Utifrån att samhället genomgår stora förändringar   och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden   på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med   utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor.   Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen   med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor   skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat   med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna   fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer,   workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration   från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013)   rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor.   Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll,   process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår   inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet   att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att   etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och   insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv   kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som   rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende   på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att   bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare   forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats   och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare   forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien   är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället   för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att   förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt   i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens   förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i   de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt   kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer   specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån   studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med   olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna   användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men   också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going   through rapid change and social transformation is taking place. This is a   result of mega trends such as individualization and digitalization. People   are behaving in new ways and our future desires are harder than before to   predict. New business models need to develop both within the private and the   public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole   system perspective and explore and describe a large scale transformation   taking place within a large organization. A case study at   the elderly care within public sector has been made to accomplish the   ambition. The organization which has been studied has purposely been working   with a large scale change program for two years with the determination to   achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The   research design has included in-depth interviews, workshops, observations and   semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers,   Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to   include context, content, process, result and leadership in change-oriented   research within the public sector. The results from   the case study shows that many different efforts and activites are crucial to   achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with   previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from   previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in   a relatively short time seems to be a success factor for large scale change   in large organizations and complex systems. Previous research says in   contradiction that change needs time. Many more perceived   success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous   research but many of the findings are not found in theories studied. Critical   success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems   thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a   customer oriented perspective, the practical use of theorethical change   models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the   organisations history of change projects included as well as the   organisations unique context. The findings from   the case study also shows a change process that can be described in fourteen   steps. Some of these steps are found in the change management theories and   others are not. The descpription of the steps from this case study are   somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical   change models have a more general characteristic. The change   process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model,   and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order   based on the results of the study. The stones can also be described with   different highlighting due to the change context. Different emphasis and   content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model   could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model   in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.

Denna rapport täcker arbetsprocessen bakom att skapa en spektrumanalysator. Läsaren kommer att få läsa om den valda metoden men även alternativa metoder. Utöver detta kommer även de teoretiska delarna bakom varje moment att undersökas samt jämföras med potentiella alternativa lösningar. Projektet har utförts på uppdrag av KA Automation. Syftet med projektet var att skapa en basplattform för analys av ljudfrekvenser. Målet med detta var att kunna identifiera ljudegenskaper i form av frekvenserna hos exempelvis servomotorer i vattenpumpar. Tanken var att i ett senare utvecklingsskede kunna identifiera om och när nya frekvenser dykt upp i ljudprofilen vilket i sådana fall kan resultera i att motorn är i behov av service. Basplattformen är uppbyggd med hjälp av C# och ljudbehandlingsbiblioteket NAudio. Från resultatet kan slutsatsen dras att detta program kan analysera ljud och visa de olika frekvensernas styrka och därmed är en lämplig basplattform för vidareutveckling. / This report will cover the work process behind creating a spectrum analyzer. The reader will be able to read about the chosen method but also the alternative methods. Apart from this the theoretical parts behind every moment will also be covered and compared to potential alternative solutions. The project has been carried out on behalf of KA Automation. The purpose of the project was to create a base for analyzing sound frequencies. The goal was to be able to identify sound properties in the form of frequencies in servo motors in for example water pumps. The idea was to be able to in a later development stage be able to identify when new frequencies have entered the audio profile which might result in the motor to be in need of service. The base is created with the help of C# and the sound library NAudio. From the result one can conclude that this program can analyze sound and display the magnitude of its frequency components and is therefore a suitable base for future development.

Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.

This study explores the experiences of the Swedish front-line social workers (socialsekreterare) in the municipal income support unit, Young Adults, monthly assessing the income support applications as well as daily processing the activation programs for young adult clients with mental ill-health combined with social-medicinal vulnerabilities, also referred to as young adults with complex needs. Furthermore, this study aims to illuminate the ever changing conditions of the Swedish welfare state and its underlying driving forces through the lens of the social workers. 9 Semi-structured distance interviews with 11 social workers from 6 municipalities belonging to 5 regions in Sweden, were conducted for the collection of qualitative data. It has been analyzed by the inductive-deductive coding as well as a theoretical frame consisting of concepts such as discretiona and advocacy of M. Lipsky, and reciprocal interaction (Wechselwirkung), form and contents, and call of G.Simmel. The result and analysis show that the rehabilitative approach based on the interactions and relations with the clients, is prevalent through the social workers’ processing of the activation program. It seems to be effective in a dyad, between the social workers and the client while the social workers’ discretion is maximized for the utilization of the agency (unit) activation resources. However, it proved not to be as effective in a triad or more when an extern agent outside of the unit, Young Adults begins to be involved. The tension is a fact and the social workers’ discretion is minimized when they have to process the activation program for the clients who are neither “active enough” to have a job in the ordinary labor market, nor “sick enough” to be eligible for the stately activity compensation (aktivitetsersättning) from the Social Insurance Agency (Försäkringskassan) which heavily relies on the medicinal expertise for its decision making. The social workers’ experience to fail to deliver the best possible results out of the activation programs, and the client relationship built on the rehabilitative approach turns out to be unsustainable, which can indicate the discrepancy between the rehabilitative approach as well as the activation programs, as content, and the unit, Young Adults, as form. Even though the social workers daily carry the ideological as well as the social-political tensions between the medicalization and the activation through the ever changing reality of the Swedish welfare state, their mandate to make an impact on the decision making of the activity compensation program, is rather limited, reflecting the Swedish welfare state’s expectation for the professionalism of the social workers. Rather striking that the social workers, however, confess that they in spite of the pressure of organizational efficiency as well as socio-economic discourse of digitalization undermining the concept of the unit, Young Adults, are not willing to give up the rehabilitative approach for the client’s sake but also to protect their unit, Young Adults, which postulate that they are not the gatekeepers in the agency but the advocate for the clients. In this moment, they also seem to know, and even have the call, the essential, if not mandatory, element needed to be landed in the perfect society of G. Simmel.