• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 374
  • 23
  • Tagged with
  • 397
  • 153
  • 130
  • 124
  • 106
  • 44
  • 42
  • 36
  • 35
  • 33
  • 30
  • 29
  • 25
  • 24
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
201

Svartarbete bland frisörer

Avdic, Indira, Carlsson, Peter, Chamoun, Beky, Zakardissnehf, Katarina January 2005 (has links)
Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas. Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är. Denna har följts med en kvalitativ ansats, bestående av intervjuer med åtta ägare till frisörsalonger, för att få deras syn på problemet. Resultatet från enkäten är att 45 % av de tillfrågade uppgav att de klippt sig svart hemma hos någon, och betalat för detta. Bland kvinnorna svarade 24 % att detta sker regelbundet. Pris anges som vanligaste orsak. Hälften av de tillfrågade frisörerna anger att de inte påverkas konkurrensmässigt av denna typ av klippning, då de nischat sin verksamhet till att erbjuda en hög servicenivå (till ett högt pris). Den andra hälften, som framförallt var frisörer med priser mellan 120 och 220 kronor, menar att de påverkas som en del av konkurrensen inom frisörbranschen. För att kunna behålla sin kundkrets måste de hålla så låga priser att kunderna stannar kvar, men inte så låga att de inte kan täcka sina omkostnader.
202

Are competitors ready to take on a deregulated Apoteket AB?

Ahmed Ibrahim, Amina, Yola Konlaan, Beatrice, Nakajugo Basudde, Carol January 2008 (has links)
Date: 2008-06-05 Level: Master Thesis in Business Administration, 15 ECTS Authors: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde Tutor: Sigvard Herber Title: Are competitors ready to take on a deregulated Apoteket AB? Problem: With the oncoming deregulation of the monopoly, Apoteket AB appears to have a competitive advantage over incoming competition therefore the problem is to find out:  What competitive advantage Apoteket AB has over its competitors.  If the competitors have the tools to successfully compete with Apoteket AB. Purpose: The purpose of this thesis is to find out whether competitors in Sweden are able to compete successfully with Apoteket AB for the market of non prescription medicine. Method: Qualitative and quantitative methods have been used in this thesis. In order to achieve the desired result of this research it is appropriate to choose this approach since it enables the researcher to be able to explore all areas of the subject at hand and also give an in-depth discussion and analysis. Conclusion: Apoteket AB has several competitive advantages over its competitors. It has a strong brand name that is known and trusted by customers. While all three competing companies see themselves as complements to Apoteket AB, we think that the competitors have what it takes to successfully compete with Apoteket. Judging from previous cases such as Norway and Denmark which showed different outcomes of deregulation in the retail pharmaceutical industry, the competitors in both cases have not been on the losing side. Supermarkets, petrol stations and grocery stores in Denmark and Norway were also competing with their respective pharmacies based mainly on price, accessibility and convenience. In conclusion this is an indication that the competitors in Sweden have more than enough tools to successfully compete with Apoteket AB. Keywords: Deregulation, Pharmaceutical retail, Apoteket AB, Monopoly, Competition. / Datum: 2008-06-05 Nivå: Magister Uppsats i Företagsekonomi, 15 Högskolepoäng Författare: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde Handledare: Sigvard Herber Titel: Är konkurrenter beredda att konkurrera med Apoteket AB i en avreglerad marknad? Problem: I samband med den kommande avregleringen av monopolet, Apoteket AB verkar ha konkurrensfördel gentemot konkurrenterna. Problemformuleringen lyder:  Vilka konkurrensfördelar har Apoteket AB över sina konkurrenter?  Har konkurrenterna de rätta verktygen för att framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB? Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på om konkurrenterna i Sverige kan framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB i den receptfria marknaden. Metod: En kvalitativ och kvantitativ metod har använts i denna uppsats. För att uppnå det önskade resultat är det nödvändigt att använda sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod, dels för att utförligt kunna utforska ämnet och ge en djupgående diskussion och analys. Slutsats: Apoteket AB har en mängd konkurrensfördelar över sina konkurrenter. Företaget har ett starkt märke som kunderna känner till och litar på. De tre konkurrerande företag ser sig själva som ett komplement till Apoteket AB dock anser vi att konkurrenterna har vad som krävs för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket. Apotekets avreglering i Norge och Danmark har visat olika resultat, däremot har inte konkurrenterna i båda fall inte varit på den förlorande sidan. Matbutiker och bensin stationer i Danmark och Norge har konkurrerat med huvudsakligen pris, bekvämlighet och tillgänglighet med sina respektive Apotek. Detta är en indikation på att konkurrenterna i Sverige har tillräckligt med verktyg för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket AB. Nyckelord: Avreglering, Apoteket AB, Monopol, Konkurrens.
203

Airport Gothia : En diskursanalys av Norrköpings Tidningar om en gemensam flygplats i fjärde storstadsregionen

