As a consequence of global environmental change, sustainable management and governance of natural resources face critical challenges, such as dealing with non-linear dynamics, increased resource variability, and uncertainty. This thesis seeks to address some of these challenges by using simulation models. The first line of research focuses on the use of learning-by-doing (LBD) for managing a renewable resource, exemplified by a fish stock, and explores LBD in a theoretical model using artificial intelligence (Paper I and II). The second line of research focuses on the emergence of different forms of self-governance and their interrelation with the dynamics of trust among fishers when harvesting a shared resource, using an agent-based model. This model is informed by qualitative data based on small-scale fisheries in Mexico (Paper III and IV). Paper I and II find that the most sustainable harvesting strategy requires that the actor values current and future yields equally, cautiously experiments around what is perceived as the best harvest action, and rapidly updates its ‘mental model’ to any perceived change in catch. More specifically, Paper II reveals that understanding these aspects in relation to the type of change can yield not only increased performance, but also, and more importantly, increased robustness to both fast and slow changes in resource dynamics. However, when resource dynamics include the possibility of a more fundamental shift in system characteristics (a regime shift), LBD is problematic due to the potential for crossing a threshold, resulting in possible persistent reductions in harvests (Paper I). In Paper III, results indicate that cooperative forms of self-governance are more likely to establish and persist in communities where fishers’ have prior cooperative experience, fishers’ trustworthiness is more or less equal, and that this likelihood increases when resource availability fluctuates seasonally. Finally, to achieve a transformation toward more cooperative forms of self-governance, interventions are required that can strengthen both financial capital and trust among the members of the cooperatives (Paper IV). The unique contribution of this thesis lies in the method for ‘quantitatively’ studying LBD, the stylized model of a small-scale fishery, and the analysis of the two models to advance our understanding of processes of learning and self-governance in uncertain and variable social-ecological environments. Together, the results shed light on how social and ecological factors and processes co-evolve to shape social-ecological outcomes, as well as contributing to the development of novel methods within the emerging field of sustainability science. / I vårt antropocena tidevarv är ett långsiktigt förvaltarskap av naturresurser inom social-ekologiska system av yttersta vikt. Detta kräver en djup förståelse av människan, ekologin, interaktionerna sinsemellan och deras utveckling över tid. Syftet med denna avhandling är att nå en djupare och mer nyanserad förståelse kring två av grundpelarna inom forskningen av hållbar förvaltning av naturresurser–kontinuerligt lärande genom learning-by-doing (LBD) för att förstå naturresursens dynamik, samt vad som kan kallas socialt kapital, i detta sammanhang i betydelsen tillit mellan individer, som naturligtvis ligger till grund för framgångsrik gemensam förvaltning. Denna föresats operationaliseras genom att använda två olika simuleringsmodeller. Den ena modellen undersöker hur en hållbar förvaltning av en förnyelsebar resurs, i denna avhandling exemplifierad av en fiskepopulation, kan uppnås genom LBD. Den andra modellen söker blottlägga det komplexa sociala samspel som krävs för att praktisera gemensam förvaltning genom att använda ett fiskesamhälle som fallstudie. Tidigare forskning på båda dessa två områden är relativt omfattade. Emellertid har den forskning som specialiserat sig på LBD i huvudsak inskränkt sig till empiriska fallstudier. Vad som bryter ny mark i denna avhandling är att vi konstruerar en simuleringsmodell av LBD där vi kan studera lärandeprocessen i detalj för att uppnå en mer hållbar förvaltning över tid. Beträffande modellen som behandlar socialt kapital så har tidigare forskning fokuserat på hur en organisation, eller grupp, kan uppnå hållbar förvaltning. Dock saknas ett helhetsgrepp där som tar hänsyn till alla nivåer; från individnivå (mikro), via gruppnivå (meso), till samhällsnivå (makro). Detta är något som denna avhandling försöker avhjälpa genom att undersöka betydelsen av individers egenskaper, uppbyggnaden av socialt kapital, samt hur detta påverkar emergens av ett samhälle dominerat av mer kooperativa förvaltningsformer respektive mer hierarkiska diton. I papper I and II studeras kärnan av LBD som återkoppling mellan en aktör och en resurs, där aktören lär sig genom upprepade interaktioner med en resurs.  