada.

In this thesis we consider graph partition of a particular kind of complex networks referred to as power law graphs. In particular, we focus our analysis on the market graph, constructed from time series of price return on the American stock market. Two different methods originating from clustering analysis in social networks and image segmentation are applied to obtain graph partitions and the results are evaluated in terms of the structure and quality of the partition. Along with the market graph, power law graphs from three different theoretical graph models are considered. This study highlights topological features common in many power law graphs as well as their differences and limitations. Our results show that the market graph possess a clear clustered structure only for higher correlation thresholds. By studying the internal structure of the graph clusters we found that they could serve as an alternative to traditional sector classification of the market. Finally, partitions for different time series was considered to study the dynamics and stability in the partition structure. Even though the results from this part were not conclusive we think this could be an interesting topic for future research. / I denna uppsats studeras graf partition av en typ av komplexa nätverk som kallas power law grafer. Specifikt fokuserar vi på marknadengrafen, konstruerad av tidsserier av aktiepriser på den amerikanska aktiemarknaden. Två olika metoder, initialt utvecklade för klusteranalys i sociala nätverk samt för bildanalys appliceras för att få graf-partitioner och resultaten utvärderas utifrån strukturen och kvaliten på partitionen. Utöver marknadsgrafen studeras aven power law grafer från tre olika teoretiska grafmodeller. Denna studie belyser topologiska egenskaper vanligt förekommande i många power law grafer samt modellerns olikheter och begränsningar. Våra resultat visar att marknadsgrafen endast uppvisar en tydlig klustrad struktur för högre korrelation-trösklar. Genom att studera den interna strukturen hos varje kluster fann vi att kluster kan vara ett alternativ till traditionell marknadsindelning med industriella sektorer. Slutligen studerades partitioner för olika tidsserier för att undersöka dynamiken och stabiliteten i partitionsstrukturen. Trots att resultaten från denna del inte var entydiga tror vi att detta kan vara ett intressant spår för framtida studier.