En av skolverkets kvalitetsgranskningar visade att många elever hade negativa erfarenheter av ämnet matematik och den undervisning som de har fått i ämnet. En annan undersökning visar att lärarna och matematikundervisningen är alltför styrd av läroböcker. En förändring av arbetssätt i ämnet matematik behöver ske enligt skolverket. Ett sätt kan vara att arbeta med konkret material för att få en mer varierad undervisning.Detta examensarbete lyfter fram fem lärares uppfattningar om, erfarenheter kring och användning av konkret material i matematikundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga informanter tycker att elevernas motivation och förståelse ökar markant genom att arbeta med konkret material. De berörda lärarna arbetar med konkret material i matematiken dagligen och gärna vid genomgångar. De tillfrågade lärarna ser många fördelar med materialet medan nackdelar är svårare att se.

<p>Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.</p>

The past years there has been a big media circus, that states that the Swedish schoolsystem is broken and with dropping results in PISA as a proof of this statement. Voices have been heard that teachers rely on textbooks in a voluminous way and some suggest that this is the main problem as Swedish students dropping in mathematics results. This study shows how teachers perceive their use of laboratory mathematics and is therefore based on a teacher perspective. What I want with this study is to show how teachers looks at the correlation between benefits and disadvantages in using laboratory mathematics, but also to create an awareness for understanding the difficulties that you may face as teacher if you want to use laboratory mathematics as a tool when teaching. In this study, the main focus is on how teachers use laboratory mathematics as an option when teaching. Nine teachers participated in an online survey and answered questions about how they use laboratory mathematics and what benefits or disadvantages it may comprehend. To add, two teachers also attended to a private interview and another two were observed. The result that was found is that teachers can see big advantages in using laboratory mathematics especially when teaching geometry. The teachers pinpoint how using laboratory mathematics supports students deeper understanding for the mathematic contents. Though, teachers also highlight that there is a urgent need for the teacher to have the knowledge to comprehend meaningful and aimful lessons. Apart from knowledge teachers points to the lack of time to plan and execute as a disadvantage. The lack of time combined with insufficient knowledge in how to use laboratory mathematics is the determiner if laboratory mathematics is seen as a possibility or an affliction.

Vi har gjort en systematisk litteraturstudie där vi har undersökt hur man ska och kan arbeta med laborativa material i skolan, främst i grundskolans tidigare år. Målet med denna litteraturstudie är att få fram kunskap kring laborativa material, både i användandet av laborativa material och dess effektivitet hos elever. Fokus ligger på att få fram kunskap om hur man som pedagog kan använda laborativa material på rätt sätt för att göra det till ett effektivt redskap inom matematikundervisning. Både för att pedagogen ska nå ut till eleverna på bästa sätt genom att använda materialen rätt och för att eleverna ska ges ett effektivt redskap som de har nytta av i sin matematikinlärning. Vi har använt oss av pålitliga publikationer för att få svar på våra frågor för att berika oss med mer kunskap inom ämnet men också för att andra ska ha användning för resultaten vi kommit fram till. Resultaten vi kommit fram till har styrkt att det finns nytta i att använda laborativa material i matematikundervisning hos elever i grundskolans tidigare år. Vi kunde inte finna exakta fakta för att kunna dra en korrekt generell slutsats. Däremot kan vi konstatera en generell effektivitet i användandet av laborativa material som hjälpmedel i matematiken hos elever. Det krävs dock korrekt kunskap hos pedagogen för att det ska vara effektivt och göra nytta i undervisningen.

Den här studien undersöker hur konkret materials användning påverkar elevers lärande i matematiken, med speciellt fokus på geometri. Detta syfte har besvarats genom en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att svar på studiens frågeställningar har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar att användning av konkret material kan vara både positivt och negativt eftersom den antigen kan underlätta elevernas lärande eller utgöra ett hinder för deras kunskapsutveckling. Konkret material spelar en viktig roll för att underlätta elevernas förståelse av den abstrakta matematiken. Det betraktas också som en viktig faktor för att öka elevernas intresse och gynna deras lust att lära. Det är viktigt att eleverna uppfattar hur det konkreta materialet kopplas till matematiken annars kan de distraheras av materialens fysiska egenskaper och ignorera dess betydelse. Resultatet visar även att arbetet med konkret material bör vägledas av läraren, därför är det viktigt att läraren utvecklar sin kompetens i hur konkret material väljs och används för att det ska ge positiva resultat på elevers lärande. / <p>Matematik</p>

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskijs tankar om ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Gudrun Malmer, en av Sveriges ledande förespråkare för den laborativa matematikens integrering i skola, spelar en viktig roll i denna studie. Resultatet som framgår efter studiens slutförande visar att majoriteten av lärarna har en klar bild av vad laborativ matematik innebär, de visar ambition och vilja att arbeta laborativt i klassrummet men saknar medel för detta, främst i form av tid. Tid för planering, tid för genomförande och tid för utvärdering och efterarbete.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara? Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner. De strategier som förekom var upprepad addition, addition med stöd av bild, multiplikation, division och ett till ett räkning. De flesta eleverna i studien har en strategi som är utvecklingsbar. Det visade sig också att det fanns elever som använder sig av strategier som inte är utvecklingsbara dvs. strategin är inte tillämpbar i högre talområden. Vi har även utfört 3 kompletterande elevintervjuer med elever vi ansåg hade en annorlunda strategi, för att få en djupare förståelse av de strategier som de eleverna använde.

<p>Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?</p><p>Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner. De strategier som förekom var upprepad addition, addition med stöd av bild, multiplikation, division och ett till ett räkning. De flesta eleverna i studien har en strategi som är utvecklingsbar. Det visade sig också att det fanns elever som använder sig av strategier som inte är utvecklingsbara dvs. strategin är inte tillämpbar i högre talområden.</p><p>Vi har även utfört 3 kompletterande elevintervjuer med elever vi ansåg hade en annorlunda strategi, för att få en djupare förståelse av de strategier som de eleverna använde.</p>

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssätt påverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med läroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgått från en problemformulering där vi är kritiska till att läroboken ofta ses, enligt vår uppfattning, som något negativt i förhållande till det laborativa arbetssättet som ofta ses som något positivt. Vi vill därför undersöka om detta verkligen stämmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie där analyser av vetenskapliga texter som är relevanta för vårt syfte har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att i dagens skola används laborativt material mer och mer men att läroboken fortfarande dominerar. Resultaten visar också att lärarna har svårt att kombinera de olika arbetssätten på grund av osäkerhet. Slutsatsen vi drar av denna studie är att det finns möjligheter och hinder med båda arbetssätten och att en kombination av de båda kan bidra till att undervisningen blir bättre, vilket vi rekommenderar lärare att göra. För fortsatt forskning rekommenderar vi undersökningar som rör hur man kan arbeta mer med laborativa arbetssätt i de högre åldrarna för att nå större variation och bättre resultat.