Resultaten visar att LBD är av avgörande betydelse för en hållbar förvaltning, speciellt då naturresursens dynamik är stadd i förändring. I den mest hållbara strategin bör aktören värdera nuvarande och framtida fångster lika högt, försiktigt experimentera kring vad aktören upplever som bästa strategi, för att sedan anpassa sin mentala modell till upplevda förändringar i fångst relativt dess insats någorlunda kraftigt. I papper III och IV behandlas uppbyggnaden av förtroende mellan individer och grupp, samt själv-organiserat styre. Genom att använda småskaligt fiske i Mexiko som en illustrativ fallstudie, utvecklades en agent-baserad modell av ett arketypiskt småskaligt fiskesamhälle. Resultaten indikerar att kooperativa förvaltningsformer är mer dominanta i samhällen där de som utför fisket har liknande pålitlighet, starkt gemensamt socialt kapital vid kooperativets start, och då resursen fluktuerar säsongsmässigt (papper III). Papper IV visar att för att uppnå en transformation från hierarkiska förvaltningsformer till kooperativa diton krävs interventioner som inriktar sig på både socialt och finansiellt kapital. Denna avhandling bidrar således till en djupare förståelse kring hur socialt kapital växer fram, samt hur mer strategiska LBD processer bör utformas när abrupta och osäkra förändringar i ekosystemen blir allt vanligare på grund av människans ökade tryck på planeten. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Submitted. Paper 4: Manuscript.</p>

<p>Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. </p><p>Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.</p>

The main purpose of this study was to compare how the Step-by-Step™ (S-b-S) and the newly developed How Was School Today (HWST) prototype can support participation in narrative activities for a 10-year-old boy with complex communication needs (CCN) when he interacts with two typically developed peers. The researchers wanted to find out how the use of the different communication aids affected interaction. The S-b-S is a low technology communication device with a voice recording function. The HWST prototype is a simulation of the HWST system, which is a high technology system that automatically collects information and creates stories about what the user has done in school. The researchers focused on different aspects of gaze and questions as vital communicative practices for the boy‟s involvement in the interaction, and hence, thestory telling activity. The data was analysed mainly qualitatively with conversation analysis (CA). A descriptive quantitative analysis was also developed. The results indicate that the HWST prototype provides a framework for establishment of joint orientation towards the prototype and questions about it. The S-b-S on the other hand creates a context in which it is easier to establish eye contact. There is an uneven distribution of questions with a much higher frequency in the session where the HWST prototype was used. There are not many studies on narrative ability in children with CCN together with peers. Future research on shared stories in natural environments is suggested. / Denna studies huvudsyfte var att jämföra hur kommunikationshjälpmedlen Step-by-Step™ (S-b-S) och den nyligen utvecklade How Was School Today-prototypen (HWST) kan stödja deltagandet i berättandeaktiviteter för en 10-årig pojke med komplexa kommunikativa behov när han interagerar med två typiskt utvecklade kamrater. Forskarna ville ta reda på hur användandet av de olika kommunikationshjälpmedlen påverkade interaktionen. S-b-S är ett lågteknologiskt kommunikationshjälpmedel med röstinspelningsfunktion. HWST-prototypen är en simulering av HWST-systemet, som är ett högteknologiskt system som automatisk samlar in information och skapar berättelser om vad användaren har gjort i skolan. Forskarnas fokuserade på olika aspekter av blickriktning och frågor, som centrala kommunikativa praktiker för pojkens involvering i interaktionen, och därmed i berättandet. Data analyserades främst kvalitativt med metoden samtalsanalys. Det utvecklades även en deskriptiv kvantitativ analys. Resultaten visar att HWSTprototypen förser samtalet med ett ramverk som underlättar etablerandet av gemensam orientering till prototypen och frågor som rör den. S-b-S skapar å andra sidan en kontext i vilken det är lättare att utveckla ögonkontakt. Det är en ojämn fördelning av frågor, med en mycket högre frekvens i sessionen där HWST-prototypen användes. Det finns inte många studier om narrativ förmåga hos barn med CCN i samtal med kamrater. Framtida studier av berättande i naturliga miljöer föreslås. / "How was School today…?" in the Wild

Uppsatsen behandlar frågorna om vad en komplex tjänst är, vilka kriterier som EU-domstolen ställer upp för att klassificera komplexa tjänster som ett eller flera tillhandahållanden enligt mervärdesskatterätten, vilka kriterier som tillämpas vid klassificeringen av den komplexa tjänsten diskretionär portföljförvaltning samt om svensk rätt kan anses förenlig med EU-rätten.

