Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?

<p><p>Att köpa en bostad brukar kallas för den största affären en människa gör i sitt liv. Detta gäller både köp av en fastighet och köp av bostadsrätt. Det finns många faktorer som kan påverka köpet av en bostadsrätt och det är viktigt att veta vad det är som egentligen köps när en bostads­rätt förvärvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen är extra viktiga för en förstagångsköpare. De har inte tidigare ägt en bostadsrätt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrättsägandet. Att köpa en bostadsrätt är ett komplext köp och kunskapsnivån är i regel låg hos förstagångsköpare. Som bostadsrättsägare är man medlem i en bostadsrättsförening. Det finns skillnader mellan både olika föreningar och bostadsrätter som köparen bör tänka på. Det kan röra sig om fastighetens underhåll, föreningens ekonomi eller möjligheten att hyra ut i andra hand. Dessa skillnader påverkar medlemmarna och vi vill med denna uppsats göra allmänheten medveten om vilka risker de tar. Vi är intresserade av ta reda på vilken kunskaps­nivå en förstagångsköpare av en bostadsrätt befinner sig. Vi vill svara på om förstagångs­köparen egentligen vet vilken risk som tas och om de vet vad en bostadsrätt är? Vi kan sammanfatta frågan som hur en förstagångsköpare av en bostadsrätt agerar och varför. Detta svarar vi på genom att ta reda på vilka bakomliggande beslutssituationer som är avgörande för förstagångsköparen då denne väljer att köpa en bostadsrätt. Vi svarar också på hur förstagångsköparna ser på sina beslut i köpprocessen i efterhand. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla empiri. Utifrån de fyra undergrupper vi hittat i vår population intervjuar vi tre-fyra respondenter. Vi har valt en kvalitativ undersökning för att få djupare information ur varje intervju.</p><p> </p><p>De flesta upplever att de äger sin lägenhet vilket egentligen inte är sant eftersom en bostads­rätt är rätten att nyttja en viss lägenhet. Det är få som vet vad en nyttjanderätt är, men även om de inte känner till begreppet verkar det som om många har klart för sig att de inte kan göra vad de vill med sin lägenhet. Många förstagångsköpare är inte bekanta med sin förenings stadgar innan köpet. Även efter köpet är kunskapen om vad stadgarna säger relativt låg trots att de själva är medlemmar i föreningen.</p><p> </p><p>Vanliga behovsindikationer för att köpa en bostadsrätt kan vara ålder, familjeförhållanden, sysselsättning eller ekonomisk situation. Köpet av bostad är ett viktigt och högt engagerande köp. 73 % av våra respondenter tycker att mäklaren informerar om allt de behövde veta. Objekts­beskrivningar på internet innehåller mycket information och minskar behovet för köparen att själv söka extern information. Olika sätt att söka extern information kan vara genom sökningar på internet, i tidningar och referenser från andra människor som äger en bostadsrätt. Det är väldigt få som efterfrågar information om föreningens stadgar trots att det där kan finnas begränsningar i deras nyttjanderätt.</p><p> </p><p>Några kännetecken för bostadsrättsköpet är att det är svårt att hitta jämförelseobjekt, köparen har låg kunskapsnivå och en hög risk tas. I värsta fall kan föreningen gå i konkurs och köparen förlora hela sin insats. Tillsammans är faktorerna ingen bra kombination för en lyckad köpprocess. Trots detta är alla våra respondenter nöjda eller mer än nöjda med sitt köp av bostadsrätt. Den positiva inställningen förekommer även hos dem som stött på problem i samband med sitt köp. En bostadsrätt är något en köpare kan identifiera sig med vilket gör det svårare att kritisera sina beslut.</p><p> </p><p>Många bostadsrättsägare anser att ekonomin i deras förening är god även om de har svårt att motivera varför. Förstagångsköparens kunskapsnivå för att behandla information om föreningens ekonomi och att kunna ta till sig årsredovisningens information är låg. De har ett stort behov av extern information och att någon berättar för dem om föreningens ekonomi är stabil. De viktigaste kriterierna för förstagångsköparna är pris och läge. Vi tror att när förstagångs­köparen blir en andragångsköpare kommer föreningens ekonomi och stadgar ha en större betydelse för valet. Förstagångsköparen följer köpprocessens steg, men det är dock att föredra att höja sin kunskapsnivå innan köpprocessen inleds.</p><p> </p><p>Slutligen kan vi konstatera att en förstagångsköpare har relativt god vetskap om vad det innebär att bo i en bostadsrätt men de har inte någon närmare vetskap om vad det innebär att vara medlem i just den förening de själva är medlemmar i.</p></p>