Svensson, Anna January 2007 (has links)
Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.
204

Konkurrensrättsliga aspekter på franchising

Haraldsson, Anna January 2007 (has links)
Franchiseavtal är en typ av vertikalt avtal och bedöms på ett generösare sätt än horisontella avtal, dock kan även denna typ av avtal innebära skadeverkningar på konkurrensen. EU strävar efter att uppnå fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvändigt att undersöka hur detta bäst säkerställs. Den amerikanska antitrusträtten syftar till att säkerställa konsumenternas välfärd, vilket anses bäst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på franchiseavtal är inom dessa två rättsystem och se vilka effekter som ett franchiseavtal kan ha på konkurrensen. Franchising kännetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som måste leva upp till en viss standard och tillämpa vissa metoder vid försäljning av de produkter som tillhandahålls av franchisegivaren. Risken att denna typ av avtal skulle innebära skador på konkurrensen är små, men trots detta faller franchiseavtalen inom tillämpningsområdet för till exempel artikel 81 EGF och sektion ett i Sherman Act. Då konkurrensrätten är starkt influerad av ekonomiskt tänkande, blir ekonomiska skolor av intresse vid bedömningen av franchiseavtal. Ekonomiska skolor som kommer att tas upp är Chicagoskolan och post-Chicagoskolan. Ekonomerna inom dessa skolor tenderar att behandla franchiseavtal som en typ av avtal som har små skadliga effekter på konkurrensen och ofta har positiva konsekvenser för konsumenter. Både amerikanska och europeiska konkurrensmyndigheter tenderar att ha en positiv bild av franchising då avtalsformen ofta gynnar alla parter. Genom rättsfall och beslut har det framkommit att franchiseavtalens laglighet beror på vilka klausuler som är inkorporerade i avtalet och att bedömningen görs från fall till fall. Klausuler som vanligtvis anses hämma konkurrensen är sådana som leder till att marknaden delas upp och klausuler som inte tillåter att franchisetagaren deltar i priskonkurrens. Problem kan dock uppstå genom att skyddet för franchisegivaren är alltför långtgående och att vissa klausuler som anses nödvändiga för att skydda franchisenätverkets identitet och rykte kan ha skadeverkningar.
205

Kvinnliga relationer och samtal

Collert, Anna January 2007 (has links)
Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.
206

Kampen om eleverna : en studie kring en marknadsanpassad skola

Humble, Martin January 2007 (has links)
Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolors Internetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ”peng” som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker – något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt. Slutsatsen är att det har skett en marknadsanpassning av skolan och att det går att tala om en svensk ”skolmarknad” där offentliga som privata skolor ”tävlar” om eleverna.
207

Hur ska stora respektive små mäklarbyråer positionera sig vid en lagändring gällande kringtjänster?

Eriksson, Johanna, Holmgren, Kim January 2008 (has links)
Syfte: Syftet med vår uppsats är att ge exempel hur stora respektive små byråer kan positionera sig för att kunna hantera den förändring som en lagändring gällande kringtjänster förväntas resultera i. Metod: Vi har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vårt empiriska material grundar sig på intervjuer. De intervjuade består av fem representanter från olika mäklarbyråer och då vår uppsats baseras på spekulativa frågeställningar har vi även intervjuat de båda branschorganisationerna för att ge vår uppsats ytterligare bredd. Resultat & slutsats: Vi har i vår undersökning sett att de intervjuades åsikter om hur en eventuell lagändring skulle påverka de stora respektive de små byråerna är mycket likartade. Alla de tillfrågade mäklarbyråerna är för en lagändring, samtidigt som de är överens om att det är de stora byråerna som kommer att gynnas. Vi anser att de stora byråerna bör satsa på mer personal för att kunna ha en bredd på de kringtjänster som erbjuds. På detta sätt tror vi även att de kan höja kvaliteten på sina tjänster och attrahera fler kunder. Vår undersökning tyder på att de små har större möjligheter att vara personliga och lokala. Vi menar därför att de bör försöka hitta sin speciella nisch och på så sätt erhålla konkurrenskraftiga fördelar. Vi menar vidare att det är viktigt att både de små och stora byråerna väljer kompetenta samarbetspartners med ett gott rykte och som överensstämmer med mäklarbyråns val av positionering. Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats är av en spekulativ karaktär då lagändringen ännu inte har fastställts. Därför anser vi att en uppföljning av våra frågeställningar skulle vara intressant, förutsatt att en lagändring gällande kringtjänster kommer till stånd. Detta för att undersöka vad effekterna av lagändringen faktiskt blev. Uppsatsens bidrag: Vi tror och hoppas att vår uppsats kan hjälpa både stora och små mäklarbyråer med sin positionering om det blir tillåtet att ta betalt för förmedlingen av kringtjänster. Vi vill även att vår uppsats ska hjälpa mäklarbyråerna att redan nu börja fundera över vad en lagändring skulle innebära för dem så att de kan börja förbereda sig. / Aim: The purpose with this essay is to give examples of how bigger and smaller estate agencies will position themself, at the possible amendment concerning suppport services. This in order to handle the change that an amendment is expected to result in. Method: We have applied a qualitative procedure where our empirical materials are based on interviews. The interviewed is five representatives from different estate agencies and since our essay is based on speculative issues we have also interviewed both the sector organisations in order to give our essay an additional spread. Result & Conclusions: In our essay we have come to the conclusion that the opinions from the interviewed about how a possible amendment to law would influence the big and the small agencies are very similar. All of our asked estate agencies are for an amendment to law. They also agreed about that it is the big agencies that will be favoured. We consider that the big agencies should invest in more personnel in order to provide breadth on the support services that is offered. In this way, we also believe that they can increase the quality on its services and attract more customers. Our survey interprets that the small have bigger possibilities to being personal and local. They should therefore try to find their special niche and in this way receive competitive advantages. We also think that it is important that both the small and the big agencies choose collaborative partners with good rumour that agrees with the estate agencies choices of position. Suggestions for future research: Our essay is of one speculative nature then the amendment to law has not been established yet. Therefore, we consider that a follow-up on our issues would be interesting, required that an amendment to law current support services comes to levels. This in order to examine what effects of the amendment to law actual became. Contribution of the essay: We believe and hope that our essay can help both big and small estate agencies with their positioning if the estate agent is allowed to charge their clients for the mediating of support services. We also want our essay to be a help for the estate agencies to speculate over what an amendment to law would mean for them so that they can prepare themselves.
208