Följande uppsats är resultatet av en studie där kunder intervjuades om vilka förväntningar de har i en situation där betalsystemen skulle sluta fungera. Studien är en del i ett större projekt som heter Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for the Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games (CCRAAAFFFTING) som görs på uppdrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Syftet med studien är att genom att förstå kundens perspektiv kan CCRAAAFFFTING-projektet förbättra sin försöks- och träningsmiljö i simuleringarna och på så sätt bidra till att förbättra samhällets resiliens rörande störningar i betalsystemen. Studiens frågeställningar utgår från en situation där betalsystemen inte fungerar och lyder: Vad förväntar sig kunden att den får tillgång till?När då? Vad är kunden förberedd på?Hur skiljer sig detta hos olika kundgrupper? Frågeställningarna besvarades genom intervjuer med personer inom olika kundgrupper. Intervjuerna spelades in med diktafon, transkriberades och analyseras därefter med tematisk analys. Den tematiska analysen gav upphov till följande överteman: Vad som finns hemma, När krisen är framme, När betalkorten inte fungerar och Vem som har ansvar. Första temat har undertemana Kontanter finns av en slump och Att klara sig 72 timmar utan att handla. Andra övertemat har undertemana Hållbara varor och Vikten av information. Tredje övertemat har följande underteman: Oro för att bankomaternas pengar tar slut, Hopp när kontanterna tar slut och Alternativa lösningar på problemet. Fjärde övertemat har följande underteman: Affärernas ansvar, Bankernas ansvar och Regeringens och statens ansvar. Slutsatsen är att människor som bor på landet har bättre resiliens och skulle klara sig längre i en situation där betalsystemen slutar fungera, jämfört med personer som bor mer centralt i staden och att det behövs mer information om betalsystem för att människor ska kunna få en bättre resiliens och minskad oro för vad som skulle kunna hända. / The following thesis is the result of a study of costumer interviews about anticipations in a situation where the payment systems stop working. The study is a part of a greater project called Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for the Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games (CCRAAAFFFTING), commissioned by MSB (the Swedish Civil Contingencies Agency). The purpose of the study is that by understanding the costumer’s perspective the CCRAAAFFFTING project can improve its training environment in the simulations and thereby better the resilience of the society in terms of disruptions in the payment systems. Following are the study’s research questions based on a situation where the payment systems stop working: What does the costumer expect to get access to?When? What is the costumer prepared for?How does this differ among different costumer groups? The research questions were answered by interviews with people within different costumer groups. The interviews were recorded, transcribed and analysed by thematic analysis. The thematic analysis resulted in the following main themes: What to be found at home, When the crisis is present, When the debit cards does not work and Who is responsible. The first theme has the sub themes Having cash is random and To manage 72 hours without shopping. Second main theme has the sub themes Durable products and The importance of information. The third main theme has the following sub themes: Worry about cash machines running out of money, Hope when cash run out and Alternative solutions to the problem. The fourth main theme has the following sub themes: The responsibility of the stores, The responsibility of the banks and The responsibility of the government and the state. The result shows that people living in the countryside have greater resilience than those who live in the city, in a situation where the payment systems stop working, compared to people living in the city centre, and that people need more information about payment systems to get a better resilience and reduced concerns for what might happen.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.