Att köpa en bostad brukar kallas för den största affären en människa gör i sitt liv. Detta gäller både köp av en fastighet och köp av bostadsrätt. Det finns många faktorer som kan påverka köpet av en bostadsrätt och det är viktigt att veta vad det är som egentligen köps när en bostads­rätt förvärvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen är extra viktiga för en förstagångsköpare. De har inte tidigare ägt en bostadsrätt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrättsägandet. Att köpa en bostadsrätt är ett komplext köp och kunskapsnivån är i regel låg hos förstagångsköpare. Som bostadsrättsägare är man medlem i en bostadsrättsförening. Det finns skillnader mellan både olika föreningar och bostadsrätter som köparen bör tänka på. Det kan röra sig om fastighetens underhåll, föreningens ekonomi eller möjligheten att hyra ut i andra hand. Dessa skillnader påverkar medlemmarna och vi vill med denna uppsats göra allmänheten medveten om vilka risker de tar. Vi är intresserade av ta reda på vilken kunskaps­nivå en förstagångsköpare av en bostadsrätt befinner sig. Vi vill svara på om förstagångs­köparen egentligen vet vilken risk som tas och om de vet vad en bostadsrätt är? Vi kan sammanfatta frågan som hur en förstagångsköpare av en bostadsrätt agerar och varför. Detta svarar vi på genom att ta reda på vilka bakomliggande beslutssituationer som är avgörande för förstagångsköparen då denne väljer att köpa en bostadsrätt. Vi svarar också på hur förstagångsköparna ser på sina beslut i köpprocessen i efterhand. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla empiri. Utifrån de fyra undergrupper vi hittat i vår population intervjuar vi tre-fyra respondenter. Vi har valt en kvalitativ undersökning för att få djupare information ur varje intervju.   De flesta upplever att de äger sin lägenhet vilket egentligen inte är sant eftersom en bostads­rätt är rätten att nyttja en viss lägenhet. Det är få som vet vad en nyttjanderätt är, men även om de inte känner till begreppet verkar det som om många har klart för sig att de inte kan göra vad de vill med sin lägenhet. Många förstagångsköpare är inte bekanta med sin förenings stadgar innan köpet. Även efter köpet är kunskapen om vad stadgarna säger relativt låg trots att de själva är medlemmar i föreningen.   Vanliga behovsindikationer för att köpa en bostadsrätt kan vara ålder, familjeförhållanden, sysselsättning eller ekonomisk situation. Köpet av bostad är ett viktigt och högt engagerande köp. 73 % av våra respondenter tycker att mäklaren informerar om allt de behövde veta. Objekts­beskrivningar på internet innehåller mycket information och minskar behovet för köparen att själv söka extern information. Olika sätt att söka extern information kan vara genom sökningar på internet, i tidningar och referenser från andra människor som äger en bostadsrätt. Det är väldigt få som efterfrågar information om föreningens stadgar trots att det där kan finnas begränsningar i deras nyttjanderätt.   Några kännetecken för bostadsrättsköpet är att det är svårt att hitta jämförelseobjekt, köparen har låg kunskapsnivå och en hög risk tas. I värsta fall kan föreningen gå i konkurs och köparen förlora hela sin insats. Tillsammans är faktorerna ingen bra kombination för en lyckad köpprocess. Trots detta är alla våra respondenter nöjda eller mer än nöjda med sitt köp av bostadsrätt. Den positiva inställningen förekommer även hos dem som stött på problem i samband med sitt köp. En bostadsrätt är något en köpare kan identifiera sig med vilket gör det svårare att kritisera sina beslut.   Många bostadsrättsägare anser att ekonomin i deras förening är god även om de har svårt att motivera varför. Förstagångsköparens kunskapsnivå för att behandla information om föreningens ekonomi och att kunna ta till sig årsredovisningens information är låg. De har ett stort behov av extern information och att någon berättar för dem om föreningens ekonomi är stabil. De viktigaste kriterierna för förstagångsköparna är pris och läge. Vi tror att när förstagångs­köparen blir en andragångsköpare kommer föreningens ekonomi och stadgar ha en större betydelse för valet. Förstagångsköparen följer köpprocessens steg, men det är dock att föredra att höja sin kunskapsnivå innan köpprocessen inleds.   Slutligen kan vi konstatera att en förstagångsköpare har relativt god vetskap om vad det innebär att bo i en bostadsrätt men de har inte någon närmare vetskap om vad det innebär att vara medlem i just den förening de själva är medlemmar i.