Förändrade konkurrensstrategier vid branschutvidgning : En jämförande undersökning av tre hotell i Stockholms innerstad

Giannaridis, Leonidas, Pettersson, Karin January 2008 (has links)
People in Sweden and in Europe have been traveling a lot more lately. Because of the economic boom that has been in a lot of countries people do have more money to spend. Sweden and especially Stockholm has lately become a very popular destination. Also big congresses and business meetings like to choose Stockholm for their meetings. The capital as it looks today does not have the capacity to let all those people stay at the hotels at the same time. Especially at the peak season the city can not offer enough beds to all their guests. A lot of new hotels are right now being built in Stockholm. More and more hotels compete to draw the best paying guests to their hotel. The companies that are building the new hotels are often already existing companies, but it still increases the competition on the market for the already existing hotels. The hotel industry is quite sensitive for changes of the business cycle. Some people talk about an incoming recession and in what way it is going to affect the hotel industry. There are shared opinions about the future for the industry. The purpose of the study is to see how the companies deal with their market- and competition strategies when the hotel industry expands. We have also investigated what the hotel industry looks like today. The essay is built on two interviews with two different hotels in the inner city of Stockholm. This essay is a qualitative study and we have used the deduction approach, with other words we tested the theories towards reality. We used a case study to investigate the reality and to see how the hotels deal with their strategies and to get an insight in what they think of the hotel industry today. We have also interviewed Göran Granhed who works at the organization for Sweden’s hotel- and restaurant companies and Ann-Charlotte Jönsson who works at the tourist organization Stockholm Visitors Board. We applied the theories of Michael Porter on the interviews. The conclusion of the study is that the hotels do not change their strategies very much over time even though there is an expansion in the industry. We have discovered that the strategies for the hotels are very strong and well shaped and that is nothing they can very easily change. They have positive thoughts about the development of the increasing industry because they think it will generate a lot of benefits. The possibilities are bigger than the threats because the destination can handle bigger incoming congresses and business meetings. But they are still aware of the increasing competition and they have it in mind when they plan their purchases, their projects and their strategies.
209

Att producera en detaljists egna märkesvaror : Fyra svenska leverantörers motiv, risker och förhoppningar

Fransson, Marie, Färggren, Lina January 2005 (has links)
Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga. Studien visar att de stora företagen med starka LMV inte är i direkt behov av att producera EMV, men ser att denna marknad idag är för stor och för expanderande för att ignoreras. Det mindre företaget i studien producerar främst detaljistens EMV och ges på detta sätt möjligheten att direkt nå ut till en stor marknad. Riskerna för det stora företaget är främst att EMV-produktionen kan ta fokus från deras LMV-produktion. Den främsta risken för det mindre företaget är att de snabbt kan tappa marknaden med de korta kontrakt som figurerar i EMV-handeln.
210

Vad bestämmer hur mycket vår semesterresa kostar? : en studie i prissättning av svenska paketresor

Svensson, Henrik January 2008 (has links)
Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.     Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? Studiens syfte består av fyra delsyften. Beskriva och diskutera prissättningsprocessen. Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut. Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer. Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur. Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten. Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.

Page generated in 0.0551 seconds