Konsumenters beteende har förändrats och i dag söker kunder inte efter produktrelaterad information enbart i den fysiska butiken inför att de ska genomföra ett komplext köp. Teknisk utveckling och butiker online har möjliggjort för konsumenten att söka information var och när de vill. Detta har lett till att konsumenter är mer informerade än någonsin. Denna förändring av konsumentbeteende är viktigt att studera eftersom företag måste förstå sina konsumenter för att skapa hållbara affärsmodeller och strategier. Därför syftar vår studie till att skapa en större förståelse för detta förändrade konsumentbeteende och hur det påverkar den fysiska butikens roll när konsumenten förbereder sig inför ett komplext köp. Studien är design är en fallstudie av IKEA:s köksavdelning. Vår intention var att förstå viktiga aspekter av konsumentens förberedelse, informationssökning och beteende inför ett komplext köp. För att få en större förståelse för om den fysiska butikens roll har förändrats användes en mixad metod. Detta studerades genom observationer, enkäter och intervjuer. Genom att använda eye-tracking utrustning under observationerna kunde vi studera respondenternas beteende mer djupgående än vad tidigare studier gjort. Vilket resulterade i att studiens slutsats är att den fysiska butiken fortfarande har en viktig roll när konsumenten förbereder sig inför ett komplext köp. Framförallt förser butiken konsumenter med möjligheten att känna på produkten, samt att ge dem ett helhetsintryck av vad de ska köpa. Vår huvudsakliga slutsats blev därför att den fysiska butikens roll inför ett komplext köp är att vara ett komplement till den information som finns tillgänglig online genom att möjliggöra för konsumenten att interagera med produkterna i en verklig butiksmiljö. / Consumer behaviour has changed, today consumers do not solely search for information in the physical store prior to a complex purchase. Technological development and online stores have enabled consumers to search for information whenever and wherever they want. This has led to consumers being more informed than ever. The change and development of consumer behaviour is an important research subject, as companies must understand their consumers in order to create the best business strategies and business models possible. Therefore, is the aim of this thesis to gain a deeper understanding of this changed consumer behaviour and if the physical store might have a different role during consumer preparation prior to a complex purchase.The design used was a case study of IKEA’s kitchen department. Our intention was to understand important aspects of consumer preparation, information search and behaviour prior to a complex purchase. Therefore, was a mixed method strategy was used, which allowed us to understand if the role of the physical store has changed during consumer preparation prior to a complex purchase. This was studied through observations, questionnaire and interviews. Due to the usage of eye-tracking technology during the observation, we could study the respondent’s behaviour more in detail than previous research has done. The conclusion of the study is that the physical store still has an important role when consumers purchase complex products. Foremost, due to consumers’ having a great need to touch and feel the product, and to gain the whole picture of what they intend to purchase. Therefore, was the main conclusion that the role of the physical store prior to a complex purchase is to complement the information available online, by enabling consumers to interact with the products in a real world environment.