An Interoperable Fare Management system for public transport has been a struggle for the actors in industry of public transport. A lot of effort has been put into creating a smart card solution that enables the travellers to use the same card for paying and holding the ticket regardless geographical position in Sweden. That project has failed, mostly due to a lack of taking non-technical actors and aspects into consideration during the project process. This thesis highlights the major actors and their responsibilities. The ARKTRANS framework is used as analytical tool to identify different roles. Throughout the thesis a sociotechnical perspective is used. The developed method in this thesis is suitable for mapping of actors and responsibilities in a network surrounding a complex technical system. The method is especially suitable for analysing the on-going project in middle Sweden developing and implementing a new fare management system for public transport. The study has identified a lack of actors in the role as Fare Management Interoperability Provider. This absence is particularly interesting since the a collaboration in southern Sweden, which has a Fare Management Interoperability Provider, has succeeded in the struggle towards interoperability.

<p>Detta arbete tar upp iden om att datorspel kan användas som ett hjälpmedel för att förstå och hantera komplexa system, för den enskilde spelaren såväl som för forskare. Arbetet fokuserar på ett antal kritiska faktorer: möjligheter, problem och frågeställningar, samt tar upp en diskussion kring möjligheten att se datorspel som världar, lika verkliga som vår egen, då vi ser på det från en position innanför systemet, genom speljaget som en agent i den virtuella världen, och vilka implikationer detta kan få för hur vi kan lära oss att förstå och hantera komplexa system.</p><p>Vi lever i en verklighet i vilken vi omges av komplexa system, både sådana vi skapat själva och sådana som finns naturligt. Det är en paradox att den teknologiska utvecklingen som strävar efter att förenkla vår tillvaro också undantagslöst komplicerar den. Att försöka hitta nya vägar att kunna lära oss att förstå och hantera dessa komplexa system är därför viktigt, och här presenteras datorspelet som ett tänkbart redskap för att göra just detta.</p>

