<p>The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall’s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics.</p>

The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall’s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics.

Uppsalas nya konstmuseum har fått sina proportioner från det som redan innan fanns på platsen. Godsmagasinet, en låg avlång tegelbyggnad från 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet sträcker ut sig längs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg på vad som tidigare var en parkeringsplats. I båda ändarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som är upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, två butiker och en jazzklubb. Platsen ligger lite avsides men genomkorsas varje dag av människor som ska till och från Uppsalas centralstation och till den nybyggda konsert- och kongressbyggnaden. Konstmuseet och det nya torget interagerar med dessa rörelser. Torget befolkas vid olika tider på dygnet tack vare variationen av verksamheter. Entrén till museet ligger på torget. Denna södervända fasad är i stort sett sluten bortsett från en rad av djupa öppningar i marknivå. Det är fönster som leder in till museets entré. Öppningarna omgärdas av fönsterluckor, eller portar, i mässing som reflekterar soljuset mot den skuggiga delen av torget. / The art museum is located near the central train station in Uppsala, next to an old cargo warehouse. The warehouse was built in 1908 and is constructed out of bricks and a wooden framework that holds up the roof. Today it houses a popular jazz club, a café and two gift stores. My addition consists of the art museum that is of exactly the same length as the warehouse, and a square between the two buildings that is elevated 1.2 m above the street level, the same height as the old loading dock of the warehouse. The museum is reached from the square. The entrances are framed by brass gates that reflect the sun light to the shaded side of the square. The façade is cladded in Bed Roach Portland stone, a material that makes a heavy and strict appearance. It is also a material that reacts to weather and pollution (weathering).

Contemporary art spaces are typically structured in accordance with a visual paradigm. However, sound has the capacity to leak into other spaces and does not conform to visual logics. Still, sounding artworks are frequently presented in these spaces. Thus, the aim of this thesis is to examine the effects of leaking sounding works within art spaces with an emphasis on the sensory experience of sound, and to further the understanding of how this can be operationalised curatorially. The research is focused on these questions: How is sound operating to produce experiential effects in the respective exhibition situations? What are the transformative potentials of sounding works in art spaces? What are the curatorial implications of these effects? The study investigates two cases, the exhibitions Mother Courage and Her Children (2022) and Undamming Rivers (2022) that both provide examples of the interactions of sounding works in contemporary art spaces. The material is gathered through observation and analysed using the theory of performativity. The analysis defines a set of terms that describe different experiences of sounding works in the art spaces. Furthermore, these effects are shown to operate transformatively on the art event as aspects of a contemporaneous production and reception of the art. The concluding discussion elaborates on the curatorial implications of these terms in the curation of sounding works to show how sonic leakage facilitates definition of space, movement through space, and a layering of experience.

This thesis examines how techniques from place marketing, developed to market places, can be used in the process of designing a visual identity for an institution. The thesis is a case study of the development of a new visual identity for the public art institution Malmö konsthall. The essay presents Malmö Konsthall, defines the term visual identity and describes the main principles in place branding. I then define target audiences and key values, discuss the application of place marketing principle and go through the design process of the new visual identity. The process showed that theories about flagship buildings, signature design and signature districts have the biggest influence on the design. The conclusion is that theories from place marketing can be valuable tools for graphic designers, and would benefit from being explored further. Several strategies in place marketing function, mainly those relating to environment and architecture, can be of direct benefit to the designer.

<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas? För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys. Retorikanalys menar Brigitte Mral är en användbar metod som kan hjälpa oss att försöka förstå och tolka budskap. Hur bilder och design på olika sätt samspelar med texten har också varit viktigt att undersöka. Den redovisade analystexten i uppsatsen visar på samband mellan bild- och textretorik och hur dessa tillsammans bildar en gemensam retorik. Teorier som används i uppsatsen ger perspektiv på begreppet konst. Förutom filosofiska definitionsförsök av vad konst är eller kan vara, presenteras här föreställningar om konst i relation till tre områden: företag, teknologi och media. Ytterligare en teoretisk ingång som tolkats som relevant i uppsatsen, är att se på den lokala platsen i relation till nationen, EU och den globala världen. Resultatet i uppsatsen visar att de fyra konstverksamheterna valt olika sätt att marknadsföra konst på sina respektive hemsidor, men trots detta är retoriken för samtidskonst ofta ganska traditionell. Hemsidan kan uppfattas som en kombinerad informations- och marknadsföringskanal. Den måste kunna fungera för olika målgrupper, såsom samarbetspartners, finansiärer, skolor, med mera. Detta är något som problematiseras i uppsatsen. / The essay examines the rhetoric around art on four art galleries´ homepages. The art galleries that are examined are all located on the countryside or in smaller towns in Sweden. With their Swedish names the examined objects are the following: Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery and Galleri Astley. The questions that are set to the material are: What kind of art is presented and how is it conveyed? Which rhetorical instruments are used and which target groups do they aim at? In which context is art presented? Which relation to art and which perspective on art is mediated? Which relation to the site and the environment where the art galleries are located is conveyed? The classical concepts ethos, logos and pathos - as they are used in Rhetorical analysis - have been used as instruments to investigate how the rhetoric about art is applied. Brigitte Mral means that Rhetorical analysis is a useful method to help us understand and interpret messages. How pictures and design in different ways interplay with the text, has also been important to investigate. The presented analysis in the essay shows the connections between text- and visual rhetoric, and how these elements together form a common rhetoric. Theories that are used in the essay give perspectives on the concept of art. Definitions about what art can be are presented mainly from a philosophical perspective. But the idea of art is also presented in relation to three other spheres such as companies, technology and the media. Another theoretical input interpreted as relevant in the essay, is the perspective on the local place in relation to the nation, EU and the global world. The result in the essay shows that the four art galleries have chosen different ways to market art on their respective homepages. Despite this is the rhetoric on contemporary art mainly traditional. The homepage can be considered as a combined information- and marketing channel. It must function for different target groups such as collaborative partners, financiers, schools, etc. This is examined and discussed in the essay.