The transport sector is facing a noticeable challenge to decrease its environmental and climate impacts, as well as to increase the possibility to achieve the objectives that are managing the societal development. Additionally, the early stages of transport planning are characterised by the participation of many stakeholders and that several areas of interest are affected, which entails that no distinct solution exist. This is an example of a wicked problem. One strategy there has been found efficient to handle wicked problems is the collaborative planning approach. In Sweden, the Strategic Choice of Measures approach (SCM) is used in the early stages of the transport planning process to enable the integration of several perspectives and discussion of alternative measures. Previous studies show that there is a need for increased consideration of environmental aspects and use of the collaborative methodology in SCMs. Furthermore, there should be an increased coordination between the actors and inclusion of a broader problem description in the early stages of transport planning to be able to achieve the Swedish climate objective.  This degree project aimed to explore the early stages of national transport planning in Sweden in relation to the potential of achieving the objectives managing the transport system, with a focus on the environmental aspects and objectives. A qualitative methodology was used, based on a literature review, case study, semi-structured interviews with representatives from four governmental authorities, as well as a content analysis based on concepts from theories on collaborative planning and management by objectives.  The study found that the interviewees, in general, had a common understanding of the early stages of national transport planning in Sweden. The differing point of view that existed were dependent on the governmental authority’s role and possibility to participate in these planning steps. The biggest differences were found to be the opinion of what role the SCM should have in the transport planning and how environmental aspects should be considered. Further, the result and analysis showed that the early stages mean great opportunities for the contribution of achieving the environmental objectives, since the process of setting objectives is based on comprehensive objectives and a broad problem description, as well as the possibility to consider environmental aspects throughout the early stages. The result and analysis of the study also showed that potential of the early stages to consider environmental aspects and contribute to the achievement of environmental objectives would benefit from some improvements. The suggested improvements are to include support for increased transparency, develop new tools for assessment of measures and break down comprehensive objectives to the relevant planning level. Lastly, the study showed that the process pf setting achievement-inducing objectives and the collaborative planning approach may benefit from being used together. This conclusion would most likely be possible to apply to other societal development sectors when setting objectives. / Transportsektorn står inför en märkbar utmaning för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, samt möjligheten att bidra till att uppnå de mål som styr samhällsutvecklingen. Dessutom karaktäriseras speciellt de tidiga skedena av transportplanering av att flera olika aktörer medverkar och att flera intressen påverkas, vilket medför att ingen entydig lösning finns. Detta är ett exempel på ett komplext problem (eng. wicked problem). För att hantera dessa problem har den kollaborativa planeringsteorin identifierats som en effektiv strategi. I Sverige används åtgärdsvalsstudien (ÅVS) i de tidiga skedena av transportplaneringsprocessen för att möjliggöra integrering av flera perspektiv och diskussion av alternativa åtgärder. Tidigare studier visar att det inom åtgärdsvalsstudier krävs en ökad hänsyn till miljöaspekter samt att den kollaborativa metodiken inte används fullt ut. Vidare bör det inom de tidiga skedena av transportplaneringen ske en ökad samordning av aktörer och inkluderas en bredare problembild för att nå Sveriges klimatmål.  Detta examensarbete syftade till att undersöka de tidiga skedena av nationell transportplanering i Sverige kopplat till dess potential att uppnå målen som styr transportsystemet, med fokus på miljöaspekter och miljömål. Studien följde en kvalitativ metodik som inkluderade en litteraturstudie, fallstudie, semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra statliga myndigheter, samt en innehållsanalys baserad på begrepp från teori inom kollaborativ planering och målstyrning.  Studiens resultat visade att det generellt finns en samstämmig syn mellan intervjupersonerna för hur de tidiga skedena av Sveriges nationella transportplanering ser ut. Skillnaderna i synsätt som fanns grundade sig i myndighetens roll och möjlighet att delta i dessa planeringssteg. De största skillnaderna visade sig vara synen på vad åtgärdsvalsstudien ska ha för roll i transportplaneringen och på vilket sätt miljöaspekter bör tas hänsyn till i tidiga skeden. Vidare visade resultatet och analysen att de tidiga skedena har stora möjligheter att bidra till att miljömålen uppnås, detta genom att processen att sätta mål utgår från övergripande mål och en bred problembild, samt att miljöaspekter kan tas hänsyn till i alla steg inom de tidiga skedena. Studiens resultat och analys visade också att de tidiga skedenas potential att ta hänsyn till miljöaspekter och bidra till att miljömål uppnås skulle gynnas av vissa förbättringar, så som stöd för ökad transparens, att utveckla nya verktyg för bedömning av åtgärder och att bryta ned övergripande mål till den relevanta planeringsnivån. Avslutningsvis visade studien att processen att sätta rationella mål och den kollaborativa planeringsapproachen kan gynnas av att användas tillsammans. Denna slutsats skulle troligtvis även kunna appliceras inom andra samhällssektorer.