Abstrakt   En stor del av de cancerpatienter som behandlas i Sverige upplever att de får bristfällig information i samband med sjukdomsbesked och behandling. Tidigare forskning har visat att en majoritet av dessa patienter upplever att de fått för lite information och att de inte förstått informationen de fått.   Syftet med detta projekt är att undersöka om informationsteknik, i form av en applikation, kan bidra till att cancerpatienter kan erhålla personifierad kontextbaserad information av god kvalitet närhelst behov uppstår. Applikationen ska även göra det möjligt för patienten att kunna komma i kontakt med vårdgivaren, via mail, telefon eller röst- och videosamtal.   Att få ett cancerbesked innebär så gott som alltid att den drabbade går in i en traumatisk kris, vars fyra faser i olika grad bland annat innebär begränsningar i förmågan att tillgodogöra sig information. Detta, sammantaget med en ofta mycket krävande behandling, såväl fysiskt som psykiskt, bidrar till att patienten befinner sig i en mycket utsatt situation. Att vara välinformerad om sjukdom och behandling kan bidra till att patienten lättare kan hantera sin situation och till ett bättre psykiskt välbefinnande.   I detta arbete har färdigbehandlade cancerpatienter intervjuats för att utröna vad de anser är viktigt för att cancerpatienter ska känna sig väl informerade och på vilket sätt en applikation skulle kunna bidra till detta. I samtliga intervjuer framkom att deltagarna upplevt att det brast i information i samband med deras sjukdom och behandling. De intervjuade var medvetna om att de fått information under sjukdomstiden men deras upplevelse var att den var inkomplett och framförd vid en tidpunkt då de inte kunde tillgodogöra sig den.   I intervjuerna framkom förslag på innehåll i en tänkt applikation, vilka alla på ett eller annat sätt rörde information. Förslagen sorterades in under sex rubriker vilka sedan blev ingångarna på den tänkta applikationens startsida. En mockup utformades för att visa ett förslag på startsida. / Abstract   Much of cancer patients treated in Sweden feel that they receive inadequate information in connection with disease notification and treatment. Previous research has shown that a majority of these patients feel that they received too little information and they do not understand the information they received.   The purpose of this project is to investigate whether information technology, in the form of an application,  can obtain personalized context-based quality information whenever the need arises. The application should also make it possible for the patient to be able to come in contact with the caregiver, via email, telephone or voice and video calls.   To get a cancer diagnosis usually leads to a traumatic crisis which, in varying degrees, limit the ability to assimilate information. This, together with a very demanding treatment, both physically and mentally, places the patient in a very vulnerable situation. Being well-informed about the disease and treatment may help patients to more easily manage their situation and to improve mental well-being.   In this work, pre-treated cancer patients were interviewed to determine what they feel is important for cancer patients to feel well informed, and the way in which an application could contribute to this. All the interviews showed that participants experienced that there was inadequate information in connection with their disease and treatment. The interviewees were aware that they had received information during their illness but their experience was that it was incomplete and performed at a time when they could not assimilate it.   The interviews revealed proposals on the content of an imaginary application, all in one way or another related to information. The proposals were sorted under six headings which then became the inputs on the intended application's home page. A mockup was designed to demonstrate a proposal on the home page.

Detta arbete tar upp iden om att datorspel kan användas som ett hjälpmedel för att förstå och hantera komplexa system, för den enskilde spelaren såväl som för forskare. Arbetet fokuserar på ett antal kritiska faktorer: möjligheter, problem och frågeställningar, samt tar upp en diskussion kring möjligheten att se datorspel som världar, lika verkliga som vår egen, då vi ser på det från en position innanför systemet, genom speljaget som en agent i den virtuella världen, och vilka implikationer detta kan få för hur vi kan lära oss att förstå och hantera komplexa system. Vi lever i en verklighet i vilken vi omges av komplexa system, både sådana vi skapat själva och sådana som finns naturligt. Det är en paradox att den teknologiska utvecklingen som strävar efter att förenkla vår tillvaro också undantagslöst komplicerar den. Att försöka hitta nya vägar att kunna lära oss att förstå och hantera dessa komplexa system är därför viktigt, och här presenteras datorspelet som ett tänkbart redskap för att göra just detta.

Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem. Ett försök har gjorts inom räddningsverket till att utveckla att system kallat MicroLUPP som är tänkt att användas i en handdator av befattningshavare på skadeplatsen och kan liknas vid ett beslutsstödsystem. Studiens syfte var att undersöka huruvida MicroLUPP kan underlätta beslutsfattande för befattningshavaren på skadeplatsen. För att undersöka detta fick försöksdeltagare, som ansågs vara experter inom sin yrkesdomän använda MicroLUPP under en insatsövning, medan de ombads tänka-högt. Studien spelades in genom en bandupptagning. Insatsövningarna observerades och försöksdeltagarna intervjuades i efterhand angående sina upplevelser av användningen, vilket också spelades in genom en bandupptagning. Det visade sig att MicroLUPP inte kan underlätta beslutsfattandet för befattningshavaren i dess nuvarande utformning. Samtliga försöksdeltagare hade en negativ inställning till användningen och därav drogs slutsatsen att programmet behöver vidareutvecklas om det eventuellt ska tas i bruk.

