<p>Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.</p><p> </p><p> </p><p><em>Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? </em></p><p>Studiens syfte består av fyra delsyften.</p><ul><li> Beskriva och diskutera prissättningsprocessen.</li><li> Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut.</li><li> Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer.</li><li> Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur.</li></ul><p>Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten.</p><p>Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.</p><p> </p><p> </p>

<p>Date: 2008-06-05</p><p>Level: Master Thesis in Business Administration, 15 ECTS</p><p>Authors: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde</p><p>Tutor: Sigvard Herber</p><p>Title: Are competitors ready to take on a deregulated Apoteket AB? Problem: With the oncoming deregulation of the monopoly, Apoteket AB appears to have a competitive advantage over incoming competition therefore the problem is to find out:</p><p> What competitive advantage Apoteket AB has over its competitors.</p><p> If the competitors have the tools to successfully compete with Apoteket AB.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to find out whether competitors in Sweden are able to compete successfully with Apoteket AB for the market of non prescription medicine.</p><p>Method: Qualitative and quantitative methods have been used in this thesis. In order to achieve the desired result of this research it is appropriate to choose this approach since it enables the researcher to be able to explore all areas of the subject at hand and also give an in-depth discussion and analysis.</p><p>Conclusion: Apoteket AB has several competitive advantages over its competitors. It has a strong brand name that is known and trusted by customers. While all three competing companies see themselves as complements to Apoteket AB, we think that the competitors have what it takes to successfully compete with Apoteket. Judging from previous cases such as Norway and Denmark which showed different outcomes of deregulation in the retail pharmaceutical industry, the competitors in both cases have not been on the losing side. Supermarkets, petrol stations and grocery stores in Denmark and Norway were also competing with their respective pharmacies based mainly on price, accessibility and convenience. In conclusion this is an indication that the competitors in Sweden have more than enough tools to successfully compete with Apoteket AB.</p><p>Keywords: Deregulation, Pharmaceutical retail, Apoteket AB, Monopoly, Competition.</p> / <p>Datum: 2008-06-05</p><p>Nivå: Magister Uppsats i Företagsekonomi, 15 Högskolepoäng Författare: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde</p><p>Handledare: Sigvard Herber</p><p>Titel: Är konkurrenter beredda att konkurrera med Apoteket AB i en avreglerad marknad?</p><p>Problem: I samband med den kommande avregleringen av monopolet, Apoteket AB verkar ha konkurrensfördel gentemot konkurrenterna. Problemformuleringen lyder:</p><p> Vilka konkurrensfördelar har Apoteket AB över sina konkurrenter?</p><p> Har konkurrenterna de rätta verktygen för att framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB?</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på om konkurrenterna i Sverige kan framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB i den receptfria marknaden.</p><p>Metod: En kvalitativ och kvantitativ metod har använts i denna uppsats. För att uppnå det önskade resultat är det nödvändigt att använda sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod, dels för att utförligt kunna utforska ämnet och ge en djupgående diskussion och analys.</p><p>Slutsats: Apoteket AB har en mängd konkurrensfördelar över sina konkurrenter. Företaget har ett starkt märke som kunderna känner till och litar på. De tre konkurrerande företag ser sig själva som ett komplement till Apoteket AB dock anser vi att konkurrenterna har vad som krävs för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket. Apotekets avreglering i Norge och Danmark har visat olika resultat, däremot har inte konkurrenterna i båda fall inte varit på den förlorande sidan. Matbutiker och bensin stationer i Danmark och Norge har konkurrerat med huvudsakligen pris, bekvämlighet och tillgänglighet med sina respektive Apotek. Detta är en indikation på att konkurrenterna i Sverige har tillräckligt med verktyg för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket AB.</p><p>Nyckelord: Avreglering, Apoteket AB, Monopol, Konkurrens.</p>

<p>Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.</p><p>   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.</p><p>   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.</p><p>   Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.</p>

<p>Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. </p><p>Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation. </p><p>Genomförande: Undersökningen baseras på intervjuer med representanter från ICA, Coop, Axfood, BergendahlsGruppen och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Artiklar och Konkurrensverkets rapporter har i form av sekundärdata kompletterat intervjumaterialet. </p><p>Resultat: Fortsatta konkurrensförändringar inom svensk dagligvaruhandel kommer äga rum genom konsolidering, internationalisering, nya aktörer, branschblandningar och samarbeten över branscher. Dessa framtida utvecklingsvägar är inte uteslutande från varandra. Möjliga utvecklingar har även gemensamma drag då vi urskiljer att branschens framtida konkurrenssituation karaktäriseras av allt mer sammanknutna och flerdimensionella förhållanden än för närvarande.</p>

<p>Bakgrund: Traditionellt sett har två från varandra separata förhållanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förväntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det går emellertid att finna företag som både konkurrerar och samarbetar med samma företag, något som brukar benämnas som en co-opetitiv relation. En sådan relation går att återfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. </p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nämligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som är av vikt för att det co- opetitiva förhållandet i nämnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter. </p><p>Genomförande: Denna studie grundar sig främst på fyra intervjuer med representanter från organisationer inom försvarsindustrin. Vi har även till viss del använt oss av vår kandidatuppsats och data som samlades in till denna. </p><p>Resultat: Vi har funnit att den co-opetitiva relation som återfinns i försvarsindustrin har en högre grad av samarbete än konkurrens. För att hantera situationen där både konkurrens och samarbete förekommer utnyttjas en mellanhand i form av en industriförening. Den enskilt viktigaste aspekten är skapandet av förtroende mellan parterna. Det är även viktigt att företagen har realistiska förväntningar med relationen och är medvetna om dess för- och nackdelar.</p>