This study examines how complex issues can be appropriately communicated to children aged 3-6 years through the empirical research of five illustrators. Based on the empirical findings, three proposals for spreads that convey complex issues in the form of the global sustainability goals in Agenda 2030 are created. The study also investigates which creative design process is most suitable to apply in the design. This is examined by comparing two predetermined models that frame the design process in relation to the illustrators' experiences and approaches. Based on the findings, an appropriate approach is applied to the study. The study concluded that framing the creative design process within predetermined frameworks does not appear to be beneficial. All illustrators use individual approaches tailored to personal preferences and past experiences. Regarding the communication of complex issues to children, all illustrators agreed that these are topics that can and should be communicated to children. An appropriate approach in communication was to achieve a balance between the simple and the complex. It also proved important to prioritize children's positive reading experiences and to ensure that the communication is characterized by hope for the future. Based on these results, the study has created its own proposals for materials that communicate the global sustainability goals in Agenda 2030.

The production and consumption of information and communication technology (ICT) products and services continue to grow worldwide. This trend is accompanied by a corresponding increase in electricity use by ICT, as well as direct environmental impacts of the technology. Yet a more complicated picture of ICT’s effects is emerging. Positive indirect effects on environmental sustainability can be seen in substitution and optimization (enabling effects), and negative indirect effects can be seen in additional demand due to efficiency improvements (rebound effects). A variety of methods can be employed to model and assess these direct and indirect effects of ICT on environmental sustainability. This doctoral thesis explores methods of modeling and assessing environmental effects of ICT, including electronic media. In a series of five studies, three methods were at times applied in case studies and at others analyzed theoretically. These methods include life cycle assessment (LCA) and complex systems modeling approaches, including System Dynamics (SD) and agent-based (AB) modeling. The first two studies employ the LCA approach in a case study of an ICT application, namely, the tablet edition of a Swedish design magazine. The use of tablets has skyrocketed in recent years, and this phenomenon has been little studied to date. Potential environmental impacts of the magazine’s tablet edition were assessed and compared with those of the print edition. The tablet edition’s emerging version (which is marked by a low number of readers and low reading time per copy) resulted in higher potential environmental impacts per reader than did the print edition. However, the mature tablet edition (with a higher number of readers and greater reading time per copy) yielded lower impacts per reader in half the ten impact categories assessed. While previous studies of electronic media have reported that the main life-cycle contributor to environmental impacts is the use phase (which includes operational electricity use as well as the manufacture of the electronic device), the present study did not support those findings in all scenarios studied in this thesis. Rather, this study found that the number of readers played an important role in determining which life-cycle phase had the greatest impacts. For the emerging version, with few readers, content production was the leading driver of environmental impacts. For the mature version, with a higher number of readers, electronic storage and distribution were the major contributors to environmental impacts. Only when there were many readers but low overall use of the tablet device was the use phase the main contributor to environmental impacts of the tablet edition of the magazine. The third study goes beyond direct effects at product- and service-level LCAs, revisiting an SD simulation study originally conducted in 2002 to model indirect environmental effects of ICT in 15 European countries for the period 2000-2020. In the current study, three scenarios of the 2002 study were validated in light of new empirical data from the period 2000–2012. A new scenario was developed to revisit the quantitative and qualitative results of the original study. The results showed, inter alia, that