<p>Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?</p><p>För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys. Retorikanalys menar Brigitte Mral är en användbar metod som kan hjälpa oss att försöka förstå och tolka budskap. Hur bilder och design på olika sätt samspelar med texten har också varit viktigt att undersöka. Den redovisade analystexten i uppsatsen visar på samband mellan bild- och textretorik och hur dessa tillsammans bildar en gemensam retorik.</p><p>Teorier som används i uppsatsen ger perspektiv på begreppet konst. Förutom filosofiska definitionsförsök av vad konst är eller kan vara, presenteras här föreställningar om konst i relation till tre områden: företag, teknologi och media.</p><p>Ytterligare en teoretisk ingång som tolkats som relevant i uppsatsen, är att se på den lokala platsen i relation till nationen, EU och den globala världen.</p><p>Resultatet i uppsatsen visar att de fyra konstverksamheterna valt olika sätt att marknadsföra konst på sina respektive hemsidor, men trots detta är retoriken för samtidskonst ofta ganska traditionell. Hemsidan kan uppfattas som en kombinerad informations- och marknadsföringskanal. Den måste kunna fungera för olika målgrupper, såsom samarbetspartners, finansiärer, skolor, med mera. Detta är något som problematiseras i uppsatsen.</p> / <p>The essay examines the rhetoric around art on four art galleries´ homepages. The art galleries that are examined are all located on the countryside or in smaller towns in Sweden. With their Swedish names the examined objects are the following: Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery and Galleri Astley. The questions that are set to the material are: What kind of art is presented and how is it conveyed? Which rhetorical instruments are used and which target groups do they aim at? In which context is art presented? Which relation to art and which perspective on art is mediated? Which relation to the site and the environment where the art galleries are located is conveyed?</p><p>The classical concepts ethos, logos and pathos - as they are used in Rhetorical analysis - have been used as instruments to investigate how the rhetoric about art is applied. Brigitte Mral means that Rhetorical analysis is a useful method to help us understand and interpret messages. How pictures and design in different ways interplay with the text, has also been important to investigate. The presented analysis in the essay shows the connections between text- and visual rhetoric, and how these elements together form a common rhetoric.</p><p>Theories that are used in the essay give perspectives on the concept of art. Definitions about what art can be are presented mainly from a philosophical perspective. But the idea of art is also presented in relation to three other spheres such as companies, technology and the media.</p><p>Another theoretical input interpreted as relevant in the essay, is the perspective on the local place in relation to the nation, EU and the global world.</p><p>The result in the essay shows that the four art galleries have chosen different ways to market art on their respective homepages. Despite this is the rhetoric on contemporary art mainly traditional. The homepage can be considered as a combined information- and marketing channel. It must function for different target groups such as collaborative partners, financiers, schools, etc. This is examined and discussed in the essay.</p>

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter. / This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.

Konformen har tidigare under arkitekturhistorien ofta använts för att skapa rum enligt en cellulär logik. Projektet ämnar ompröva användandet av konformen för att organisera rum, i det här fallet applicerat på en konsthall i Solna, genom att gå utanför enbart ett repetitivt arrangemang av vertikala koniska moduler för att uppnå en variation av skalor och riktningar som spänner från stora horisontella koniska rum till mer intima småskaliga vertikala rumsbildningar. Rummen skapas genom en adderande process där koner genomskärs med varandra och med plana element som adderas i operationen. Detta tillåter på så sätt en samexistens av två olika rumsliga logiker vilket leder till en komplex och tillåtande arkitektur som kan svara mot behoven i programmet och som även lyfter fram och förstärker formen hos byggnaden. Projektet utforskar även möjligheterna med att använda konen i egenskap av att vara en enkelkrökt yta och dess betydelse för digital modellering, ritningar och konstruktion. / The cone in architecture has often been used to shape and generate space with a cellular structural logic. This project reconsiders the use of the cone for organizing space, in this case applied on an Art Centre in Solna, going beyond the mere repetitive logic of conic modules, to allow for a variety of scales and directions, ranging from large span horizontal conic spaces to more intimate smaller scaled vertical conic rooms. The spaces are created through an additive process of intersecting cones with planar elements added into the operation, thus allowing the coexistence of two spatial logics, leading towards a manifold and allowing architecture that can handle the requirements of the program and that reinforces the perception of the shape. The project also explores the possibilities of the cone as a single curved unfoldable surface and it’s implications on digital model making, drawing and physical construction.