<p>Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget. Uppsatsen behandlar vad denna skrivning i det klassiska - direktivet har för betydelse inom upphandlingsrätten. Innebär skrivningen att den upphandlande enheten inte får hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett sätt som är förbjudet enligt artikel 81 och 82 i EGF, d.v.s. skall man göra en analog tillämpning av förbuden i artikel 81 och 82 EGF vid tolkningen av skrivningen. Alternativt finns det en för offentlig upphandling egen modell för vad som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen. Uppsatsen fokuserar i mångt och mycket på förhållandet mellan ”skrivningen” och artikel 2 (i det klassiska direktivet) som ger uttryck för de EG-rättsliga principerna som ligger till grund för att syftet med upphandlingsreglerna uppnås, d.v.s. att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Ger ”skrivningen” något utökat skydd utöver det skydd som de EG-rättsliga principerna ger för att en upphandlande enhet inte skall snedvrida konkurrensen.</p> / <p>Through the revised directives, 2004/18/EG (The Classical directive) and 2004/17/EG (The Directive of supply), new rules have been brought in concerning public procurement. The new directives have the purpose to improve the system of regulation to better achieve the purpose with the legislation of public procurement. In both directives new regulations about the new procedures of awarding contracts, Dynamic purchasing systems and Electronic auctions, and the use of Framework agreements have been brought in. In the Classical directive a new procedure of public procurement has been brought in, i.e. so-called Competitive dialogue. In these new regulations there are rules which, among other things, contains the writing “contracting authorities may not use the procedure in such a way as to prevent, restrict or distort competition”. This writing seem to be descended from the rules of limiting competition in article 81 and 82 in the EC-treaty. This thesis is about the meaning of this writing in the Classical directive of public procurement within the law of public procurement. Is the meaning of the writing that a contracting authority may not prevent, restrict or distort competition in a way that is forbidden in article 81 and 82 in the EC-treaty, i.e. will you make an analogue application of the prohibitions in article 81 and 82 in the interpretation of the writing. Alternatively is there a special model in the law of public procurement of what prevents, restricts or distorts competition? This thesis is, in a large extent, focusing on the relationship between “the writing” and article 2 in the Classical directive. Article 2 express the principles of EC-law which is fundamental for the purpose of the law of public procurement to be achieved, i.e. that public procurement is being opened-up to competition. Does the “writing” give any further protection exceeding that protection being given by the principles of EC-law, article 2, for a contracting authority not to distort the competition?</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den statliga utredningen En framtida spelreglering presenterades under december 2008. Ett förslag i utredningen är att delar av monopolet på den svenska spelmarknaden i framtiden kan komma att konkurrensutsättas.</p><p><strong>Syfte:</strong> Denna studie syftar till att undersöka hur det sociala ansvarstagandet påverkas och i vilken omfattning CSR kan utgöra en konkurrensfördel på en avreglerad marknad.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där Svenska Spel, Ladbrokes och Betssons CSR - arbete studeras. Utöver sekundärdata har det empiriska materialet kompletterats genom intervjuer med varje företag.</p><p><strong>Resultat:</strong> En avreglerad marknad behöver inte innebära att företagens sociala ansvarstagande minskar i samhället. Att integrera CSR i företagsstrategin är ett viktigt led i att nå acceptans bland intressenterna på marknaden. För ett lyckat CSR – arbete menar vi att företagens interna resurser måste användas med hänsyn till flertalet faktorer i den omgivande miljön.</p> / <p><strong>Background:</strong> During the end of 2008 the Swedish government published a submission for comment regarding the future legislation of the Swedish gambling industry. The investigation suggests that new entrants may be allowed to enter the Swedish market.</p><p><strong>Aim:</strong> The purpose of this thesis is to determine if and how the social responsibility is affected when a market is deregulated, and if CSR is a possible tool for creating competitive advantage.</p><p><strong>Completion:</strong> The study is based on a qualitative method and examines the gambling companies Svenska Spel, Ladbrokes and Betsson. We conducted questionnaire studies among the examined gambling companies to enhance the secondary data.</p><p><strong>Findings:</strong> Our findings suggest that there is a good possibility for social responsibility to maintain a strong position in a deregulated market. CSR integration with the corporate strategy is an important step concerning acceptance among the company’s stakeholders.</p>

<p>Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. </p><p>Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. </p><p>Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA. </p><p>Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.</p>

<p>I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens. Det var tänkt att den nordiska elmarknaden skulle agera som en gemensam marknad. Kapaciteten i överföringssystemen mellan de nordiska länderna är emellertid låg, vilket innebär att potentiella konkurrenter från de nordiska länder inte kan slå sig in i önskad grad på den svenska elmarknaden. I Sverige är det tre stora elproducenter som dominerar den svenska elmarknaden, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt Birka Energi. Uppsatsens syfte är dels att analysera prisområdesproblematiken på den nordiska elmarknaden, dels att avgöra om de största elproducenterna i Sverige agerar som oligopolister. Dessutom görs en kortare jämförelse mellan de olika metoderna som används i uppsatsen för att studera marknadsdominans.</p>

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>