ICT has a stimulating influence on total passenger transport, for it makes it more cost- and time-efficient (rebound effects). The modeling mechanism used to represent this rebound effect is further investigated in the fourth study, which discusses the feedback loops used to model two types of rebound effects in passenger transport (direct economic rebound and time rebound). Finally, the role of systems thinking and modeling in conceptualizing and communicating the dynamics of rebound effects is examined. The aim of the fifth study was to explore the power of systems modeling and simulation to represent nonlinearities of the complex and dynamic systems examined elsewhere in this thesis. That study reviews previous studies that have compared the SD and AB approaches and models, summarizing their purpose, methodology, and results, based on certain criteria for choosing between SD and AB approaches. The transformation procedure used to develop an AB model for purposes of comparison with an SD model is also explored. In conclusion, first-order or direct environmental effects of ICT production, use, and disposal can be assessed employing an LCA method. This method can also be used to assess second-order or enabling effects by comparing ICT applications with conventional alternatives. However, the assessment of enabling effects can benefit from systems modeling methods, which are able to formally describe the drivers of change, as well as the dynamics of complex social, technical, and environmental systems associated with ICT applications. Such systems methods can also be used to model third-order or rebound effects of efficiency improvements by ICT. / Den ökande produktionen och konsumtionen av produkter och tjänster inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) leder till en ökning av den globala elanvändningen samt direkta miljökonsekvenser kopplade till IKT. Men IKT har även indirekta miljömässiga effekter. Dessa kan vara positiva till exempel genom substitutions- och optimeringseffekter eller negativa genom att till exempel ge upphov till ytterligare efterfrågan på grund av effektivisering (så kallade reboundeffekter). Olika metoder kan användas för att modellera och bedöma både direkta och indirekta effekter av IKT. Syftet med denna avhandling är att undersöka metoder för modellering samt att studera miljöeffekter av IKT och elektronisk media med hjälp av livscykelanalys (LCA) och även modellering av komplexa och dynamiska system, samt simuleringsteknik, så som System Dynamics (SD) och agentbaserad (AB) modellering. Avhandlingen omfattar fem artiklar (artikel I-V). Artikel I &amp; II beskriver resultaten från en fallstudie där miljöeffekter kopplade till en svensk tidskrift studeras med LCA. Tidskriftens version för surfplatta samt motsvarande tryckta version studeras och jämförs. Artikel III går ett steg vidare från produktnivåns LCA. Artikeln återkopplar till en SD simuleringsstudie som ursprungligen genomfördes under 2002. Simuleringsstudien gällde framtida miljöeffekter av IKT i 15 europeiska länder med tidspespektivet 2000-2020. I artikeln valideras tre scenarier från simuleringsstudien med hjälp av nya empiriska data från 2000-2012 och ett nytt scenario modelleras. Kvantitativa och kvalitativa resultat från den ursprungliga studien diskuteras. Till exempel visar artikel III att IKT har en stimulerande effekt på den totala persontrafiken genom att göra den mer kostnads- och tidseffektiv (reboundeffekt). Modelleringsmekanismen som används för att representera denna reboundeffekt diskuteras vidare i artikel IV. Artikeln belyser och diskuterar den återkopplingsslinga (feedback-loop) som används för att modellera två typer av reboundeffekter kopplade till persontrafik (direkt ekonomisk rebound och tidsrelaterad rebound) samt jämför med en tidigare studie. Artikel IV behandlar också den roll systemtänkande och modellering kan spela i konceptualisering och kommunikation av reboundeffekters dynamik. För att ytterligare undersöka systemmodelleringens och simuleringens möjligheter att representera icke-linjära komplexa och dynamiska system (exempel på sådana diskuteras i artikel III och IV), sammanställer artikel V tidigare studier som jämför SD och AB-metoder och -modeller.  Studiernas mål och metod summeras och resultaten med avseende på vilka kriterier som presenteras för att välja mellan SD och AB sammanställs. Även processen för att omvandla en befintlig SD-modell till en AB-modell beskrivs. Avhandlingens slutsats är att LCA och systemmodelleringsmetoder kan vara användbara för att studera IKTs direkta effekter så väl som indirekta effekter på miljön. / <p>QC 20150813</p>