Bakgrund: Lagen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ställer stora krav på samverkan mellan vårdgivare. Samordnad individuell planering med SIP som resultat är reglerat i lagen och syftar till en trygg, säker och smidig övergång från slutenvården till öppen vård och omsorg. Sjuksköterskan i primärvården har en aktivroll som vårdsamordnare och fast vårdkontakt och är den som sammankallar till en SIP. Syfte: Att beskriva erfarenheter av arbetet med samordnad individuell planering för patienter med komplexa behov i primärvården ur vårdsamordnande sjuksköterskors perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor som arbetar som vårdsamordnare i primärvården. Studien har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att de flesta sjuksköterskor bedömde att de hade tillräckligt med kunskap för att arbeta som vårdsamordnare i primärvården. Studien visade också att sedan den nya lagen trätt i kraft har kommunikationen mellan primärvården, kommunen och slutenvården blivit bättre, vilket har medfört att primärvården har fått en tydligare bild av patienter i slutenvården som är i behov av en samordnad planering. I studien framkom det också att patienten kände sig mer delaktig i sin vårdplanering. Studien visade dessutom på en förvirring över begreppet utskrivningsplanering och SIP. Slutsats: Sjuksköterskans nya roll som vårdsamordnare i primärvården har fört med sig fördelar både för primärvården och patienten. Primärvården har nu kontroll över vilka patienter som är inneliggande på sjukhus och är i behov av samordnad individuell planering, vilket ses som en trygghet och säkerhet för patienten. Men det finns fortfarande utmaningar i framtagandet av individuell plan (SIP). Kunskapen om vad en SIP innebär samt hur och när den ska genomföras har visat sig ha stor betydelse för att lyckas med implementeringen av det nya arbetssättet.

Titel: Körplanering i komplexa miljöer, hur kan det hanteras? - En fallstudie om körplanering på AMB Industri. Bakgrund: Tillverkande företag har genom alla tider sökt nya sätt att öka sin konkurrenskraft. Ett av dessa verktyg är förbättringar i utnyttjandet av de interna resurserna, varav en del är produktionsplanering. Aktiviteterna kan vara relaterade till hur och vad som ska produceras, hur schemaläggning av tillgängliga maskiner och personal ska gå till och hanteringen av materialet. Studien kommer huvudsakligen fokusera på de operativa beslut som fattas i samband med planering av produktion, samt hur de påverkas av övriga planeringsnivåer. Syfte: Utveckla en befintlig modell som bättre hanterar körplaneringen på avdelning 10 hos AMB utifrån de identifierade begränsningar och den komplexitet som finns i samband med körplaneringen, vilket kommer ge studien ett teoretisk bidrag. Detta för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av resurser kopplade till det aktuella flödet. Metod: Studien är en blandning mellan en kvalitativ och kvantitativ fallstudie på AMB Industri. Analysmetoden är uppbyggt på ett sätt som förklarar vilka begränsningar och slöserier som finns i samband med körplaneringen och hur dessa kan hanteras på bästa möjliga sätt. Resultat: De begränsningar som har identifierats kopplat till körplaneringen beror främst på tillgängligheten av maskiner, verktyg och personal. De olika begränsningarna i körplaneringen bidrar till olika former av slöserier. Begränsningarna och slöserierna kan hanteras genom en anpassad körplaneringsmodell med ABC-klassificerade artiklar vars batchstorlekar är anpassade beroende på artikelns årsvolym med en specifik sekvenseringsmetod. För att säkerställa att alla artiklar tillverkas enligt uppsatta mål krävs även en optimering av kapacitetsutnyttjandet. Detta för att kunna hantera de begränsningar som inte kan hanteras genom en anpassad körplaneringsmodell. Nyckelord: Körplanering, tillverkning, komplexa miljöer, begränsningar, slöserier, kapacitetsplanering, AMB Industri AB.